Krönikan: Kärnverksamheten den felande länken
År efter år har Skånes ishockeystolthet, Mif Redhawks, tappat mark i Elitserien. Denna vecka har resultatet av fallet från topplag och SM-vinnare i början av 90-talet till ett av seriens sämsta lag visat sig. Mif har stora ekonomiska problem och i värsta fall kan en spelarflykt bli aktuell.
Det absolut viktigaste i detta läge är att förstå var grundproblemet verkligen ligger. Vilken är den största felande länken?
Svaret är enkelt.
Kärnverksamheten i en ishockeyförening består av a-laget och deras insatser på isen. För Mif Redhawks fungerar inte denna och har heller inte gjort det på flera år. Sponsorintäkter och biljettförsäljning är beroende av hur laget lyckas på isen, och när man inte gör det så blir det också ekonomiska problem genom uteblivna intäkter.
Mif Redhawks VD Stefan Krüeger uttalade sig i veckan i ett pressmeddelande att man inte var ute efter att leta syndabockar till den uppkomna situationen. Men hur ska man annars kunna förstå vad som gått fel? Och hur ska man annars kunna rätta till det?
Klubben behöver gå till grunden med sina problem. Självklart får man acceptera att läget är som det är, men det är också viktigt att man lär sig av sina misstag. Därför bör ledningen även lägga krafter på att utreda hur man kunde hamna i denna situation.
Enligt mitt sätt att se det på är läget solklart. Det är a-laget, alltså spelarna och ledarna, som får ta på sig det yttersta ansvaret. De har inte lyckats åstadkomma de uppsatta målen och därigenom fått klubben på fel spår.
Att det har brustit i motivationen är ingen hemlighet. Mif har tappat flera matcher denna säsong och även under tidigare säsonger mycket på grund av att motivationen helt enkelt har saknats. Spelarna har inte varit beredda på att offra sig helhjärtat och en inställning som kan läsas av som "det löser sig nog till slut" har slagit igenom i truppen flera gånger under årens lopp.
En intressant del är också om det rätta intresset verkligen finns hos spelarna. Man verkar vara väldigt nöjda med det liv man lever. Alltså att vara välavlönade, bo i attraktiva områden och att spela golf så ofta som möjligt. Fokus läggs helt enkelt på fel saker. Att Mif ska lyckas måste vara nummer ett på samtligas lista, allt runtomkring måste komma i andra hand. Det gör det inte nu.
Att klubbens sportchef och tränare Stephan Lundh dagen efter en förlust ger spelarna ledigt är fel i sig. Att Lundh sedan ihop med Mats Lusth går ut och spelar golf och där möter Petri Liimatainen och Niklas Sundblad är Mif i ett nötskal. Lundhs logik måste ifrågasättas, att belöna spelarna efter en förlust med en träningsfri dag är nämligen helt oacceptabelt. Snarare borde han beordra extraträning, där spelarna får gå upp tidigt på morgonen för att stå och nöta och nöta tills det ger resultat. "Hårt jobb ger framgång" har Mif själva använt sig av som marknadsföring. Spelarna och ledarna verkar inte ha förstått vad det innebär.
Det är dags att inse det stora allvaret nu. Man kan inte leva i någon drömvärld. Spelarna måste ta sitt ansvar, ställa upp på lönesänkningarna och sätta på blåstället. Sveriges tredje största stad och Skåne förtjänar ett ishockeylag i den högsta serien.
