New Jersey: Säsongssummering

Säsongen var en katastrof inledningsvis. Nytt regelverk i NHL som detroniserade Devils ”The Trap”, avsaknaden av Scott Stevens och Scott Niedermayer samt misslyckade värvningar i form av Vladimir Malakhov, Alexander Mogilny och Dan McGillis innebar att laget återfanns utanför slutspelsplats när det förlorade mot Toronto Maple Leafs med 3-6 hemma på nyårsafton.

Saker och ting skulle dock förändras. Patrik Elias kom tillbaka från hepatit C och GM Lou Lamoriello ersatte head coach Larry Robinson och helt plötsligt var klubben ”back on track”. Tolv raka segrar i slutet av grundserien grundlade segern i Atlantic Division och därefter en fin kross av lokalrivalen New York Rangers i första omgången av slutspelet men den utskåpning som klubben fick utstå mot Carolina Hurricanes i kvartsfinalen i Stanley Cup visade att det finns mycket att göra i New Jersey.

GM Lamoriello har redan börjat i och med anställningen av Claude Julien som head coach. Julien kommer att bli bra för Devils då han är duktig på att förbättra unga spelare och ger stabilitet till organisationen. Sett till laget så är försvaret det som behöver förbättras mest. Stevens och Niedermayer var/är fantastiska spelare som inte kan ersättas men framförallt behövs det en eller två tunga pjäser som kan flytta på motståndarforwards framför Brodeur. Den som gör det idag är i princip bara Colin White då Richard Matvichuk har blivit för gammal och dålig för att klara det samtidigt som ynglingen David Hale behöver en eller två säsonger till i ryggen. 

Den enklaste lösningen är ju att försöka värva in spelare som Buffalo Sabres Jay McKee, Colorado Avalanches Karlis Skrastins eller gamle Devilsbekantingen Willie Mitchell men jag tycker det är bättre att börja från NHL Entry Draft. Laget draftar som nummer 25 totalt och då är det möjligt att införskaffa bra defensiva backar som Chris Summers, Joe Ryan eller Mark Mitera. Även offensivt är försvaret tunt - Brian Rafalski och Paul Martin har varit mycket bra men det behövs någon till för avlastning, till exempel Joe Corvo i Los Angeles Kings.

Offensivt är det också problem. Patrik Elias blir UFA denna sommar och lär kunna få en lön i paritet med den Brad Richards fick av Tampa Bay. Devils som redan är begränsat av lönetaket kommer att bli tvungna att offra spelare som Jamie Langenbrunner för att behålla Elias. Om Elias kommer att lämna klubben så kommer troligtvis centern Scott Gomez att göra detsamma. Ett rykte i Ottawa Sun gör gällande att Elias kan bli kvar i Devils ifall laget lyckas byta bort Scott Gomez mot den billigare tjecken Martin Havlat – en lösning som dock förefaller vara kortsiktig. Med Zach Parise och Brian Gionta har Devils spelare som kommer att producera nästa säsong men det behövs någon med muskler som komplement. Grant Marshall kommer aldrig att tillföra något en andrakedja varav det hade varit härligt att få tillbaka Jason Arnott som dock lär vara alldeles för dyr som UFA. Klubbens checkingkedja med John Madden, Jay Pandolfo och Grant Marshall lär stanna intakt medan den spelskicklige men ointresserade ryssen Viktor Kozlov förhoppningsvis får lämna. Nicklas Bergfors och Barry Tallackson är de som kan komma få speltid istället.

På målvaktsfronten är det lugnt. Martin Brodeur kommer att vakta målet med Scott Clemmensen som back-up och vi kan vara lugna med att Brodeur kommer att spela minst 70 matcher. Annars så lurar talangen Jeff Frazee i bakgrunden då han eventuellt kan komma att spela nästa säsong i New Jersey nya farmarlag Lowell Devils även om det är troligt att han spenderar även nästa säsong i University of Minnesota.

------------------

Devil of the Year
Inget snack om saken, inte bara att han vann den interna poängligan med 89 poäng på 82 matcher, eller att han fördubblade den poängskörd han samlat ihop under de tre föregående säsonger (som då var 65 poäng på 166 matcher) men framförallt vann han totala ”Devils of the Week”. ”Devil of the Year” är Brian Gionta med sitt målsinne, speed och energi. Som runner-up har vi Patrik Elias som troligtvis tagit hem titeln ifall han varit frisk.

Devils totalt denna säsong
24 p - Brian Gionta; 21 p - Martin Brodeur; 12 p - Patrik Elias; 9 p - Scott Gomez; 5 p – Jay Pandolfo och Zach Parise; 4 p - Viktor Kozlov; 3 p – Jamie Langenbrunner, Vladimir Malakhov, Grant Marshall, Brian Rafalski och Colin White; 2 p – Tommy Albelin, och Aleksander Suglobov; 1 p – Sergei Brylin, John Madden, Paul Martin och Alexander Mogilny.

------------------

Spelarbetyg 2005-06

Minst 10 spelade matcher för New Jersey Devils.

5= Världsklass
4= Mycket bra
3= Bra
2= Hyfsad
1= Underkänd
0= Under all kritik

5:

Brian Gionta – Det mesta om Gionta är redan sagt. Han var fullständigt lysande under säsongen och hans sju poäng på nio matcher i slutspelet var även de bra.

Scott Gomez – Gomez satte nytt personligt poängrekord med 84 poäng på 82 matcher. Var lysande i sällskap med Elias men kan ibland vara osynlig – annars har han lyft sig i år.

