Säsongen är över, nästa börjar: Del 2, framtiden
Calgary åkte ut i första rundan igen. Det känns egentligen inte konstigt. Snarare som en vana. Där finns mycket att vara förbannad över och en del att vara glad över och det finns väl ingen bättre tidpunkt att summera det än nu. För även om säsongen är över för nu så börjar arbetet inför nästa om några dagar. Idag i del 2 går vi igenom lagets framtid, lönetak, eventuella förändringar
Framtiden är alltid intressant att diskutera. Alltid kul att spekulera. Vilka kommer, vilka försvinner, draft, trader och framtiden för laget i största allmänhet. Det är lätt att röra ihop allt, så vi delar väl in det på ett något vettigt sätt.
Först och främst får det konstateras att en förändring krävs. Slutspelet var dåligt men i grundserien gjorde Calgary stora förbättringar mest på grund av deras bredd. En mycket utspridd målfabrikation och många prospects som fått chansen är några positiva saker. Calgary behöver dock styra skutan på rätt håll, hitta glädjen, vinnarskallen och en del annat om ni orkat läsa säsongsummeringen.
Ledningen:
En förändring behövs uppenbarligen, vilket konstaterades igår. Här finns olika vägar att gå, tre tänkbara scenarion som jag och min vän Tomas diskuterat är följande.
1: Backansvarige coachen Jim Playfair får lämna skutan på grund av att försvaret helt enkelt är dåligt trots namnkunniga spelare. Det är svårt att sätta in nya spelare i försvaret när där inte tycks finnas någon plan bakom. Som Randy Sportak skrev i Calgary Sun; "Injuries weren't the cause of the horrid defensive-zone coverage."
2: GM Darryl Sutter tar sitt ansvar och inser att Mike Keenan inte är rätt head coach för Calgary Flames. De vinner ju inte i slutspelet. Givetvis åker resten av tränarstaben ut tillsammans med Iron Mike. Det ska dock mycket till för den envise och skrupelfrie Sutter att erkänna detta.
3: Sutter sparkar inte tränarstaben. Styrelsen går in och agerar. De städar upp från Sutter och neråt, bort med allt för att få en helt ny start. Sutter har förvisso gjort mycket bra för Calgary men han är envis och kan inte erkänna sina fel eller brister. Frågan är om han agerar efter Calgarys eller sitt eget bästa. Om han får sluta hoppas jag han får en värdig avtackning, han har trots allt gett oss många bra spelare, gjort många bra deals och gjort oss till ett slutspelslag.
Coachförslag:
Jaques Lemaire som ny head coach. Han kan det defensiva spelet och känns som en vinnare om han får rätt material. Han kan förhoppningsvis svetsa samman laget och ge dem lite gnista också. En helt ny tränarstab bör han plocka med sig. Hur till vida det hela blir roligare lämnar jag osagt, men ärligt talat har jag ingen bättre idé.
Målvakter:
Finländske Miikka Kiprosoff håller ett tag till. Han är fortfarande en elitmålvakt men inte längre en del av det översta toppskiktet. När kanadensarna gick till final spelade han under 40 matcher i grundserien. Kanske behöver han, även om han själv förnekar det, mer vila under säsongen. Han har varit darrig i grundserien under flera säsonger, men tänt till i slutspelet. Emellertid syns bristerna tydligare nu när inte försvaret fungerat alls.
I Curtis McElhinney har man en lovande målvakt. Dock kommer den unge kanadensaren förmodligen aldrig få chansen på riktigt. Bakom honom finns Leland Irving och det är han som ska ta över efter Kiprusoff, det är han som är förstavalet som så småningom kommer få en riktig chans. McElhinney vs. Irving kommer förmodligen bli som Jaroslav Halak vs. Carey Price. Två unga målvakter där ledningen envist bestämt sig för hur det ska vara oavsett hur de spelar.
Lite längre bak hittar vi Matt Keetley som även han kan gå förbi McElhinney. Keetley har tagit stor kliv framåt de senaste säsongerna.
Dessvärre är nog ingen av talangerna redo. Därför bör man införskaffa en back-up som kan ge Kipper en match om platsen. Med det menar jag inte att man ska värva en nummer ett utan en målis som helt enkelt klarar att stå och tillåts att stå. Kanske är Jonas Gustavsson ett bra val. Hur som helst bör finländaren inte stå uppemot 80 matcher längre.
Det ska även tilläggas att McElhinney har ett utgående kontrakt. Vem vet han kanske inte ens erbjuds nytt kontrakt. Det kostar inte klubben några direkta pengar att förlänga men om man inser att det Kiprusoff behöver mer vila lägger man nog hellre pengarna på ett annat alternativ.
Mest sannolikt är trots allt att McElhinney signas och fortsätter vara back-up. Flames inser att det inte finns pengar för en rutinerad keeper.
Backar:
Laget har det bra ställt på backplats. Problemet är att få dem att spela tillsamman och fungera som en enhet. Cory Sarich, Dion Phaneuf och Robyn Regehr har kontrakt och så länge de är kvar har man en bra stomme.
