Home is where the Hark is
Även om det var bortalaget som dominerade antalet transatlantimporter i kvällens hockeyderby var det Skellefteås Brett Harkins som äntligen fick ordning på utrustningen och med två mål och två assists i högsta grad lyfte Skellefteå till en 7-3-seger över ärkerivalen Björklöven.
Både Randy Edmonds och Pasi Mustonen gillar att försöka tona ner vikten av dessa möten men det verkar inte fungera speciellt bra då det i alla möten mellan lagen kokar både på läktarna och ute på isen. Inför minst 5200 åskådare spelades på onsdagskvällen ett derby med ett underhållningsvärde på 110% där tacklingar, bråk, högt tempo, domarmissar, snabba spelvändningar och lite mer därtill gjorde mötet till en riktig publiksuccé. Redan några minuter innan match bygger publiken upp stämningen med en nedsläckt hall där hundratals tomtebloss tänds och skapar en tidigare ej skådad ljusshow till allas förundran. Under matchen låter till och med sittplats sig höras när man hakar på i ett par hejaramsor.
Skellefteå spelade som vanligt med fyra kedjor och tre backpar med Ville Koivula som sista utpost. Björklöven roterade på lite blandad manskap men fyra kedjor och tre backpar var även där i någon form ute på isen, målvakt i Björklöven som oftast den mycket skicklige Tobias Lundström.
Första perioden börjar i ett tempo som till och med skulle gett fjolårets Färjestad en match i hastighet, och ibland ser det ut att gå så fort att betänketiden för spelarna blir lite för kort. Kanske är så fallet redan efter 37 sekunder då Steve Potvin petar in pucken framför Ville Koivula varpå backen Johan Åkerman i ett försök att ta med sig pucken därifrån istället slår in den mellan Koivulas ben, allt till Green Devils stora glädje.
Men Skellefteå kan ju knappast ge sig redan efter mindre än en minuts spel så lagmaskineriet går upp i varv och när Maurice Rozenthal åker ut för crosschecking sätter man kvitteringen. Brett Harkins passar från anfallszonen ena långsida in till Johan Ramstedt framför mål som enkelt lämnar över till Näsvall som i sin tur iskallt väntar ut Tobias Lundström som slidar ner och lämnar hela överdelen av kassen öppen. Fredrik gör inget misstag utan slänger upp pucken och kan njuta av den explosion av glädje som sker uppe på läktarna.
Matchbilden fortsätter därefter i samma stil där båda lagen utbyter chanser. Skellefteå har klara problem i egen zon och Ville Koivula spelar väldigt nervöst men lyckas med både tur, domarhjälp och skicklighet att hålla pucken utanför kassens ramar.
Om första perioden styrdes av något lag så var Skellefteå kanske något mer dominant än bortalaget. I andra perioden blir det istället åt andra hållet då Björklöven är det lag som har ett litet, men ändå markant spelövertag. Hemmalaget drar på sig några onödiga utvisningar men liksom i första perioden har de grönvita problem med sitt powerplay och Skellefteå kan allt som oftast slå undan puckarna.
Istället blir det Skellefteå som tar ledningen i spel fyra mot tre då Varjamo, Marinucci och Potvin sitter utvisade. Brett Harkins visar där att han har ett ruggigt skott och inglidandes från blå missar han inte där han siktar. Ribba in på en kanon i bästa Åkermanklass ger 2-1 och alla vi som väntat på att Harkins äntligen skulle lyckas får till sist börja andas ut.
Istället för den kvittering som Löven nu söker blir det Skellefteå som fyra minuter senare kan utöka till 3-1 då Patrik Ekholm från Tobias Lundströms högra tekningscirkel får på ett nästan lika hårt skott. Lundström ser chanslös ut och Ville Koivula verkar ha stulit det mesta av målvaktsflytet från honom. Ingen heder ska dock tas från Björklövens målvaktsgigant då han räddar ett antal lägen med sin härliga plockhandske och i slutet av andra perioden stoppar Ramstedt från att göra 4-1.
Inför tredje perioden har Björklöven inte alls gett upp hoppet. 3-1 är ingen säker ledning och period nummer tre sätter man full fart från början samtidigt som det ser ut som att hemmalaget börjar spela på ledningen. 3.18 in kommer Figliuzzi i läge och då den killen inte gör många misstag är 3-2 resultatet på tavlan. Vid det laget börjar man undra om scenariot ska bli det samma som alla andra gånger i dessa otroliga derbyn, oavgjort och förlängning.
3-2 visar sig dock bara vara det första målet av totalt sex i den tredje perioden. Mitt i Lövens furiösa anfall kommer Brett Harkins in i zonen från Lundströms högra sida. Han skrinnar rakt ner mot kortsargen utan att skjuta men när skottvinkeln i stort sett är noll visar han återigen vilken prickskytt han är och för andra gången i matchen gör han mål i ett otroligt viktigt läge.
Efter 4-2 börjar de gröna löven se lite vissna ut medan de gula prasslar allt friskare i vinden. 4-2 blir 5-2 fyra minuter senare genom en misslyckad dragning av Ramstedt som retsamt glider förbi en alltmer irriterad och obalanserad Lundström.
Björklöven lyckas till sist lyfta sig en tredje gång i spel fem mot fyra med dryga tre minuter kvar. Skellefteås ibland inkompetenta defensiv utnyttjas av Steve Potvin som är alldeles för bra för att lämna obevakad.
Men Skellefteå gör likt första världskrigets skyttegravstaktiker alltid ett motanfall efter att ha blivit anfallna. En taktik som nu ger först 6-3 och till sist retfullt 7-3 mellan benen på en nu smått uppgiven Tobias Lundström, avslutande målskytt gamle lövaren Pär Holmqvist.
Klicka här för forts.
