Krönika: Botten är nådd
Sist i tabellen och till synes avsågade i jakten på slutspelsplats redan i slutet av november månad trots en del fina NHL-lockoutade nyförvärv. Som läget är nu känns slutspel mer avlägset än en omläggning till vänstertrafik. Ingen kan väl protestera mot det faktum att "botten är nådd".
Det är nu spelat 21 av de 50 matcherna i elitseriens grundomgång och endast 29 matcher återstår. På de inledande matcherna har Malmö Redhawks lyckats inkassera futtiga 15 poäng och ligger numera nio poäng ifrån att slippa kvalserien. Nio poäng kan tyckas lite men med tanke på Malmös ineffektivitet gällande målskytte och mer eller mindre usla försvarsspel är det en rejäl uppförsbacke man måste ta sig uppför om man skall slippa kvalserien. Dessbättre är det endast tio poäng till den sista slutspelsplatsen och jämnheten i årets elitserieupplaga är dock till Malmös fördel. Lyckas man bara jaga ikapp ovanvarande lag finns det en lite smula hopp om att också lyckas avancera förbi och upp på den sista slutspelsplatsen innan serien slutar första veckan i mars. Men, och jag säger MEN, då måste det till storartade insatser och ett bragdguldsmässigt arbete i hela föreningen för att detta över huvud taget skall vara möjligt. Visst har Malmös dåliga ekonomi ställt till det i värvningskarusellen, inget snacka om det, men spelarna och tränarna måste ta sig en rejäl funderare över varför Malmö Redhawks har så förtvivlat svårt att göra mål, samt varför det gång på gång visas upp ett undermåligt och slött försvarsspel. Visst har Niinimaa tillfört en hel del stabilitet, men det finns fem eller sex backar till som måste göra sitt arbete också. Nurminen är utan tvekan en kanonmålvakt som ger stabilitet och säkerhet för laget som då borde kunna mobilisera ett vassare och effektivare anfallsspel, MEN man kan självfallet inte utelämna den del av spelet som innefattar att utespelarna måste hjälpa sin målvakt och underlätta för honom i defensiven. Allt för många gånger har motståndarna lyckats komma förbi och fått alldeles för bra lägen att avsluta. Det håller inte i en elitserie som kryllar av storartade och erfarna spelare av hög klass. Här krävs det skärpning!
Målskyttet har varit undermåligt hela säsongen och det har väl knappast kunnat undgå någon. Trots, på pappret, bra och vassa forwards har målskörden blivit magrare än vad man någonsin hade kunnat tro. Bristande självförtroende? Självklart, men frågan är istället; Vad gör man åt det? Hur arbetar spelare och tränare för att försöka komma över den negativa trenden och istället försöka få fart på anfallsspelet och målskyttet? I Redhawks situation finns det ingen anledning att spela allt för defensivt. Anfall är som bekant bästa försvar (vilket vi kunde se i senaste matchen mot Södertälje borta) och så länge man befinner sig i motståndarnas zon gör de inte några mål på oss. Visst måste man ha ett visst defensivt spel, utan tvekan, men man måste då även vara klar över att det är det lag som gör flest mål som vinner matcherna och tar hem de viktiga poängen. Och poäng är just vad Malmö så otvivelaktigt behöver!
Man hoppas troligen på att man när nästa transferfönster öppnas kunna knyta nya NHL-spelare till sig, och det lär behövas om laget inte visar några nya positiva tendenser.
Mer offensiv forechecking, ligga på högre upp i banan och fram för allt, när skottillfälle ges MÅSTE man skjuta! Finns allt för många i Redhawks spelartrupp som istället för att våga ta ett avslut tvekar och söker en annan lösning. Detta är helt enkelt ett bevis på att man saknar allt vad självförtroende heter. Man lägger helt enkelt över ansvaret på någon annan i laget och hoppas på att denne istället vågar ta ett initiativ. Mer skott, gå på returer och kämpa er in framför motståndarens mål. Så ser segerreceptet ut. Vinner man bataljerna framför både sitt eget och motståndarnas mål, ja då vinner man också matcherna, svårare än så är det inte. Fler spelare måste våga ta initiativ och gå på mål, avsluta och ett måste i sammanhanget är ju att NÅGON vågar gå in framför motståndarkassen och ta stryk, mycket stryk, för lagets bästa. Frågan är dock, vem har viljan, förmågan och modet?
Det finns inget att förlora om man ligger sist i tabellen och har ambitioner att avancera uppåt. Botten är nådd, så framåt Malmö, fram!
