Därför är Iginla så unik
Svenskafans.com/NHLs nye medarbetere Anton Häggblom presenterar sig med en krönika om NHLs för närvarande kanske bästa spelare.
Inför den gångna säsongen utsågs Jarome Iginla till Calgary Flames lagkapten. Detta i sig gjorde Iginla unik eftersom han då blev den första mörkhyade lagkaptenen i NHL: s historia. Krönikan kunde kanske avslutas här eftersom den redan påpekat en väldigt unik egenskap hos Iginla. Varför jag anser Iginla vara så unik beror dock på flera faktorer, framförallt är spelartypen han representerar väldigt ovanlig i dagens NHL. Som de flesta vet är Iginla en av de bästa målskyttarna i NHL, han har vunnit skytteligan två av de tre senaste säsongerna. Målskyttar finns det fler av kanske någon direkt tänker, men hur är det då med bra målskyttar som spelar tufft och till och med kastar handskarna när det behövs? Då tror jag inte att det är så överdrivet många namn som dyker upp. Dessa spelartyper fanns det fler av förr i tiden och de brukar benämnas powerforwards. Iginla är dagens moderna motsvarighet till dessa. För att ge ett konkret exempel på Iginlas unika tuffhet hämtar jag en händelse från säsongen 01/02 när Calgary mötte Detroit. Detroits tuffing Darren McCarty knätacklade Iginlas dåvarande kedjekamrat Marc Savard på ett sätt som tvingade Savard till vila i sex veckor. Det dröjde inte många sekunder efter tacklingen förrän Jarome hade utmanat Darren och handskarna hade kastats. Alla som känner till lite om NHL vet att McCarty räknas som en tuffing som ibland brukar slåss mot de riktigt stora grabbarna. Iginla klarade sig utmärkt i fighten och hade skickat många viktiga signaler till både med- och motspelare. Matchen mot Detroit vann Calgary och Iginla gjorde 52 mål den säsongen. Iginla har under sin karriär så här långt kastat handskarna mot många tuffa spelare såsom Ed Jovanovski, Denny Lambert, Derian Hatcher, Rick Tocchet, Brendan Shanahan m.fl. Det är framförallt kombinationen målskytt och slagskämpe-när-det-behövs som imponerar stort på mig.
Några har kanske noterat att Iginla spelar med ett visir på sin hjälm. Fegt anser somliga, struntprat anser jag. Iginla inledde sin NHL-karriär utan visir men råkade ut för en ögonskada och använder efter den händelsen visir. När Iginla kastat handskarna mot någon tar han ofta av sig hjälmen för att inte ha någon fördel och för att minska skaderisken för sin motståndare. Utvecklingen går mot att alla spelare kommer att ha visir, vilket är bra eftersom risken för ögonskador då minskar.
Den gångna säsongen och tillika Iginlas första säsong som lagkapten blev lyckad och Calgary gick ända till final mot Tampa Bay. Iginla ledde Flames till slutspel med 41 mål och fortsatte i samma stil i slutspelet. Iginlas slutspelsfacit blev 13 mål och tre fighter, vilket ingen annan kunde komma upp i. Iginla gjorde till och med ett Gordie Howe hattrick i en av finalmatcherna, vilket ingen annan spelare noterats för i en Stanley Cup final sedan början av 1980-talet!
Vid sidan av isen skänker Iginla mycket tid och pengar till välgörande ändamål och belönades helt korrekt med King Clancy Memorial Trophy för några månader sedan. Denna utmärkelse går till en spelare som visat ledarskapskvalitéer såväl på isen som utanför och som gjort humanitära insatser i samhället. Jarome Iginla står för det NHL vill stå för, bra och tuff hockey med attityd! NHL borde använda sig av spelare som Iginla ännu mer i sin marknadsföring av ishockeyn.
Allt detta tillsammans gör enligt min mening Jarome Arthur-Leigh Adekunle Tig Junior Elvis Iginla till en väldigt unik spelare. Visst gör namnet honom också ganska unik?
