Skellefteå AIK-bloggen: Framtiden är ljus
Jahapp. Då var den här säsongen slut då. Det känns konstigt. Det känns verkligen tomt. Vi var liksom inte klara, allt gick så fort i finalserien. Det bara tog slut.
Men Färjestad var bättre. Klart bättre. Dom var för starka. Man kan skylla på att våran vän Sören Persson dömde den sista finalen, man kan prata om att våra stjärnor gick på sprutor (vilka hjältar ändå, som ändå krigade så bra dom bara kunde), man kan skylla på att vi fick en på tok för tuff resa till finalen jämfört med Färjestad, och man kan skylla på att våran gladhockey-filosofi var alldeles för naiv - vilket den faktiskt var..
Men Färjestad var ändå klart bättre. Rakt igenom bättre. På allt egentligen. Målvaktsspelet, taktiskt, försvarsmässigt och också anfallsmässigt.
Man kan ägna den här baksmällan till att älta över hur uselt vårat försvarsspel var, och hur lamt det var i sista matchen - men det gör inte jag. Jag är sjukt nöjd. Vi har fått spela SM-final. Vi har följt våran extremt ambitiösa målsättning om att bli bättre varje år, och det blev vi ju verkligen i år när vi blev trea i serien och gjorde ett fantastiskt slutspel och tog SM-silver. Det här var det svåraste steget att ta, nu har vi inte bara etablerat oss som en av de starkaste föreningarna organisationsmässigt med en lysande juniorverksamhet, den framgången har också gått hand i hand med den sportsliga framgången. Och det är inte självklart att det är så. Det är faktiskt väldigt svårt. Men vi har lyckats. Bäst i Norrland för tredje säsongen i följd. Två semifinaler i följd och final i år.
Toppklubb i Elitserien? Verkligen.
Och det här var bara början, tror och hoppas jag. Även om det här skulle vara våran enda chans att vinna ett SM-guld på väldigt länge - och det ligger ju någonting i det, ett så här bra lag kan det dröja innan vi får igen - så känns ändå framtiden ljus.
Ekonomin är starkare än någonsin, och J20 tog SM-silver utan sina fyra största namn - snacka om styrkebesked. Juniorer kommer att ta steg nästa säsong, så klart. Finns många. Men Oscar Lindberg är ett stort, stort namn som jag vill framhålla lite extra. Bra grundserie, fantastiskt slutspel. Han bär laget i slutspelet under vissa perioder. Enorm karaktär. Och som spelare har han allt. Det är tufft för skickliga spelare som honom att komma upp i A-laget, eftersom att man egentligen alltid får gnugga i en checking-line trots att man har haft en framträdande roll och varit "stjärna" i juniorlaget. Han klarade av det fantastiskt bra. Och han är alltså så skicklig att han definitivt kan centra i en producerande formation. Förstacenter nästa säsong? Inte alls omöjligt. Inte alls.
Det finns fler också, som har spelat i A-laget den här säsongen, och också som kommer underifrån. Men Oscar är för mig mest spännande. Han kommer att bli hysteriskt bra.
Framtiden är ljus. Men man ska ändå behålla ödmjukheten. Och man får absolut inte förvänta sig att vi kommer att spela SM-finaler varje säsong, men det kan väl ändå ingen tro.. Och man kan inte förvänta sig att vi ska vara bäst i Norrland heller. Men vi ska vara med där, och tävla.
Det känns bra och roligt, med framtiden.
***
Erixon, Rundblad och Ericsson ska ju alltså spela Czech Hockey Games, och ligger därmed väldigt bra till för att spela VM. Men den här turneringen blir viktig, för det lär komma in fler spelare från NHL/KHL i truppen. Roligt med VM ändå, det roligaste världsmästerskapet på länge. Många NHL-spelare, spännande sådana, i Tre Kronor. Och t.ex Kanada har med killar som Nash, Tavares, Spezza och Phaneuf. Extra roligt blir det ju också, så klart, om vi får med någon AIK:are i VM. Och det är inte omöjligt.
***
Skellefteå AIK hade, för andra året i rad, slutspelets mesta målskytt i laget. Erik Forssell vann skytteligan i slutspelet i år, på sju mål - precis som Foppa ifjol! - och Jimmie Ericsson blev tvåa på sex. Färjestad spelade visserligen fyra färre matcher i slutspelet, och hade nog kunnat få fram en skytteligavinnare om dom också fick spela 18 matcher, men det är ju ändå roligt. Kul för Forre.
***
Skellefteå AIK:s dominans i "Coach LeMat" var stor. Skoj, det också.
***
Sen så vill jag också säga att det är lite tråkigt med pajkastningen här på SvenskaFans i artikelkommentarerna. Luleå-supportrar är här på Skellefteå-sajten och skriver, och Skellefteå-supportrar är på Luleå-sajten och skriver. Visst, det hör ju till när det är rivalitet mellan klubbarna - men man propagerar stenhårt, man maler på och på om hur dålig och patetisk rivalen är, vilket är lite märkligt när både Luleå och Skellefteå har gjort fantastiska säsonger båda två.
Oavsett om du är LHF eller SAIK-supporter: Var aldrig - vad du än läser för kommentarer som säger motsatsen - någonting annat än stolt över ditt lag den här säsongen.
Det var det jag hade. Nu är det officiellt Silly Season, och VM snart.
Det roliga är långt ifrån slut.