Bakom dessa finns ett gäng andra backar. Bland dem riskerar (eller som tur är) man tappa de flesta med Jim Vandermeer och Mark Giordano undantaget. Adrian Aucoin, Adam Pardy, Anders Eriksson, Rhett Warrener och Jordan Leopold blir alla fria att gå var de vill i sommar.
Av de nämnda är Pardy och Leopold de enda som man bör vilja behålla. Pardy är billig och kommer säkerligen att signas. Leopold vill man nog signa men då får det bli till ett lågt pris. De andra veteranerna lär inte vara aktuella för en förlängning. När Warrener, Eriksson och Aucoin försvinner frigörs mycket lön, kanske inte mot lönetaket (bara Aucoins som räknats) men i organisationen. Ska dock höja ett varningens finger för Aucoin, han vill stanna och Sutter och Keenan älskar sina veteraner.
Samtliga kan utan större problem ersättas av backar från egna ledet. Matt Pelech och John Negrin fick känna på NHL-spel på slutet av säsongen och visade att de kan bli ordinarie. Dessutom har de kontrakt, billiga sådana.
En som borde försvinna är Vandermeer. Han är en direkt säkerhetsrisk och kostar för mycket med tanke på speltiden. Under säsongen spelade han från och till forward. Försvinner han får man ytterligare lite pengar att signa till exempel Mike Cammalleri för. Dessutom kan man ersätta Vandermeer med i princip vad som helst (en kon kanske).
Forwards:
Det är på forwardssidan sommaren free agent marknad kan drabba oss hårdast. Det är här vi riskerar att förlora något som gör att laget går i otakt. På backsidan riskerar laget tappa många men de är inte alls av samma dignitet som det på forwardssidan.
Laget riskerar att se sin bäste målskytt (39) Cammalleri försvinna. Om Cammalleri försvinner lämnar han ett stort tomrum efter sig. Kanadensaren lär sikta på en lön runt 5 miljoner dollar, pengar Calgary kanske inte har. Man riskerar även att tappa veteranen Bertuzzi (om det nu är en förlust), Andre Roy (ingen förlust), Jamie Lundmark och Warren Peters.
Laget måste även signa kommande RFA spelarna Dustin Boyd, Kris Chucko och eventuellt Kyle Greentree. Och de lär bli signade.
De flesta av forwardsen kommer förmodligen tillbaka, de lär vara billiga att signa med undantag av Cammalleri. Och billigt är rätt melodi för kanadensarna. Roy lär emellertid få söka ny arbetsgivare, kanske även Lundmark. Den evige talangen har förvisso imponerat under säsongen, han har visat att han mognat. I slutspelet försvann dock Lundmark från matcherna och han hamnade till slut på läktaren. Om Keenan är kvar är det inte alls orimligt att anta att Lundmark helt plötsligt inte längre är önskvärd. Så fungerar det i Keenans lag efter man hamnat i kyla, fråga Marcus Nilson.
I övrigt ser laget starka ut framåt. En ny säsong med spelare som Rene bourque, Curtis Glencross, Jarome Iginla och nyligen signade David Moss gör att framtiden ser ljus ut. Dessutom har man med Olli Jokinen från start, om han blir kvar. Det har redan spekulerats i att han försvinner, vilket jag betvivlar.
Bakom startspelarna finns en del att plocka in. Mikael Backlund, David Van Der Gulik, och Chucko, Greentree, Peters (förutsatt att de signas) för att nämna några. De är alla förmodligen redo för fler chanser med NHL-laget. Problemet är att där, även om någon försvinner, knappt finns någon ledig plats. Den ende veteranen med kontrakt som kan bli petad är Wayne Primeau (konstant skadad).
Ett annat problem är envägskontrakten. Man har helt enkelt för många och det gäller hela truppen. Envägskontrakten gör det svårt för laget att skicka en spelare till farmarlaget och det försvårar även för spelarna i farmen att komma till Calgary för att få en chans.
Lönetaket:
Ni trodde kanske att jag glömt lönetaket, icke. Sparade det snårigaste till sist. Det sägs ofta att Calgary inte klarar behålla sina stjärnor, för höga löner och det ena med det andra. Hittills har man lyckats rätt bra. Men det bör konstateras att det kanadensiska laget har mycket lön uppbundet till nästa säsong. Det bör även konstateras att man ännu inte vet hur lönetaket kommer se ut nästa säsong (ökar eller minskar?)
Träffen mot lönetaket är tills nästa säsong är runt 47 miljoner dollar. Det är räknat på femton spelare. Då är man åtminstone fem man kort, egentligen sju. Det som saknas där är två backar, en målvakt och fyra forwards.
Räknar man på att lönetaket inte rör sig nämnvärt så kommer det ligga på runt 58 miljoner dollar. Alltså har man runt 11 miljoner dollar att spendera på sju spelare. Låter kanske bra, men man ska ha i åtanke att man behöver lite svängrum. Alla såg hur det såg ut på slutet av denna säsong. Laget hade 15 spelare i uppställningen, allt på grund av envägskontrakt och att man låg för nära lönetaket. Man måste helt enkelt ha svängrum att plocka upp från farmen eller trada.
