Kiruna on-tour, inte något segertåg, del 1

Ett rejält förlustdrabbat och sedan länge tabellmässigt totalt avhakat Kiruna kom till Skellefteå för att spela den näst sista matchen i grundserien. För Skellefteå gällde matchen inte mer än en fortsatt möjlighet att knipa andraplatsen i serien. Vilket medför att man får spela den första matchen i SuperAllsvenskan på hemmaplan.

Utan att förta sig så vann också hemmalaget matchen med 11-1. Dessutom så skrevs skottstatistiken till smått makabra 65-15. Just nu är det helt enkelt inge ball att spela hockey i Kirunas klubbfärger. Om det blir roligare i fortsättningsserien är tveksamt. Även om jag har svårt att se om Kiruna är svagare än Vallentuna och Örnsköldsvik. Kanske kan en sistaplats i denna fortsättningsserie undvikas om man lyckas plocka många poäng i matcherna mot dessa båda lag.

I dagens match får man ändock ge beröm till Skellefteå för att man förmådde mala på ordentligt framåt ända fram till slutsignalen. Slog inte av märkbart på takten även om svettkörtlarna egentligen inte behövde jobba för högtryck för att pucken skulle kunna förpassas in bakom gästernas målvakt Mikko Strömberg. Det första målet brunkades in under ett numerärt överläge av Pär Mikaelsson. Trots att matchen var sällsynt snäll och kärvänlig så hittade domare Peter Lundgren ett antal utvisningar under matchens samtliga perioder. 2-0 målet var av det lite mer ovanliga slaget. Eller som vi lite cyniskt muttrade på läktaren; det händer bara mot lag som Kiruna. En back i Kiruna lät sig nämligen på ett sällsynt tamt och mesigt sätt screenas bort på egen blå linje. Denna simpla manöver gjorde så att Matthias Nilimaa plötsligt hade en hel parkeringsplats att åka på fram mot Kirunas mål. Bra avslutning med ett distinkt skott efter isen till höger om målvakt Strömberg.

Målen fortsatte att trilla in och 3-0 målet bestod av att Mikaelsson slet sig loss inne i slottet, fick en perfekt passning av Patrik Ekholm, och satte sedan ett välplacerat dragskott i mål. Man ska däremot ha klart för sig att flertalet av målen i matchen uppkommer efter mycket tafatt och bristfälligt markeringsspel från Kirunas sida. Matchen är liksom ingen hockeymatch eftersom skillnaden i fart, styrka och passningsspel är så stora att Kiruna tidvis knappt kan komma åt pucken när de ska försvara sig i egen zon. I övrigt att notera från den första perioden är att Brett Harkins förde ett eget litet krig med linjedomarna vid alla tekningssituationer. Han var till synes inte alls nöjd med hur hans motståndare tilläts ställa upp sig inför tekningen. Lite ballt att tända till på en sådan detalj i en slätstruken och betydelselös match mot Kiruna.

I andra perioden så tog det faktiskt hela 10.35 innan Skellefteå återigen skyfflade in en puck till ledning med 4-0. I numerärt överläge så får Fredrik Krekula ett öppet skottläge och trycker till ända från tårna. Ett inte alls otagbart skott som rinner in under armen på Strömberg. Nästa mål är ett ganska fint nummer av Patrik Ekholm. Det föregås däremot av att spelarna i Kiruna helt glömmer bort allt de fått lära sig via klassisk litteratur som "Hej Matematik" och "Matematik för vilsna människor över 20år som inte kan få ett jobb utan att tvingas lära sig vad man i verkliga livet ser som helt meningslösa matematiska sidospår". Man räknar helt sonika totalt galet på antalet spelare och Ekholm lämnas helt ensam och övergiven på offensiv blå linje. Efter att ha fått passningen så åker han i hög fart mot Strömberg och gör sedan en stoppfint som lurar ner stackars Mikko på isen. Därefter åker han förbi den liggande målvakten och lägger pucken i öppet mål. Ytterligare ett ganska panikslaget och icke förtroendeingivande ingripande av gästernas målvakt.

Samme Ekholm hade även stor del i Kirunas tröstmål i matchen. En lättläst och livsfarlig sidledspass i mittzonen som stinker Apache lång väg. Den bryts också av Hans Wallson i Kiruna som transporterar in pucken i offensiv zon och spelar sedan ut den till Joakim Stenwall på högerkanten. Ett smart avslut som smiter in efter isen under Ville Koivula i Skellefteås mål. Denne Koivula som för övrigt gjorde comeback efter sin långvariga skadefrånvaro. Hade endast några få riktiga avslut mot sig under hela matchen och räddade dessa utan anmärkning. Det som däremot var riktigt ringrostigt var hans spel runt kassen och när han skulle sätta igång spelet snabbt. I första perioden var det som allra värst med flera ordentliga grodor som säkerligen ett lag som t.ex... ....Piteå hade bestraffat å det gruvligaste.

Matchens målspruta Matthias Nilimaa gör sedan 6-1 efter ett ganska rappt dragskott i öppet läge. Han var pigg genom hela matchen och har på sistone sett ut att ha en formkurva som pekar åt rätt håll. Naturligtvis kommer han inte att få samma utrymme för sina vändingar och vridningar när motståndet blir bättre. Men en spelare med den spelstilen kräver alltid sin bevakning och kan dessutom med sitt ettrighet få en hel del utvisningar med sig.

I början av den tredje perioden så rullar firma Ramer/Harkins retfullt enkelt upp gästernas försvar och brunkar-Krekula kan därefter skicka in pucken i helt öppet mål. 8-1 görs sedan av Nilimaa utan att målet ens så här omedelbart efter matchen finns kvar på undertecknads primära hårddisk. Nästa mål är ett smärre genombrott i Brett Harkins blitzkrieg mot linjedomarna från den första perioden. Situationen föregås av att Patrik Ekholm och Martin Persson visat matchens starkaste känslor och gått lös på varandra i ett brottningsliknande slagsmål. Båda får 2min vardera och lagen spelar därmed 4-mot-4. Tekningssituation uppstår då just utanför Skellefteås defensiva blå linje. Harkins tekar och slår pucken framåt mellan benen på Kirunaspelaren, för att sedan tillsammans med Johan Ramstedt skapa en snabb två-mot-en situation. Ramstedt får pucken och håller i densamma till han kan slå en pass till en fri Harkins som distinkt avslutar i halvt öppet mål. Matchens främsta offensiva behållning även om den som helhet var rejält förnedrande för laget med mest antal timmar i buss..

I slutet av matchen så bökar Rikus Varjamo till sig ett av sina sällsynta mål. Därefter så gör Matthias Nilimaa sitt fjärde mål för aftonen via ett snabbt och välplacerat slagskott från öppet läge. Därmed är slutresultatet redo för pränt; 11-1.

Kiruna on-tour, inte något segertåg, del 2

Spelarpoängsjury: Stefan Andersson.

Jörgen Pettersson2002-12-12 00:54:00

Fler artiklar om Skellefteå