Krönika: Percys avhopp förändrar inte mycket
"Det har funnits spioner i klubben för Percy Nilssons räkning tidigare och vad talar egentligen för att det inte ska fungera på liknande sätt nu när hans goda vänner alltjämt sitter och beslutar uppe i toppen?"
I 21 år satt Percy Nilsson som ordförande i den klubb som i dag heter Malmö Redhawks. För vissa kan det säkert låta dramatiskt när klubben nu får en ny person vid ordförandeklubban vid namn Mats Engstrand, men så är inte fallet. Faktum är att i stort sett ingenting förändras. Således kommer det fortsatt råda något som kan liknas vid en diktatur.
Byggherrens pengar
Det grundläggande vi med enkelhet kan konstatera är att pengar är makt. Percy Nilsson såg till att Malmö fick ett slagkraftigt lag och att klubben blev skuldfritt med hjälp av goda vänner på 80-talet. Därefter vet vi alla vilka framgångar MIF nådde. Avancemang till Elitserien följdes upp av SM-guld 1992 och 1994 samt Europacupguld 1993. Därefter har det på det stora hela enbart gått utför. Vi har sett VD efter VD och tränare efter tränare fått lämna föreningen alternativt självmant lämnat skutan. Bristen på kontinuitet och arbetsro i klubben har varit påtaglig och orsaken stavas naturligtvis Percy Nilsson. Han har styrt och ställt i Redhawks i alla år med en järnhand och när framgångarna uteblivit har de inblandade också fått märka av detta. Någon annan har hängts ut för misslyckandena och någon annan är då antingen främst VD:n eller tränaren. Då Nilsson sitter på pengarna och ser till att Redhawks fortlever i en medgångsstad som Malmö är det också han som per automatik får rätten att göra precis vad han vill med klubben. Ett av de tydligaste exemplen på detta var när Nilsson våren 2001 sparkade Niklas Wikegård från sitt tränaruppdrag.
Malmö på rätt väg
Stephan Lundh och Niklas Wikegård hade avverkat sitt tredje år som tränarpar i klubben. Målet var att klubben skulle nå ett tredje SM-guld under denna tid. Det gjorde man inte. Men då Malmö missat slutspel för första gången sen man tog steget upp året innan Lundh och Wikegård tog över var det naturligtvis ett bra resultat att - efter en strulig inledningssäsong - etablera Redhawks som ett mittenlag och totalt nå semifinalspel två gånger. Ekonomiskt gjorde klubben också bra resultat, bortsett från de skatteproblem man hade, och det andades optimism runt föreningen. För Percy Nilsson var det dock inte nog. Wikegård, som hade skrivit nytt kontrakt med fin lön därtill redan ett år innan hans treåriga avtal gått ut, fick sparken. Lundh sades vilja ta ett break från tränarjobbet och blev sportchef på heltid. In kom Per Bäckman och Gunnar Johansson. En förändring som naturligtvis kostade stora pengar, men då Nilsson har pengarna kunde han som vanligt agera på eget bevåg. I efterhand har Nilsson erkänt att det var ett misstag att ge Wikegård sparken och ta in Bäckman och Johansson. Att det ledde föreningen in på fel spår på alla sätt och vis råder det ju ingen hemlighet om, men felbeslut som stått föreningen dyrt i utvecklingen behöver varken han eller någon i styrelsen - så länge det står på Nilssons sida - ta några konsekvenser för.
Samma visa igen
När Malmö nu åkt ner i seriesystemet, vilket inte kom som någon större överraskning trots allt, finns där heller ingen i stort sett som vill ta konsekvenserna för vad som har hänt i det högsta organet. Tränare har fått lämna, VD:n kunde inte dra jämt med Nilsson och parterna gick skilda vägar. Lägg därtill att spelarna har flytt. Kvar står vi alltså med i stort sett samma styrelse som tidigare. Den mest tydliga förändringen är att ordföranden numera heter Mats Engstrand och inte Percy Nilsson. Innerst inne vet vi dock alla att det är Nilsson som är den styrande kraften. Det är genom honom som vi skapar ett återtåg. Tanken är att han ska sätta in 15 miljoner kronor per säsong fram tills inflytten till Hyllie Arena är genomförbar i september 2008. Hyllie Arena förresten, som ju är ytterligare en hållhake Nilsson har på klubben - åtminstone i en del år till. Utan den är det ytterst tveksamt om Redhawks överlever på sikt.
Vacker tanke
Så, nu står vi där.
Percy Nilsson är inte längre officiellt ordförande.
Men i grund och botten styr han fortsatt föreningen.
Det har funnits spioner i klubben för Percy Nilssons räkning tidigare och vad talar egentligen för att det inte ska fungera på liknande sätt nu när hans goda vänner alltjämt sitter och beslutar uppe i toppen? Nilsson kan dessutom med strategiska insättningar av sina pengar kontrollera så att rätt beslut fattas.
Nilsson valdes för övrigt som väntat till hedersordförande på kvällens årsmöte och har därmed rätten att sitta med på framtida styrelsemöten - dock utan rösträtt. Värt att notera är att han också sitter med i valberedningen och kan på så sätt lägga fram "bekväma" namn till styrelsesammansättningarna fortsättningsvis.
Således kommer den vackra tanken att de anställda, allt från VD till kanslist, ska få göra det de är anställda för och att supportrarna ska få vara med att påverka klubbens utveckling - åtminstone i viss mån - förbli just en vacker tanke.
