Pisa vid ett vägskäl
Helgens match är något av ett vägskäl för Pisa. Ska laget följa med toppen, eller ska satsa på att hålla de jagande lagen bakom sig, för att hålla sig kvar på playoff platsen?
Förutsättningarna är ganska klara, vinst för Pisa mot AlbinoLeffe och laget är fortfarande med i racet om direkt avancemang, förlust då får man nog börja att tänka inför playoff.
Med 13 omgångar kvar så leder AlbinoLeffe med 61 poäng tätt följt av Bologna på 60 poäng. Därfter följer Chievo på 59 poäng, Lecce och Brescia på 57 och sedan Pisa på sjätte och sista playoffplatsen.
Bologna som möter Piacenza hemma lär ju ta 3 poäng, likaså Lecce som möter svaga Spezia på bortaplan. Chievo bör inte heller ha några svårigheter med Ascoli hemma, medan Brescia står inför en svår uppgift borta mot Mantova. Det innebär att omgångens match mellan Pisa och AlbinoLeffe, har stor betydelse för Pisas fortsatta kamp om de två direktplatserna, vid förlust riskerar man att ligga 8 poäng från första platsen och 7 poäng från andra platsen, och med tanke på hur sällan både Bologna och AlbinoLeffe förlorar, skulle det vara ödestigert med en förlust.
Vid en eventuell vinst, skulle man givetvis ta in tre poäng på AlbinoLeffe, men man skulle dessutom inte riskera att hamna allt för långt efter Bologna, Chievo och Lecce. Möjligen skulle man dessutom ta sig förbi Brescia igen.
Skulle man vinna, så tycker jag att Pisa ska försöka gå för att erövra någon av de två direktplatserna, vid förlust så tycker jag att klubben skulle börja förbereda laget för playoff.
Då skulle träningar, snack både internt och med media, handla om målsättningen playoff.
I dagsläget har man ingen direkt uttalad målsättning, inför säsongen var målet att hänga kvar, vilket man lyckades i ett tidigt stadium. Det var inte många experter som trodde att Pisa skulle hänga med så länge i toppen.
Det roliga med den här säsongen, är inte bara det att man hängt med topplagen så länge, utan att man också lyckats med att spela ett sådant spektakulär fotboll i en sån tuff serie, som serie B är.
En stor del i framgångarna har sportchefen Petracchi och presidenten Covarelli, som vågade göra de förändringar som de gjorde, efter den framgångsrika säsongen man hade året innan.
Man valde att byta ut tränaren, som var både uppskattad och framgångsrik, ut åkte även stjärnorna en efter en, Biancone, Ferrigno och Baggio som exempel. Man behöll i stort sätt hela backlinjen och kryddade den med några erfarna spelare. Dessutom lyckades man med sina värvingar och fick in spelare som varit direkt avgörande för Pisas framgångar, så som Kutuzov, Cerci och Castillo. Men Petracchi visade redan under förra säsongen, att han har fingertoppskänsla när han värvar spelare, då han under säsongen plockade in Ceravolo och Ciotola, samt sålde målvakten Puggioni och istället värvade målvakten Morello. Valet av tränare blev också lyckat och man har redan kommit överense om en förlängning.
Allt arbete har gjort att Pisa nu är med i toppstriden, men frågan är alltså hur länge till man hänger på, det viktiga är att man inte deppar ner sig vid en eventuell förlust på lördag, utan att man jobbar för att ta sig till serie A via kval. Det betyder att man måste se till att hålla bakomvarande lag efter sig och att man fortsätter prestera den fotboll man hittills gjort.
Jag vill ändå avsluta med att säga, att oavsett hur det går, så har Pisa gjort en fantastiskt säsong, en säsong som jag sent kommer att glömma. Forza Pisa.