Patrik Elias – Vad säger man? Devils var i spillror innan kung Elias trädde in i handlingen. Öste på med poäng och gjorde även processen kort med New York Rangers i slutspelet på egen hand. Han är grym och väl värd den lön han får oavsett klubbadress.

Martin Brodeur – Första halvan av säsongen var bedrövlig med Brodeurs mått mätt men ändå avslutar han med 43 segrar, 91,1 i räddningsprocent och 2,57 i GAA. Säkerheten själv men ett minus att bli utspelad av Cam Ward i kvartsfinalen mot Carolina Hurricanes.

4: 

Brian Rafalski – Fick i mångt och mycket hantera power play på egen hand och har inte fysik för att spela 25:31 minuter per match vilket är en svaghet. Levererade puck snabbt och är spelskicklig men behöver lite kompisar i försvaret som kan göra detsamma.

Jamie Langenbrunner – Sliter alltid stenhårt och levererar med hög press och fina tacklingar. Idealisk tvåvägsspelare som i år gjorde sin näst bästa säsong i karriären med 53 poäng på 80 matcher. Tänder till i de viktiga matcherna och det visar 13 poäng och +5 i slutspelet på – kommer bli en tung förlust för Devils.

Paul Martin – Tog stort ansvar under sitt ”sophomore”. Var playmakern bredvid Rafalski vilket är ett svaghetstecken. Gjorde en helgjuten insats åt båda hållen och har blivit mycket bättre än vad vi trodde när han draftades som nummer 55 totalt år 2000.

Zach Parise – Överglänste Sidney Crosby i sin debut men hade det sedan tungt. Bet ihop och avrundade säsongen med förstärkt självförtroende. Duktig på att hålla i pucken och håller sig till klubbens spelidé – kommer att bli riktigt vass nästa säsong.

3: 

Sergei Brylin – Ryssen gör återigen en bra säsong i det tysta. Märks inte alltid så mycket men gör alltid sitt jobb men skulle nog kunna lyfta sitt spel ytterligare ett snäpp genom ett miljöombyte.

Jay Pandolfo – ”Pando” är en grym rollspelare – ovärderlig genom sin checking och skicklighet att döda utvisningar. Tände till i slutspelet också.

Brad Lukowich – Gjorde en bra insats i New Jersey. Var en bedrövelse i New York Islanders men hans rutin bidrog till än mer stabilitet i försvarsspelet.

2: 

John Madden – Madden har höga förväntningar på sig men -7 är inte OK för en så duktig tvävägscenter som Madden. Gjorde ett hyfsat jobb i år också men nästa år får han se till att hålla ihop laget bättre.

Colin White – Säsongen sabbades förvisso mycket av skador men jag trodde att White skulle träda fram betydligt mer för att ta över den fysiska dimension som Stevens lämnade efter sig – nu skedde inte det och jag väntar på revansch nästa säsong.

Richard Matvichuk – En habil back som dock har åldern emot sig. Bör snart sluta då rören går för långsamt och viljan att ta bort motståndare framför kassen verkar tona bort mer och mer.

Erik Rasmussen – Sliter på i fjärdekedjan men skador gav en ojämn säsong. I sina bästa stunder smäller han på allt och alla men i sina sämsta är han blek och ointresserad.

Tommy Albelin – Nödlösningen spelade sitt gamla spel och det fungerade. En helt OK säsong men nu måste nytt blod in.

David Hale – Ser stor och klumpig ut men gjorde ett positivt intryck under sina 38 matcher. Kan bli riktigt bra med några år till i ligan.

Thomas Pihlman – Spelade bara elva matcher och fick spendera tiden i fjärdekedjan. Gjorde inte bort sig men tillförde inte heller så mycket.

Barry Tallackson – Läs Pihlman.

Scott Clemmensen – Har en omöjlig uppgift som back-up till Brodeur. Fick 13 matcher i år och vann tre. Har ett svårt läge men kommer aldrig att bli en förstamålvakt.

1: 

Viktor Kozlov – Kan vara fantastisk och kan vara oduglig. För det mesta är han oduglig i New Jersey även om han gjorde 25 poäng. Kozlov och New Jersey förtjänar något bättre – ett misslyckande.

Alexander Mogilny – En misslyckad värvning helt enkelt. Förtjänar också ett bättre öde än New Jerseys farmarlag.

Grant Marshall – Kallade förvisso Darius Kasparaitis för kyckling och har mycket attityd men -18 är inte OK även om 25 poäng på 76 matcher är desto bättre.

Jason Wiemer – Värvad från Calgary för att bidra med lite energi och glöd, därav intet – bort!

Darren Langdon – Visserligen bara 14 matcher för tuffingen men de gjorde han inte bra – borde sluta.

Cam Janssen – Arbetar stenhårt, retar gallfeber och fightas men ingen poäng på 47 matcher är för dåligt och han lever på lånad tid då det finns större talanger i New Jerseys organisation.

0: 

Vladimir Malakhov – En totalmiss. Troligtvis den sämsta värvningen i hela NHL på flera år – så många sköna miljoner i sjön!

Ken Klee – Du kom, du såg, du segade och du kommer att försvinna!

Dan McGillis – Skulle vara en back som stod för solitt tvåvägsspel. Vilket han gjorde – i Albany River Rats! Ytterligare miljoner bortkastade.

Ken Christoffer Söhrman2006-06-23 19:05:00
Author

Fler artiklar om New Jersey