Genomgång: Atalantas mercato

Det har hänt en hel del i transferfönstret. Det sker en del övergångar som inte är helt lätta att reda ut på grund av klausuler, delägarskap, lån med köpoption och så vidare. Atalanta har lånat ut tiotals spelare, och även värvat många som troligtvis inte kommer vara aktuella för A-lagsspel säsongen 19/20. Här kommer de mest uppmärksammade värvningarna, och försäljningarna, att analyseras.

In

• Luis Muriel, 15 miljoner €, Sevilla. Det ser ut att bli ett colombiansk anfallspar i Atalanta den här säsongen. 28-åringen Muriel har testat lycka i Italien förut, där han som mest gjort elva mål under en säsong - Udinese 12/13, och Sampdoria 16/17. Sevilla blev tillräckligt imponerade av Muriels säsong 16/17 för att värva honom och ge honom ett femårskontrakt, men i Spanien blev det ingen succé. Under debutsäsongen stod Muriel för sju mål på 29 matcher (17 starter). Under hösten förra året blev det bara ett mål i La Liga för Muriel, som fick dåligt med speltid. I kvalet till Europa League gjorde han dock tre mål och två assist på tre starter. I januari lånades han ut till Fiorentina, där han inledde strålande och gjorde många mål. Formen lyckades han inte behålla våren ut, och det blev till slut sex mål på 16 starter i den lila tröjan. Spontant känns det som en bra värvning - Muriels karriär är inte helt olik landsmannen Zapatas, som bekant blommat ut rejält i Atalanta. Muriels snabbhet och driv med boll är något som behövs i Atalantas anfallsspel. När Zapata är dålig är han väldigt orörlig, och då har det ofta varit kantspringarna Hateboer och Castagne som fått stå för farten i anfallsspelet. I Muriel får Atalanta in en teknisk spelare som utnyttjar sin fart och som kan löpa fram viktiga ytor för Ilicic och Gomez. Ett nytt verktyg i verktygslådan, helt enkelt. Det ska mycket för att han inte ska vara värd den, ganska låga, summan Atalanta fick slanta upp.
• Ruslan Malinovsky, Genk, 13,5 mijoner €. Bara att erkänna direkt - jag tror aldrig att jag sett honom spela, och har jag det är det ingen jag lagt på minnet. 26-åringen från Ukraina är en central mittfältare som gjort mycket poäng i den belgiska liga. I grundserien, eller vad man kallar det, stod han för nio mål och nio assist på 25 starter och i play off-spelet fyra mål och två assist på nio starter, och det utan att det ser ut som att han har haft en tydlig offensiv roll. I EM-kvalet har han redan gjort tre assist på fyra matcher. Det är onekligen siffror som ser lovande ut. Innermittfältet har sett spetsigt men tunt ut, och även om Milanovsky inte petar De Roon, Freuler eller Pasalic ger han extra bredd till Atalanta som ska klara av både ligan och Champions League. 
• Martin Skrtel, kontraktslös. "Vad är det som händer?", var min första tanke när värvningen presenterades. Skrtel, som knappast behöver någon närmare presentation, fyller 35 år i december. För många är han mest känd för sina åtta år i Liverpool, och de senaste tre säsongerna har han spenderat i Fenerbache. Där har han varit en startspelare, och trots 27 starter säsongen 18/19 blev det ingen kontraktsförlängning för Skrel i den turkiska klubben. En mittback behövdes verkligen, men värvningen känns inte speciellt fräsch. Det är klart att Skrtel ger bredd till backlinjen, och det är nödvändigt. När Mancini flyttat har Atalanta fem ungefär lika bra mittbackar, så Skrtel kommer säkert få mycket speltid. Toloi, som jag tycker Skrtel liknar i spelstilen, var borta större delen av förra säsongen är ett frågetecken. Skrtel har varit med länge på den högsta nivån, så rutin tillför han i alla fall. 
• Marco Sportiello, tillbaka från lån, Frosinone. Sportiello vaktade buren för Atalanta flera säsonger innan han lånades ut till Fiorentina 17/18, och sedan Frosinone 18/19. I Fiorentina höll han nollan i 14 av 37 matcher, och i svaga Frosinone blev det åtta på 35 matcher förra säsongen. Berisha ut och Sportiello in känns som en rejäl uppgradering.  Sportiello är fortfarande ung, född 1992, och det känns som att kampen om målvaktsposten kommer vara hård mellan honom och tre år yngre Gollini. 
• Luca Vido, tillbaka från lån, Peugia. 22-åringen kom från Milan sommaren 2017, och har lånats ut sedan dess. Förra säsongen tillbringade han i Perugia i Serie B, där han gjorde tio mål och tre assist på 32 matcher (24 starter). Fin statistik, men det är ett stort kliv han ska ta. Han kommer att få kämpa med Musa Barrow, som inte gjorde någon kanonsäsong, om inhoppsminuter. 
• Mario Pasalic, lån, Chelsea. Pasalic stannar, vilket var logiskt med tanke på vårsäsongen som inte var tillräckligt bra för att Chelsea skulle vilja plocka hem honom, men bra nog för en förlängning hos Atalanta. Pasalic ryckte upp sig rejält under våren och det känns tryggt att han stannar när Atalanta ska spela mycket matcher kommande säsong. Han anpassade sig i höstas och presterade i våras - det blir spännande att se honom säsongen 19/20. 

