Krönika: När liten blev stor
När lockouten blev ett faktum 2004/2005 gnuggade de svenska sportcheferna från Malmö i söder till Skellefteå i norr sina händer. Det ena efter det andra NHL proffset adresserade sin hemkomst och det blev trångt på lönelistan för de svenska klubbarna. Angenäma problem uppstod för sportcheferna som fick börja rodda om i trupperna på helt nya villkor.
I Modo som hade exporterat fler NHL proffs än någon annan klubb vid tidpunkten huserade både Magnus Wernblom och Anders Söderberg. Två spelare i mängden som kom ur de framgångsrika juniorkullarna. Varken Anders eller Magnus hade fått pröva sin lycka på den andra sidan Atlanten till skillnad från många av deras vänner. Inför lockout säsongen. kom ingen av dem kom överens med ett nytt kontrakt med Modo. Ett Modo som istället gav plats för flertalet hemvändare från NHL. En som då inte var sen att tacka och ta emot när spelarmarkanaden gick in en högkonjunktur var Peo Larsson. Bolidensonen som vid tiden var AIK:s starke man vid spelarodret. Ett allsvenskt AIK som fortfarande var sargat och chockat efter ytterligare en påsk där kvalseriespöket gäckat laget och lamslagit staden.
När då Anders Söderberg deklarerade en fortsättning av sin karriär i AIK blev kärleken dem emellan omedelbar. In kommer en flashig hockeyvirtuos som trots sin ringa ålder redan hade tio år i ett av elitseriens topplag i meritlistan. Första säsongen i AIK motsvarar Antos med råge alla de förväntningar som stadens hockeykännare hade på honom. Eller vad sägs om en debutsäsong med 44 poäng på 42 matcher i grundserien. Samt 10 poäng på 10 matcher i kvalserien. Antos firade stora triumfer med en blixtrande skridskoåkning som gav tungfotade allsvenska backar mardrömmar. Året därpå var Antos en av dem som gick i bräschen för återtåget. En nyckelspelare som bar laget till den efterlängtade Elitserien. En resa från första tekning i allsvenskan till slutsignalen i Nobelhallen en snölätt aprilkväll. Senare blev det succé i Elitserien där han ingick ”bergskedjan” med Öberg och Renberg som kedjekamrater.
När nu Antos tillsammans och Hadelöv lämnar klubben är ingen förutom Fredrik Lindgren kvar i laget som var med och återtog platsen i finrummet. Känns tråkigt att sagan om Antos i AIK nu fått sitt slut. Antos kunde du stoppa in i en förstafemma eller fjärdefemma. Aldrig med en dålig attityd och alltid rustad att göra sitt för laget, oavsett speltid eller plats i hierarkin. Han gjorde alltid samma jobb. En välförtjänt vinnare av rinkens riddare. Med en trollbindande skridskoåkning och bländande tekniska egenskaper fick han västra stå att älska honom. Trots begränsad speltid och skadebekymmer svarade han för respektabla 22 poäng den gångna grundserien. Antos kom till Skellefteå som en liten lirare men lämnar som en stor hjälte. Redan saknad och aldrig glömd.
Top tre minnen Antos
1. Hat trick mot HV 71 2011
2. Rundar kassen och Fransson på Foppa maner mot Linköping 2006
3. När han under stort jubel presenteras på line upen 2004
