LuleåBloggen: 7 sekunder
Tekarn bloggar om hockey, framförallt Luleå Hockey
Eftersom jag förväntar mig en viss objektivitet av mig själv i det jag skriver här, har jag väntat ett tag med mitt inlägg.
Jag ska erkänna att jag var väldigt bekymrad efter Röglematchen. Trots att vi vann. För sanningen att säga, vi hade tur som tog tre poäng där.
Jag var väldigt bekymrad inför den här matchen mot SSK också. Men när Bjurling silade in Raffls skott till 2-1, och Arlas långdistansmissil till 3-1, så kändes det som att det ändå kunde lyckas. 3 mål på bortaplan ska räcka långt.
De första två perioderna mot SSK spelade Luleå hyfsat, om än håglöst och utan direkta linjer i spelet.
Men så slarvar R2 till det precis i slutet på andra och tar en helt feltimad och onödig timeout, och hela laget tappar bort försvarsspelet.
Å det värsta.
Och Hedin kan direkt på tekning efter timeouten snurra upp ett helt stillastående Luleåförsvar, och servera Pakaslahti till 2-3.
Sen kommer Luleå ut som ett helt nytt lag i tredje perioden. Ett lag som inte vet hur man gör då man åker över anfallsblå.
Och det var bara en tidsfråga innan SSK fullt rättvist skulle få in en kvitteringspuck. Luleå ger ju liksom bort det själva, när man slutar spela hockey i en hel period.
Och dessutom som vanligt inte lyckas sätta pucken i tom kasse. Luleå gör ju i stort sett aldrig mål i tom kasse.
Det grymmaste i kråksången är ju att hockeyguden som skipar rättvisa väljer att vänta tills dess det är blott 7 sekunder kvar.
Då ger han fällkniven Sandström härdsmälta i huvudet, han rätar helt plötsligt ut sig, ramlar raklång i sarghörnet bakom eget mål, ger bort pucken till två SSK:are som med hjälp av resten lyckas forcera in pucken bakom Modig.
Med 7 sekunder kvar.
Att vi sen förlorar i sudden är rätt symptomatiskt för den här säsongen.
Sandström är för bedrövlig just nu. Troligen spelar han med någon form av skada som vi inte vet om. Vilken annan back som helst skulle bli bänkad för de misstag han gjort de senaste två matcherna.
Att Sandström är så dålig och belönas med såna mängder speltid, i kombination med statusen på Ejdepalm, Jonsson och Johnsson gör att Luleås gigantiska akilleshäl just nu är backarna och spelet i egen zon.
Vi ska helst inte spela i egen zon överhuvudtaget. Ändå väljer vi att göra det i en hel period. Med utgångspunkt i att vi har ett måls ledning.
Det tror jag inte är rätt beslut. Hade vi kört på som i första och andra hade vi vunnit, men det här med styrspel och försvarsspel så fort vi får ledning verkar vara R2:s spelide.
Just nu har jag släppt tankarna på fjärdeplatsen, för ärligt, som vi spelar just nu är det faktiskt frågan om Luleå ens hör hemma i ett slutspel.
Jag är mer orolig för jagande Frölunda och ett Foppa-boostat Modo som inte verkar kunna förlora när Foppa spelar.
Veckans schema - Brynäs hemma, Linköping borta, Skellefteå borta osv, är ju som sagt heller inga givna poäng...
Ojojoj...vad är det som är på väg att hända?
