Skellefteå AIK-bloggen: Se över regelboken, och pajas-journalistiken klarar vi oss utan
Skellefteå AIK gjorde en okej bortamatch igår - men insatser som är okej brukar inte riktigt räcka när det är slutspel, och lite så blev det väl igår. Försvarsspelet är matchen igenom stabilt, det känns som att man har en stadig grund att stå på bortais numera. Men offensivt finns det mer att hämta. I tredje perioden när Linköping gjort 2-1 så visar Skellefteå dock styrka när man tar över matchen, får med sig en utvisning, och gör ett klockrent Jocke-Mikko-mål i PP. Efter det känns det som att vi har initiativet och Linköping darrar till - men då får Hlavac göra ett ganska slumpartat mål där vi tappar i markeringen - igen.
Vad vi sedan kan konstatera är att Linköping är starkare än oss på att stänga matcher, vi var aldrig nära där i slutet. Rättvis hemmaseger till slut, och en godkänd svartgul insats.
Jag vill snabbt bara ta den där höga klubban-situationen vid Melkers bortdömda mål. För mig så ska det inte vara mål, även om bedömningen är korrekt - jag skulle snarare vilja se att man ser över regeln. Visst är klubban hög, högre än ribban vid puck-kontakten, men man har ju själva regeln för att undvika att höga klubbor ska vålla ansiktsskador. Här var väl ändå inte risken för ansiktsskada på närmsta LHC-spelare särskilt stor? Melker står en meter ifrån närmsta spelare när han styr in pucken, styrningen är därför helt ofarlig. Att styra in en puck med en hög klubba är ju inte ett dugg fel - om ingen motståndare är nära situationen. Målet borde godkännas, regeln borde ses över. Men som sagt, bedömningen efter den nuvarande regeln är helt korrekt av måldomaren.
I mitten av tredje perioden släcktes ju hallen också, när vi jagade kvittering. Aftonbladet gör naturligtvis en artikel på det och eldar fram kommentarer. Linköping ska tydligen ha mixtrat med ljuset, med flit. Löjligt.. Men hade det hänt på Hovet mot AIK så hade jag varit säker på att det var medvetet..
Men kul journalistik. Undertecknad eldar fram kommentarer från Forsberg, där Forsberg ger Forsgren en del material till en artikel, men ändå säger "det var nog nån som tryckte på fel knapp". Ändå springer undertecknad till "Säcken" och meddelar vad Forsberg sagt - allt, förutom "det var nog nån som tryckte på fel knapp", naturligtvis - varpå "Säcken" svarar: - Det får stå för honom. Åter igen, jag kommenterar inte hans uttalanden. Vi vann pucken så det vore väl lite korkat om vi ska släcka lyset då.
Journalistik på hög nivå.
Roligare journalistik är däremot Anrells krönikor, som kommer efter varje Skellefteå-match. Han är en av få "oldschool"-krönikörer som finns kvar inom den svenska sportjournalistiken, och hans krönikor är alltid värda en titt. Senaste.
Laumann Ylvens tackling finns det inte särskilt mycket att orda om. Inte särskilt farlig alls, olyckligt att Pierre är så låg vid träffen - och det hade inte var någonting om det inte Bellemare hade farit illa av tacklingen.
Och synd att 5-minutaren kom så tidigt in i matchen, innan vi blivit riktigt heta och varma. Powerplayspelet imponerande därför inte. Annars hade det kunnat bli 2-0 och blivit en annan match.
De två kvartsfinalserierna som skulle bli jämna på förhand har levererat. Luleå har ett betydligt jobbigare läge än Skellefteå då man har tappat tre raka och har ett enormt mentalt undertag, där kan hemmaplansfördelen bara bli en börda i sista avgörande matchen imorgon. För Skellefteås del så är hemmaplansfördelen snarare en välsignelse. Linköping hade nog gått till semifinal om dom hade haft en hemmamatch extra i den här serien.
Men nu har Skellefteå den. Välförtjänt, man har ju kämpat för den hela säsongen. Nu ska den utnyttjas också, av publik och lag. Jag vill se en fullsatt arena, och jag vill se att man pressar domarna lika mycket som i den andra hemmamatchen då domarna fick åka och krama om varandra i avbrotten för att ge varandra stöd, för att kunna hantera trycket från läktarna. Nu pressar vi dom igen, Linköping ska inte få fler utvisningar med sig. Aldrig.
Det är ju det här man har väntat på hela säsongen. Dramatiska avgörande slutspelsmatcher. Ändå känns det ganska jobbigt, säsongen kan ju faktiskt ta slut imorgon. Jag vill inte ha förlängning. Jag vill att vi gör en enormt stabil insats, där Linköping aldrig är nära, och där vi håller uppe intensiteten matchen igenom och vinner med 5-2 på ett ganska odramatiskt sätt. Det är vad jag vill. Men det blir förmodligen förlängning, och vi får en ny Kimmo Koskenkorva att älska.
För inte fasen viker vi ner oss? Inte fasen förlorar vi en avgörande match på hemmaplan mot ett lag vi är bättre än?
Det Skellefteå AIK jag känner gör inte det i alla fall.
