En suck av lättnad
Samtidigt som nästan alla världens fotbollsblickar var riktade mot inledningen av EM blev Atalanta igår definitivt klara för spel i Serie A nästa säsong efter ett år i Serie B som aldrig tycktes ta slut.
Först och främst måste jag passa på att rikta ett stort tack till italienska fotbollsförbundet för deras beslut att utöka Serie A till 20 lag vilket ger Atalanta en direktplats trots att man bara slutade femma i ligan. Men samtidigt ska förbundet ha en rejäl spark i arslet då de gjort Serie B till årets skämt i fotbollsvärlden. 24 lag och 46 omgångar skapar ointresse och förakt. Det liknar nästan en riktigt löjlig vintersport med skridskor och skydd till förbannelse..
Även om vägen har varit långt ifrån lika svår som lång så var det med ganska liten marginal som Atalanta tog en direktplats. Tränare Mandorlini, som tog över i slutet av förra säsongen, introducerade en 4-3-3 uppställning som imponerade stort i höstas. Man inledde säsongen med att tangera klubbrekordet när man spelade 24 matcher utan förlust och fram till januari ledde man serien nästan oavbrutet. I den 25:e omgången förlorade man mot Venezia och magin var bruten. Laget var inte längre oslagbart och det började gå allt trögare. På de sista 22 omgångarna förlorade man sju matcher och det som såg så säkert ut vid nyår blev i slutändan alltför nervkittlande. Slutfacit för laget blev 77 poäng - 19 vinster, 20 oavgjorda och 7 förluster. Målskillnad: 59-36.
Inför den här säsongen tappade Atalanta flertalet tongivande spelare; Rossini, Zauri, Dabo, Sala och Doni för att nämna några. Med dessa spelare i laget hade vi vunnit serien det är jag säker på men i långa loppet kan det ha varit nyttigt för klubben. Unga spelare som Pazzini, Bellini, Montolivo och Pinardi har fått mycket speltid och ofta visat framfötterna. En säsong i Serie B har varit ett perfekt inskolningsår för dessa spelare och jag tvivlar inte på att de kommer att klara att ta flera steg till och bli vassa spelare även i den högsta ligan.
Vinsten i Atalantas interna skytteligan delades mellan Igor Budan och Carmine Gautieri som båda gjorde elva mål. Trea blev Pazzini som gjorde nio stycken. Igor Budan hade säkerligen noterats för många fler mål om han inte drabbats av en elak skada som höll honom borta från spel i ungefär fem månader.
Även om Atalanta i år har haft en lyckad mix av ungt och gammalt kommer det säkerligen att krävas flera starka nyförvärv för att kunna nå en bra placering i Serie A nästa år. Det kommer att bli en mycket intressant silly season för oss blåsvarta och framförallt kommer nästa säsong att bli spännande nu när vi är tillbaka där vi hör hemma - i det finaste av finrum. Förhoppningsvis kan vi fortsätta vara italiens bästa ungdomsakademi men också avancera och vinna en scudetto. Vilken seger det vore för fotbollen om en klubb som satsar på unga talanger visar att man inte behöver någon rysk-allt-kan-köpas-för-pengar-miljardär.
Arrivederci Serie B!
Forza Atalanta Bergamasca Calcio!
