Juventus - Atalanta 2-0
Atalantas uppgift för dagen var att försöka dansa med en av de största men det blev en dans med alltför svåra steg.
Atalantas laguppställning skiljde sig lite mot den förväntade då Budan inte fick plats utan Mandorlini valde istället att ta in Gautieri och spela 4-3-2-1 med Pazzini som ensam spjutspets.
Det dröjde ungefär åtta minuter in i den första halvleken innan den första riktiga målchansen skapades och det var Atalanta som åstadkom den. Gautieri höll sig framme med pannan på en frispark från Albertini men nicken saknade både kraft och precision.
I den 14:e minuten kan man, så här i efterhand, säga att matchen punkterades. Zambrotta fick alldeles för gott om utrymme utanför straffområdet och avlossade ett skott som dock var riktigt tamt men Trezeguet höll sig framme och styrde bollen under Taibi för att sedan springa runt och peta in den.
Det kom att dröja ända till den 38:e minuten innan nästa riktigt farliga möjlighet skapades och den här gången var det Nedved som helt omarkerad kunde gå upp och nicka mot mål men en strålande räddning av Taibi medförde att resultatet 1-0 även blev halvtidsresultatet.
Sammanfattning av den första halvleken; Att släppa in första målet mot den gamla damen innebär nästan alltid exakt samma matchbild dvs. Ett skickligt bolltrillande Juventus som väldigt sällan blir av med bollen och om de någon gång blir det så är deras lag alltid samlat. Atalanta försökte ibland att sticka upp och visade ibland, om än alltför sällan, upp ett konstruktivt och vägvinnande passningsspel men man blir oftast allt för uddlösa när man närmar sig mål. Detta självklart på grund av att man möter ett av världens bästa försvar men även på grund av att man i mina ögon blir alltför defensiva när man spelar med bara en anfallare. Tanken med en anfallare är långt ifrån alltid fel men det krävs stort mod och frejdig offensivlusta från mittfältarna om man ska lyckas få hål på motståndarna och detta visade verkligen inte Atalanta i den första halvleken.
Den andra halvleken fortsatte i samma mönster som den första och det dröjde bara 13 minuter innan Juve utökade sin ledning. Återigen var det Trezeguet som höll sig framme fast den här gången blev han framspelad av ett sjabblande Atalantaförsvar. Bellini fick bollen på smalbenet och bollen studsade fram till en friställd Trezeguet som enkelt kunde bredsida in bollen i mål till 2-0.
I den 69:e minuten får Juve en god möjlighet att dryga ut sin ledning ytterligare men Zebinas skott, efter fint väggspel med Zlatan, träffar ribban.
Mandorlini gör vad han kan för att förändra matchbilden genom att göra tre byten under den andra halvleken men ingen av inhopparna lyckas uträtta något nyttigt under den, kanske för korta, tid de är inne.
Under den sista kvarten kommer Juve till några halvchanser som de dock inte förvaltar men de har fullständig koll på matchen.
Sammanfattning andra halvlek; Atalanta vägde tyvärr alldeles för lätt i dagens match mot ett mycket disciplinerat Juventus. Man skapar egentligen bara en farlig målchans och inte ens den är särskilt nära. Jag hade hoppats på att man skulle kunna bjuda upp till lite mer motstånd men på grund av det tidiga baklängesmålet blir det betydligt lättare för Juve att kontrollera matchen och de blåsvarta får oerhörda problem att tränga igenom det solida försvaret.
Jag har dock inga tankar som helst på att det blir en mörk säsong för Atalanta då vi har spelat alldeles för liten del av säsongen ännu. Man hade en hel del mycket fina intentioner som dock ofta förstördes när man närmade sig målet men man såg att det finns klara tendenser till bättre resultat och finare spel kanske redan i nästa match. Det är en stor omställning från Serie B och man måste räkna med att det tar sin tid att komma in det högre tempot. Jag är fullständigt övertygad om att vi kommer att ge Juve betydligt bättre motstånd hemma på Atleti Azzurri d'Italia i returmötet när serien har vänt.
I nästa omgång väntar ännu ett storlag då det blir färgderby när Inter kommer på besök till Bergamo.
Forza Atalanta Bergamasca Calcio
