Återblick, Parma-rapport & calcioscommesse
Sedan det skrevs sist har Atalanta hunnit med att spela tre matcher: Roma borta, Udinese hemma och senast Parma borta. Poängskörden har blivit en fullt respektabel fyra mot motstånd som varit både kvalificerat och formstarkt.
Roma & Udinese
Det började dock med en förlust på Olimpico som inte går att snacka bort. Bojan gav elegant hemmalaget ledningen, och Osvaldo utökade den, mindre elegant, mot sin gamla klubb. I början av andra fick Atalanta ny luft efter Denis reducering, men någon kvittering kändes aldrig riktigt nära. Istället dödade Simplicio matchen genom att lobba in slutresultatet 3–1.
Mot Udinese stod laget för en bättre insats då man höll serieledarna från att skapa något av värde. Dessvärre lyckades även gästerna freda sitt mål, mycket tack vare en superb Handanovic, så seriens i dagsläget två bästa poängplockare fick varsin pinne.
Matchen i sig var en ganska trött historia med många avblåsningar där Atalanta var närmast ett mål i sluten av halvlekarna. Framför allt i den andra, efter att Pinzi tvingats ta sitt andra gula för att stoppa en kontring, när en inhoppande Tiribocchi fick både ett och två drömlägen.
Parma
Segern kom istället borta mot Parma med den store lille argentinaren Maxi Moralez i rollen som matchhjälte. Länge såg det dock ut som att Parma skulle dra det längsta strået, och under första halvlekens sista fem minuter plockade man verkligen fram murbräckan.
Först var det Modesto som från nära håll sköt inom räckhåll för reflexsnabbe Consigli, och sedan trasslade Morrone ihop benen när han skulle skyffla in 1–0 inne i målområdet. Däremellan hade Masiello rivit ner Zaccardo i samband med en hörna, och på tilläggstid gjorde Lucarelli detsamma med Lucchini i det andra straffområdet. Domaren friade, eller missade, dock i båda situationerna.
Andra halvlek bjöd på ett Atalanta med mer spets i anfallen, och när Parmaspelarna långsamt lunkade hem efter att Consigli plockat en hörna sattes stöten in. Moralez satte tillsammans med Bonaventura och Schelotto fart mot tre hemmaförsvarare, vilket slutade med att Moralez enkelt stötte in ledningsmålet på Schelottos suveräna, tillsynes medvetna, skottpassning.
Tre minuter senare var det dags igen. Återigen Moralez, återigen framspelad av Schelotto (via en brytande tå tillhörande Paletta). Parma skruvade naturligtvis upp pressen efter kallduscharna, men man hade behövt Floccari, som tidigt utgick skadad, istället för en trubbig Pellè på topp. I chansväg var Atalanta nämligen fortsatt vassare – Denis skarvade sånär ett Schelotto-inspel vid första stolpen, och Schelotto själv ordnade sånär en straff.
Tio minuter från slutet spräckte Parma till sist nollan, och återigen var det en gammal bekant som överlistade Consigli i form av Jaime Valdés. I slutminuten var det sedan Lucchinis tur att dra ner Lucarelli på en hörna, och även om straffen var minst lika klar som matchens tidigare tre situationer höll domare Brighi pipan från munnen än en gång.
Parma–Atalanta 1–2
55' Moralez
58' Moralez
80' Valdés
Parma (4-4-1-1): Mirante; Zaccardo, Paletta, A Lucarelli, Gobbi; Biabiany (Valiani 68), Morrone, Jadid, Modesto (Valdes 73); Giovinco; Floccari (Pelle' 8)
Atalanta (4-4-1-1): Consigli; Masiello, Lucchini, Capelli, Peluso; Schelotto (Bellini 85), Cigarini (Carmona 74), Padoin, Bonaventura (Brighi 81); Maxi Moralez; Denis
Stort plus till ”Galgo” Schelotto som fortsätter att imponera på sin högerkant. För det är precis vad han har gjort den till – sin. Han arbetar över stora ytor, pressar sin ytterback såväl offensivt som defensivt och skapar dessutom målchanser för både sig själv och sina lagkamrater. Efter matchen kom frågan om en uppkallning till landslaget återigen på tal, och med den här formen är det inte alls omöjligt att han testas i någon träningslandskamp.
Desto svagare var då insatsen av en som fått känna på hur det är att ingå i en italiensk landslagstrupp, Stefano Lucchini. Efter fem minuter kapade han Biabiany och åkte på ett (brand)gult kort, varpå han i slutminuten toppade en medioker insats med att riskera en straff.
Matchen utanför planen
Atalantas kamp om poäng förs ju inte bara på gräsplättar runtom i Italien, utan även i mer kostymklädda sammanhang. I dessa sammanhang representeras Doni av Salvatore Pino, och klubben av bland andra belgaren Jean-Loius Dupont, som i mitten av 90-talet representerade en viss Jean-Marc Bosman.
Idag (24/10) hölls ett möte i den olympiska kommitténs skiljedomstol TNAS (Il Tribunale Nazionale di Arbitrato per lo Sport) om förlikning, vilket som väntat inte alls slutade i någon förlikning. Istället får nu Atalanta och Doni till den 14 november på sig att presentera sitt försvar innan det är dags för muntliga förberedelser den 2 december.
