Semestersabotören
"Som fotbollssupporter har man aldrig semester. Aldrig någonsin. Framför allt inte en vecka då ens favoritlag ska spela nästan-seriefinal" - Redaktör Kjelldén är tillbaks på Himmelriket efter en vecka vid Medelhavet.
När planet skall landa tittar jag spänt ut genom fönstret. Det enda jag ser är hav, ljuvligt ljusblått medelhav. Vattnet närmar sig mer och mer och en viss oro börjar sprida sig i kroppen, bör det inte dyka upp en landningsbana snart? Eller i alla fall lite land att göra en nödlandning på?
Oron är obefogad, en halvmeter innan ännu en flygplanskatastrof hade varit ett faktum dyker det utan förvarning upp en gräsplätt och en landningsbana ur vattnet och det vackra himmelsblå Maersk Air-planet kan landa tryggt på den lilla flygplatsen utanför Korfu Stad. Den sedvanliga charterapplåden rasar inne i flygplanskroppen och Redaktör Kjelldéns vecka i solen har påbörjats.
Många skulle kalla en vecka fylld av sol, bad, pilsner och mini-chipspåsar på en ö i Medelhavet för semester. Men där måste jag protestera. Som fotbollssupporter har man aldrig semester. Aldrig någonsin. Framför allt inte en vecka då ens favoritlag ska spela nästan-seriefinal mot Djurgården på Stockholms Stadion. Men ni skall veta att när planet på fredagseftermiddagen nuddar grekisk mark försöker jag verkligen koppla bort alla tankar som handlar om det där underbara himmelsblåa laget. Och det går överraskande bra, i alla fall i några timmar.
Just några timmar senare skall resans premiärmiddag strax påbörjas. En tallrik med Mese är beställd som förrätt och till huvudrätt blir det troligen Pastisada. Samtidigt som den grekiske kyparen bär fram en karaff av husets röda och ett par vitlöksbröd ställer han standardfrågan:
Where are you from?
Malmö...in Sweden.
Ahhhh, Malmo...very good team!
Do you know Malmö FF?
Oh yes, very famous club...they are in top of the league. I know Malmo very well!
Mitt ressällskap provsmakar vinet och ger sitt godkännande men kyparen ignorerar och spinner vidare:
Here in Greece we can bet on Swedish games, I bet on Malmo when they beat Goteborg four nil, very good money! Lots of money!! When do they play again?
Nu är det kört. Jag svarar This sunday, against Djurgården och vips så var semestern över för den här gången. Herregud, vad gör jag här?!? Vad gör jag på en ö full av olivlundar, tsatsiki och tjocka hundar när MFF ska spela match om ett par dagar?!?
Jag räddas för stunden av att min förrätt kommer in. Vinbladsdolmar, grillad fetaost, oliver, vitlökschampinjoner m.m. får mig på andra tankar och faktiskt lyckas jag slappna av resten av kvällen. Samtidigt ett par hundra mil norrut sitter en fotbollsspelare och samtalar med sin gud. Det ska visa sig att dessa båda herrar ska rädda min semester.
Jag slår upp ögonen och det är lördag morgon. En dag på stranden väntar och kroppen täcks av badbyxa, badsandaler och solfaktor 16. Solstolar med tillhörande parasoll tas i beslag nära vattnet och nu är det bara att slappna av...eller kanske inte. Måste ju kolla så att SMS-trafiken fungerar smärtfritt mellan Sverige och Grekland. Men det gör den ju såklart inte. Comviq Contant har gjort reklam hela sommaren om hur lätt det ska vara att ringa och skicka meddelanden när man är utomlands men det fungerar inte. Jag sitter omringad av tjocka tyska all inclusive-turister, oljeinkladdade grekiska kroppsbyggare och topplessdamer i alla storlekar men jag är ändå den ensammaste människan på planeten. Jag kan inte nå mina himmelsblå fränder och de kan inte nå mig.
