Just nu är alla mästare
Det kommer firas guld i oktober. Det kommer firas guld i Sundsvall, Stockholm, Örebro, Enköping och säkert också i Helsingborg och Borås beroende på vem du frågar.
För svensk fotboll är aldrig bättre än vad den är just vid denna tid, när vintern fortfarande har sitt grepp om både gräsmattor och fotbollssjälar men våren sakta börjar ta tillbaka sin förlorade mark.
För mig och många fotbollssupportrar är de allsvenska lagens träningsmatcher ett tidigt vårtecken följt av vårens fulla bekräftelse; den allsvenska premiären som med sitt fullbordande talar om att vintermörkret är slut och att väntan är över. Ett nästan lika tydligt vårtecken som
träningsmatcherna är de positiva tongångarna bland supportrar till samtliga våra allsvenska lag.
Hur kommer det sig då att det är just nu i denna tid våra lag är som bäst. Skälen är många och står över klubbgränserna.
De flesta om inte alla klubbar har någon yngling som nästan helt säkert kommer chocka fotbolls-Sverige och vara en av seriens bästa. Förra årets ojämnaste spelare kommer till detta året höja både sin högsta men framför allt lägsta nivå, och bli precis sådär bra under hela året som han var de sista tjugo i sjuttonde omgången, och spelar han så alltid är det inte mycket som kan hålla klubben tillbaka.
Stjärnorna kommer också ha utvecklats extra och bli ännu lite bättre än vad de var förra året.
Att lagen är bättre tränade, motiverade, samspelta och så vidare, än vad de var föregående år tror jag knappt behöver nämnas. Skador tycks vara något som inte behövs tas in i beräkningarna när lagen diskuteras. Detta är i och för sig ganska naturligt då det är svårt att gissa sig till vem och när detta ska drabba laget. Att det drabbar laget på ett eller annat sätt är dock ganska säkert.
Förstaelvor debatteras vilt och ibland tycks det största problemet vara hur man ska få plats med alla spelarna samtidigt. Jag menar med den utveckling som både de unga och de förut ojämna haft under vintern kan det kännas
svårt att sätta dem på bänken. I det här fallet kanske jag inte talar för alla lag, utan endast för oss på senare år bortskämda supportrar till exempelvis MFF, AIK och DIF som haft möjlighet att förstärka trupperna där det behövts. De andra klubbarna har ofta någon position de tycker är svag
och bör förstärkas. Men om det är så glöms den positionen gärna bort eller så fungerar den som ett gyllene tillfälle att sätta in någon av de tidigare nämnda unga killarna som ska ta allsvenskan med storm.
Som sig bör har jag sparat det bästa till sist, nyförvärven. Dessa spelare som av en eller annan anledning bytt klubb och därför ges väldigt hög status och spås få stor påverkan på klubbens framfart i allsvenskan oberoende av deras tidigare prestationer. Detta gäller såväl på tränar- som spelarsidan.
Som bevis för min tes kan jag ta den fråga som ställdes här på Svenska Fans förstasida för ett tag sen. Där det var en förkrossande majoritet som givna tre alternativ angav det optimistiska svaret, det går bättre i år än förra året. Om inte uppdelningen mellan vilka lags supportrar som besvarat denna fråga är högst anmärkningsvärd så vet vi två saker och de sakerna tämligen säkert; Det kommer finnas många besvikna själar runt om i vårt land när säsongen sammanfattas i slutet av oktober och guldet kommer kanske firas på alla ställen jag nämner ovan men färgerna på halsdukarna runt de firandes nackar kommer vara desamma var man än befinner sig. Jag hoppas naturligtvis att de färgerna i år kommer vara ljusblått och vit.
Men vad är då anledningen till att det är såhär? Jag vill påstå att det handlar om vilja. Man brukar säga att vilja kan rubba berg. Hur det är med det vet jag inte men den vilja en supporter har att det ska gå bra för sitt lag är definitivt så stark att den kan få en att lura både sig själv och andra. Till råga på allt är det ju så att det var är visar sig att någon hade rätt och just hans lag var så bra som han sa. Det roliga är att vid den här tiden på året har vi inte en aning om vem det är och alla har vi den där stora förhoppningen att det i år ska vara just vi och vårt lag som håller allt vad försäsongen lovar.
