All Along the Habstower

Lite smått och gott om det som hänt i Montréal sedan förlusten mot Flyers i den första rundan och avslutningsvis lite inför draften som är den 6-7 oktober.

När NHL pausade i våras var nog de flesta eniga om att Habs säsong så långt hade varit en besvikelse men efter Play-In och slutspel är säsongen 2019-20 ändå ett steg framåt.

Varken spelare eller fans var speciellt entusiastiska när NHL under sommaren började hinta om att starta upp säsongen igen men när NHL väl bestämt sig för att skippa de avslutande matcherna i serien och gå direkt på slutspelet blev läget ett annat. Habs fick den 24:e och sista platsen i ”slutspelet” och ställdes då mot Pittsburgh Penguins som rankades högst av de lag som tvingades till en bäst av fem matchers serie för att ta sig till slutspelets första runda.

Efter fyra matcher var Crosby, Malkin, Letang och de andra utslagna och även om vissa förklarar det med att Penguins var dåliga så stod ändå Habs för en ganska imponerande insats. Carey Price och backarna Shea Weber, Ben Chiarot och Jeff Petry storspelade samtidigt som Brett Kulak överraskade stort som fjärde back vilket gjorde att Habs hade två stabila och bra backpar. Bland forwards var det ungdomarna och centrarna Nick Suzuki, Jake Evans och Jesper Kotkaniemi som överraskade mest tillsammans med Paul Byron som efter att han äntligen fått vila och rehabträna var tillbaka på allvar

Brendan Gallagher skadade ena höften redan i den andra matchen och kunde därefter inte göra sig själv rättvisa men spelade trots smärtor samtliga matcher. Både Max Domi och Tomas Tatar nådde inte upp till normal standard och det borde egentligen inte ha förvånat någon, Tatar har aldrig varit lika bra i slutspel som i seriespel och för Domi var det länge osäkert om han skulle spela överhuvudtaget, han anslöt inte till campen inför slutspelet förrän efter en dryg vecka då Brett Kulak blivit friskförklarad från COVID19.

Förlusten med 1-2 i den första matchen mot Flyers avgjorde antagligen matchserien, seger där och jag tror att Habs hade tagit hem serien mot Flyers. Nu vann Flyers med 4-2 i matcher men ingen som såg matcherna mot Penguins och Flyers kunde tro att Habs hade plockat 15 respektive 18 poäng mindre än sina motståndare i seriespelet.

Montréal vore inte Montréal om inte media och fans omedelbart efter att den sjätte matchen mot Philadelphia tagit slut började spekulera i trader mm. När Habs GM Marc Bergevin höll en presskonferens dagen efter fick Stu Cowan på Montreal Gazette inte ställa sin fråga (oftast korkade frågor som Bergevin brukar svara ja eller nej på) och direkt kom artikeln från Cowan där han gick till frontalangrepp mot Habs, Bergevin, Claude Julien och Habs ägare Geoff Molson. Engelskspråkig media kritiserar Jonathan Drouin, franskspråkig media kritiserar Gallagher och Domi. Det är verkligen som Brian Burke sa: “Montreal is a different market. In Montreal, you’re stupid twice. In Toronto, you’re only stupid in English. In Montreal, you’re stupid twice, there’s two languages.”

Lite blandad statistik från slutspelet:

Interna poängligan

1. Den första är givetvis att Carey Price inte kan spela så mycket som han brukar nästa säsong om NHL envisas med att försöka få in 82 matcher på en mycket kortare säsong tidsmässigt. Givetvis kunde Habs avvaktat för att försöka få en av alla de målvakter som blir UFA i höst men risken finns att det blir en huggsexa som trissar upp om inte pengarna så åtminstone längden och genom att plocka in Allen så undviker Habs det och Allens visserligen dyra kontrakt gäller bara 2020-21.
2. Personkemin - Price vill inte ha en yngre målvakt som han ska vara mentor till som andre målvakt och han och Allen kommer troligen passa väldigt bra ihop eftersom bägge gillar friluftsliv och framförallt fiske (Allen kommer säkert bli polare med Shea Weber också).
3. Toronto Maple Leafs – Ja, faktiskt en av anledningarna till att Habs var villiga att ta Allen utan att Blues behöll någon lön är faktiskt att ge St. Louis bättre förutsättningar att behålla sin lagkapten Alex Pietrangelo och därmed förhindra att Maple Leafs kan förstärka sin backsida rejält.
4. Statistiken – Jag vet att det finns de som tycker att Jake Allen inte är en speciellt bra målvakt men det finns gott om statistik som säger något annat och egentligen är all statistik för en målvakt utom antal vinster ointressant för ett lag. Av alla målvakter som spelat minst 25 slutspelsmatcher från och med säsongen 2014-15 dvs de sex senaste säsongerna är Carey Price etta med ,929 i räddningsprocent medan Jake Allen är fyra med ,924. När det gäller GAA är Carey Price etta med 1,99 och Jake Allen är tvåa med 2,06. Om vi går till seriespelet (minst 250 matcher 2014-15 till och med säsongen 2019-20) är Price femma med 2,46 i GAA medan Allen är sjua med 2,51 i GAA. I räddningsprocent är Price ännu en gång femma med ,918 medan Allen är lite sämre med ,913 vilket ger plats 18.

0 kommentarer

Dan Augustssondaug4663@gmail.com@DaugHabs2020-09-09 18:40:00