Udinese - Atalanta2 - 6
Efter Udinese - Atalanta: En vanlig dag på jobbet, eller…
Efter allt detta kaos och velande fram och tillbaka blev det tillslut match av det hela. Ett desarmerat Udinese städades av redan i första halvlek och trots slutsiffrorna är känslorna och tankarna någon annanstans, hos denna groda.
Glädjande blev det tillslut match på Dacia Arena mot ett minst sagt desarmerat Udinese.
Angående själva matchen känner jag att inte finns så mycket att säga mer än att konstatera att man börjar det nya året på ett förtroendeingivande sätt. Att Udinese gör två sticker självklart lite i ögonen men man hade kontroll på matchen redan från att beslutet att överhuvudtaget spela kom. Det var en klart godkänd insats där Muriel visade framfötterna vilken oerhörd talang han besitter. Dock ska man vara ärlig med att Udinese inte hade något att sätta emot idag och jag väljer att se insatsen som en vanlig dag på jobbet där man gjorde det som skulle göras, dvs. enkelt städa av Udinese. Samtidigt ska det sägas att jag inte kände att det var en vanlig dag på jobbet rent känslomässigt. Mitt fokus var någon helt annanstans än på själva matchen utan det var och är på nästa veckas omgång där alltså bara fem tusen släpps in på läktarna. När Inter kommer på besök ska alltså bara fem tusen få komma in. Jag väljer att se på det som en groda.
Grodan
En sådan vacker skapelse av detta slag bör aktas varsamt för att kunna upprätthållas, en skapelse är och kommer alltid att vara precis det man gör den till. Tyvärr kommer allt som gör det till den vackra skapelse som det är att hållas borta och istället hoppar en groda fram. Far man med grodor blir utfallet detsamma och i det här fallet är det precis vad som har skett. Grodans existens är beroende av oss men samtidigt är det ingen som förstår varför den finns. En skapelse som grodan behöver inte existera, men skapas aå finns den likväl. Nästa veckas omgång är en skapelse av en enda stor groda och allt det vackra syns inte längre till.