Vi ska inte heller förglömma Cammalleri. Efter Jokinen ankomst blev det genast mycket svårare att signa honom. 39-målsskytten aspirerar på ett kontrakt som ger honom runt fem miljoner dollar per säsong. Om laget lyckas signa honom, vilket jag hoppas man gör, har man 6 miljoner dollar att spendera på sex spelare. Alltså 1 miljon dollar per spelare, om man räknar på att laget maxar mot lönetaket. Det är mer troligt att laget väljer att spara runt 2 miljoner dollar.
Där finns emellertid mycket positivt. Strax innan slutspelet signade man 20-målsskytten Moss till ett treårskontrakt värt 1,3 miljoner dollar per säsong. Billigt för en kille som gör 20 mål. Cammalleri är den enda riktigt tongivande forwarden man riskerar att förlora. Backarna man kan förlora är inte direkt svåra att ersätta. Negrin och Pelech är redo att hoppa in. Dessutom tror jag att om laget vill så kan Aucoin, Leopold och Pardy signas för runt 1 miljon. Av dem är väl Pardy den som sitter säkrast för ett nytt kontrakt. Aucoin är för gammal och svag, men är säkert villig att gå ner rejält i lön för att landa ett nytt kontrakt, dessutom gillar firma Sutter och Keenan honom. Leopold hoppas jag man behåller, och jag hoppas han inser att runt miljonen räcker annars är han förmodligen körd.
Backarnas framtid beror nog till stor del på om Cammelleri signas eller inte. Signas han så satsar förmodligen laget på det billigaste alternativet, vilket är Pelech, Pardy och Negrin. Lämnar Cammalleri signas kanske någon annan av backarna och eventuellt tar man in en back från free agent marknaden.
Av forwardsen med utgående kontrakt är endast Bertuzzi och Cammalleri helt ordinarie. Jag vågar säga att man med säkerhet kommer låta Bertuzzi försvinna. Det finns inte pengar till honom. Kan inte tänka mig att veteranen kan gå ner mer i lön. Cammalleri bör som konstaterats signas, likaså Boyd, Peters, Chucko, Greentree och Lundmark. De sistnämnda är de som tillsammans med Backlund och Van Der Gulik får slåss om två till tre lediga platser.
De två till tre platserna kommer med säkerhet besättas av unga spelare från farmen. Spelare kommer inte att plockas in utifrån förutsatt att Cammalleri signas.
Beträffande målvakter så behövs en back-up som kan stå och tillåts stå. Där kommer emellertid inte finnas pengar till det så McElhinney och Irving får tävla om back-up rollen. Båda är billiga alternativ och kan ta chansen.
Möjligt scenario:
1. Cammalleri signas till ett längre kontrakt, kanske och helst front loaded, med en träff på 4,5 miljoner dollar. Front loaded är när kontraktet har en hög lön första åren och en låg de sista kontraktåren. T.ex 4 år med 6 mljoner, 2 år med 2 miljoner=träff 4,6.
2. Pardy signas för 0,6 och Leopold för 0,9. Båda tittar på Giordano inser att de inte är värda mer och att de är lätta att ersätta, de ger oss lite rabatt. Leo får ett dåligt ettårskontrakt för att han är skadebenägen och bänkad från och till, kontraktet kan kryddas med bonusar. Pelech och Negrin får vänta lite till.
3. Boyd signas till ett envägskontrakt värt 0,8
4. Peters, Chucko, Lundmark, Greentree signas till tvåvägskontrakt, lön mellan 0,6-1,0. En till två tar plats.
5. Peters 0,6 och Backlund 0,875 tar de två återstående platserna. Övriga unga får vänta på sin chans.
6. Laget har inte råd med en ny back-up. McElhinney signas för 0,6.
7. Totalt har man signat sju startspelare för 8,875 och har ca 2 miljoner kvar.
Drömscenario.
8. Priemeau och Vandermeer köps ut, skickas till farmen eller tradas. 3, 7 miljoner dollar frigörs. De behöver inte spenderas. Spelarna ersätts utan svårighet med spelare från farmen. (Egentligen inte alls omöjligt, se dröm-ordet mer som "figure of speach")
Summering:
Ett ytterst spekulativ resonemang avslutade det hela och kanske är det ett önsketänkande. Det är dock inte omöjligt. Spelarna kan inse att man inte får mer eller det bättre någon annanstans. Det låter osannolikt att Calgary inte värvar någon alls från sommaren free agent karusell, men när man har de kontrakt man har och snålt med pengar så kan det bli så. Dessutom är Cammalleri den enda viktiga och kostsamma spelaren som riskerar att försvinna. Det finns alltså ingen anledning att snegla på andra nyförvärv om man signar honom. Hur det hela slutar vet vi först när vi har facit i hand.
Oavsett signingar har kanadensarna en mycket bra stomme. Det finns ingen anledning till oro för spelarmaterialet. Oron finns på ledarfronten. Där måste till förändringar, det återstår att se vilka.
-------------------------------------------
Läs även Del ett http://www.svenskafans.com/nhl/calgary/artikel.asp?id=294256
