Färjestad mot Marmenlind - då blir det bortaseger
Det var inte ”lördag i Karlstad”, men nära nog. Malmö besegrar svenska mästarna i stor stil och gör det faktiskt fullt rättvist, även om ett för dagen fullständigt fenomenalt målvaktsmonster kanske kan sägas vara den som låg bakom stora delar av den efterlängtade trepoängaren.
Intensivt, gruffigt och bra fart ifrån båda lagen. Jämnt och spännande i två perioder. Ungefär 13 minuter in i andra perioden, vid ställningen 1-1, avgörs matchen i praktiken, när Daniel Marmenlind dubbelräddar på ett sanslöst spektakulärt sätt, när samma spelare 29 i Färjestad två gånger tror att han har gett sitt lag ledningen. Först med ett distinkt direktskott ifrån nära håll och sen via ett sidspel, där Daniel lyckas med någon slags explosiv sorts sidledsförflyttning och i ren desperation flaxar till med klubbhanden och räddar.
Kolla själva! 2.45 in i klippet börjar showen.
Det där var två magnifika och givna målchanser, som en normal målvakt inte ens varit nära att rädda. Lägg därtill att denna för kvällen magiska målvakt dessförinnan hade klarat fyra eller fem frilägen, där avsluten var av hög kaliber. Denna andraperiod hade kort sagt en ensam huvudrollsinnehavare och han hade nummer 72 på ryggen, där han även bar hela Malmö Redhawks ishockeyorganisation denna kväll.
Andra glädjeämnen:
- Uppoffrande skottäckningsspel, som hade fått John Tortorella att bli salig av häpnad.
- Mål av nyckelforwards, såsom Söderberg, Mackan och Händemark (och backmål ifrån Ollas Mattsson, med god hjälp av skymningsmästaren Emil Sylvegård parkerad framför nosen på Tomkins).
- En solid defensiv, med bra utgångar och ansvarsfullt agerande i egen zon under hela matchen.
Man blir dock inte klok på det här laget. Vi kan inte ta poäng mot ett halvskadat HV71 men tvålar dit svenska mästarna. Kan vi bibehålla formen, spelet, inställningen och utförandet i fler än en match i rad, så kan hoppets låga hållas levande om fortsatt liv i SHL.
-------------------------
I första periodpausen nåddes vi av beskedet att en av svensk hockeys allra största lämnat oss i förtid, i sviterna av den där förbannade sjukdomen, vars namn vi lärt oss hata och som inte förtjänar nämnas i sammanhanget. SHL valde, naturligtvis, att hedra Börje Salming inför andra perioden med en hyllning och en tyst minut. Respekt för att man tog det beslutet direkt, utan snack.
Tack för allt, Börje. Nu får du lira vidare med de andra legenderna uppe i hockeyhimlen.