• Gianluca Mancini, lån innan övergång, Roma. Det kom inte som någon chock att Mancini lämnade, med tanke på säsongen han gjorde förra året. Mancini följer i Kessie, Gagliardini, Conti, Caldara och Cristantes fotspår och lämnar efter en kanonsäsong. Det är alltid tråkigt när det händer, och speciellt när Atalanta ska spela i Champions League. En transfer som den här visar att Atalanta trots sina tabellplaceringar de senaste åren har svårt att hålla kvar spelare när större klubbar knackar på. 23-åringen Mancini ut, och snart 35-årige Sktrel in är inget byte man vill göra. 
• Andrea Petagna, SPAL, 12 miljoner €. Bortsett från fine Quagliarella var Petagna, tillsammans med Fransesco Caputo och Leonardo Pavoletti, den italienare som gjorde flest mål i Serie A säsongen 18/19. 16 baljor smällde Petagna dit. Sex av dem var dock på straff. 24-åringen var lovande för Atalanta säsongen 16/17, men hade svårt att höja sig eller ens nå upp till samma nivå året därpå. Killen som ser ut som ett kylskåp är en användbar spelare, men har förmodligen inte det som krävs för att starta för ett lag i toppen av Serie A. Det känns ändå som en bra lösning för alla - Atalanta får in pengar som kan spenderas på annat håll, Petagna får stanna i klubben han fick stort förtroende i och SPAL får behålla en nyckelspelare. 
• Etrit Berisha, SPAL, lån. Berisha har i perioder varit bra, men han har aldrig känts som en säker målvakt som sprider lugn till backlinjen och under våren valde Gasperini att satsa på Gollini efter en tids hattande. 30-åringen - han känns och ser mycket äldre ut - skulle fått svårt att komkurrera med Sportiello och Gollini. 
• Andreas Cornelius, Parma, tvåårslån innan övergång. Det här har jag väntat länge på, jag förstod aldrig varför Cornelius värvades över huvud taget. Värvades sommaren 2017, och under hösten visade han mest hur långsam och orörlig han var. Fick en del förtroende i början men fick mindre och mindre speltid ju längre säsongen led. Förra säsongen lånades han ut till Bordeaux, och där blev det tre mål på sex starter - liknande statistik som i Atalanta, där han gjorde tre mål på åtta starter. Tack, Parma! 
• Dejan Kulusevski, Parma, lån. Den svenske talangen fick ganska många minuter på kort tid i vintras, men visade då att han inte var redo för Atalanta - han spelade sig snarare längre infrån startelvan än närmre den. I primaveran har Dejan varit väldigt bra, och förhoppningsvis kommer han tillbaka från Parma nästa sommar som en spelare redo för att utmana om startplats i Atalanta. 

0 kommentarer

Erik Johansson2019-08-19 14:06:00