Albinoleffe–Atalanta 2–3: Derbyseger och ligaledning
Giacomo Bonaventura blev derbyhjälte med sina två mål, i en match där förhandssnacket mest handlade om vilken inställning Atalanta skulle komma med – gå för vinst och seriesegern, eller hjälpa AlbinoLeffe i deras jakt på förnyat kontrakt?
Derbyt i Bergamo saknar nämligen den rivalitet som finns i andra stadsderbyn. I jämförelse med förra veckans batalj mellan Sampdoria och Genoa blir det nästan absurt att ens kalla det derby.
Avsaknaden av rivalitet beror mycket på att AlbinoLeffe är en ung klubb som aldrig har utmanat Atalanta om provinsens tron. Så sent som 1998 slogs lagen ifrån bergsbyarna Albino och Leffe ihop, och påbörjade sin klättring genom seriepyramiden. Nu gör man sin åttonde säsong i Serie B och har hunnit spela sex debyn, samtliga har slutat i blåsvart seger.
Många atalantini har rentav ett gott öga till den charmiga kusinen, som dessutom tränas av legendaren Emiliano Mondonico, och vill ha laget kvar i Serie B. I och med att Siena förlorade senast var Atalanta inte piskat att vinna, utan en poäng hade räckt för att lägga beslag för förstaplatsen. Något som alltså skapade ett dilemma (åtminstone för fansen) eftersom AlbinoLeffe kämpar för att undvika en playout-plats.
Mer läsning om AlbinoLeffe, från arkivet:
AlbinoLeffe. Vem är han, egentligen?
Intervju med AlbinoLeffes president
10 skäl att gilla AlbinoLeffe
Tidigt ryck avgör matchen
Från spelarhåll var det dock inte tal om någon läggmatch. Flera spelare som inte fått så värst många minuter under säsongen gavs chansen att visa upp sig, vilket ledde till att vi fick se ett klart hungrigare och intensivare bortalag än väntat.
Det dröjde inte mer än fem minuter innan Bonaventura spräckte nollan, och innan tjugo minuter passerat var Atalanta dubbelt upp genom Ruopolo. AlbinoLeffe slet såklart desperat, och hade ett par fina kombinationer, men det ville sig inte riktigt för dem.
Istället gjorde Bonaventura 3–0 på en målvaktsretur strax innan halvtid. Jacks nionde mål för säsongen, ett imponerande facit från en spelare som gått från klarhet till klarhet på sistone.
När säsongen inleddes var han Donis stand in i trequartista-rollen framför tre centrala mittfältare, men efter att Colantuono bestämde sig för att spela 4-4-2 hamnade han på kanten. Där har han visserligen blandat och gett en del, vilket är vad man kan förvänta sig av en ung offensiv spelare, men hans näsa för mål (framför allt viktiga sådana) och aviga spelstil lovar gott inför framtiden.
Till andra halvlek kom de ljusblåa (som hade smygpremiär för nästa års matchställ) ut stärka av den stopptidsreducering man fått med sig från den första. Ytterligare en reducering kom med kvarten kvar efter att Atalanta vid flertalet tillfällen misslyckats med att stänga matchen. Men roligare än så blev deras kväll aldrig och matchen slutade 2–3.
Rykten, rykten och rykten
Säsongen är inte över ännu, men silly season har trots det redan dragit igång. Det löjligaste ryktet hittills är helt klart att Champions League-klara Napoli överväger Ardemagni som vice-Cavani enligt lokala tidningen Il Mattino. Kanske skulle han ändå kunna ingå i en affär som tar José Sosa i motsatt riktning?
Vad gäller tränarfrågan verkar Delio Rossi nu kunna avskrivas helt. Rapporterna säger att han ska ha tackat nej till två miljoner euro om året. Men än finns det tid att ändra sig...
Parmas Christian Zaccardo sägs vara intressant för högerbacksplatsen som helt klart behöver förstärkas. En världsmästare där skulle inte sitta helt fel, men ännu roligare vore det att få hem Marco Motta.
Enligt Gazzettan letar man även efter en mittback, vars namn kan vara Contini (Zaragoza), Diakité (Lazio) eller Volta (Sampdoria). Samma rykte säger att man jobbar för att få hem Rolando Bianchi från Torino, samt en trequartista i form av Chrisitan Pasquato eller ovan nämnde Sosa.