Bedrövad går jag upp till min supermarket och handlar en liten påse salt- och vinägerchips för 0,25€ (ca 2 kronor) och en Aftonbladet för 4€ (ca 37 kronor) men det står naturligtvis inget om den kommande matchen vilket kanske inte är så konstigt eftersom tidningen är ifrån torsdagen och när jag tänker efter kommer jag på att jag redan läst allt hemma på datorn. Återigen är det maten som räddar mig från total calcio-kollaps. En ljuvlig Gyros Pita och en iskall Heineken på en restaurang ovanför stranden kan få vem som helst på ett lysande humör och jag är trots mina psykiska tillkortakommanden inget undantag.
Senare på kvällen höjs humöret ytterligare då helt plötsligt min 3210 piper till och mot alla odds tar emot ett meddelande. Med spänning och avund läser jag hur kul min bror har i Stockholm kvällen innan den stora matchen. Tydligen kan jag inte skicka SMS men jag kan ta emot! Teknikens under upphör aldrig att förvåna. Nöjt går jag ut på balkongen och samtidigt som jag ser hur solen tar sitt kvällsdopp i Medelhavet infinner sig de bekanta timmarna-innan-match-nerverna. För varje år blir timmarna allt fler och allt längre. Det är snart dags att döpa om dem till dagarna-innan-match-nerverna.
Söndag. Matchdag. Stranddag. Matchtröja på. Dansk sönderbränd medelålders man på hotellet ler igenkännande när jag smyger förbi poolen och han vill prata Europacupfinal. Gärna för mig.
Klockan närmar sig 18 lokal tid och SMS strömmar in. ”På väg till matchen” och ”På väg till Glorias” är två återkommande teman. Själv är jag på väg att trilla av pinnen för någon liknande nervositet har aldrig upplevts. Ingen sportradio. Ingen 377.
Matchen börjar och det är tyst...i alla fall i femton minuter tills jag får ett SMS som jag får läsa tjugotre gånger innan jag förstår vad det står: ”Tre ett efter en kvart! Ijeh har gjort alla tre.” JAAAAA!!! Vrålet från andra våningen på Marina Studios ekar mellan väggarna och den grekiska poolskötaren tittar förundrat på mig. Precis när jag är färdig med mitt vrålande slår det mig att jag inte vet om meddelandet är äkta, jag måste ju få det bekräftat. Desperat försöker jag ringa men det funkar inte. Jag håller på att drunkna i ovisshetens hav och det finns ingen livboj i närheten. Jag ger mig ut på stan.
Den långa nöjesgatan är nästintill folktom när jag kommer rusande med panik i blicken. Jag måste få tag i ett telefonkort så att jag kan ringa någon. Vem som helst. Vem som helst som har text-tv och är villig att hjälpa en ung man i nöd.
Jag hittar ingen affär som säljer telefonkort men mitt framför mig så står det helt plötsligt Internetcafé med stora neonbokstäver som visserligen inte lyser eftersom det fortfarande är ljust ute men för mig så är de ändå oerhört vackra. Jag springer in och sätter mig ner vid en av datorerna och försöker desperat knappa in svt.se. Jag är vid detta laget helt övertygad om att Djurgården leder med 8-0 och det tidigare meddelandet enbart var avsett för att min charterresa inte skulle förstöras helt och hållet. Svt-text krånglar...jag kommer inte in på sidan...Aftonbladet då...jag provar...suck vad det går långsamt...målservice, såja...kom igen nu...JAAAAA!!
En timme senare sitter jag på balkongen och tittar ut över havet. Jag har Depeche Modes Sister of night i lurarna (spår 7 på Ultra) och en kall öl i näven. På bordet framför mig ligger Torbjörn Flygts Underdog som jag sett fram emot att läsa så länge. MFF leder Allsvenskan. Jag har semester. På riktigt...
