Analys: Luongo till Florida
Vad hände inatt egentligen? Drömde jag att Panthers värvade Roberto Luongo och skickade iväg Jacob Markström och Shawn Matthias till Vancouver? Icke – bomben är ett faktum.
Så kan vi väl summera det vi faktiskt vet. Roberto Luongo och farmarlagsspelaren Steven Anthony hämtas in från Vancouver Canucks, som i utbyte får Shawn Matthias och Jacob Markström. Dessutom behåller Canucks 15 procent av Luongos lön.
Men ju mer jag tänker på det, ju mindre överraskad är jag. Så här, några timmar senare, känns det till och med helt väntat.
Roberto Luongo ville bort från Vancouver och ville till Florida. Canucks ville göra sig av med målvakten och frigöra löneutrymme. Panthers ville uppgradera målvaktspositionen och GM Dale Tallon har aldrig givit Jacob Markström en ärlig chans på förstaspaden. Gävlesonen har aldrig gjort sig förtjänt av förstaspaden heller. Shawn Matthias var på väg bort av flera anledningar och Canucks behövde en center. Inte alls konstigt egentligen.
Frågan som nu dykt upp är istället vad det här innebär för Panthers. Har man offrat sin framtid i målet? Hur påverkar Luongos kontrakt med lönesituationen? Vad blir Tim Thomas reaktion på beskedet?
Vi börjar med framtiden: Luongo fyller 35 i april. Markström är 24. Om tio år är Markström naturligtvis en bättre målvakt än Luongo, men det mesta tyder på att han aldrig den världsmålvakt han spåddes bli. Det har två knäskador sett till. Luongo har dessutom flera bra år kvar. 35 är ingen ålder för en målvakt.
Målvaktspoolen saknar nu en topptalang, men Sam Brittain och Michael Houser har potential och framförallt är det ofta målvakter i de lägre draftrundorna som lyckas slå sig in i NHL. Därför är jag inte orolig. Tallon tyckte uppenbarligen att Markströms utveckling tvingade att Panthers måste leta en ny ”goalie of the future” i vilket fall som helst. Även om det finns en stor skara som inte håller med Tallon på den punkten.
Framtiden är med andra ord oviss mellan stolparna, men inte nödvändigtvis sämre. Luongos närvaro köper tid till en ny målvaktstalang att utvecklas, och det går att ha en sämre mentor än Luongo.
Över till lönesituationen. Luongo har kontrakt i ytterligare åtta år, med en cap hit på 5,33 miljoner dollar. 15 procent behåller Vancouver. Hans cap hit i Florida blir således 4,533 till sommaren 2022. Trots det nya stora kontraktet har Panthers enligt capgeek.com lägst lönebudget av alla lag. Så det stör egentligen ingenting. Precis som Tomas Fleischmanns och Brian Campbells kontrakt inte heller gör det. Snarare tvärtom.
Däremot kan det bli en onödig kostnad om Luongo skulle lägga grillorna på hyllan innan kontraktet är slut, vilket är ganska sannolikt. Klubben kommer då tvingas betala ”cap recapture penalty”, en slags bestraffning för att kontraktet avslutas i förtid. En dyr avgift med Luongos kontrakt? Ja, för Vancouver i alla fall.
James Mirtle sammanställde en tabell över bestraffningen om Luongo lägger av i förtid.
År Luongo lägger av | Bestraffning för VAN |
Bestraffning för FLA |
Antal år |
2016 | $1,420,062 | $508,605 | 6 |
2017 | $1,704,075 | $886,459 | 5 |
2018 | $2,130,093 | $1,453,240 | 4 |
2019 | $2,840,124 | $1,287,298 | 3 |
2020 | $4,260,186 | $73,147 | 2 |
2021 | $8,520,373 | $0 | 1 |
Panthers kan alltså som mest betala strax över 1,4 miljoner dollar per säsong. Vancouver kan tvingas betala så mycket som 8,5 miljoner dollar. När han än lägger av bestraffas Vancouver hårdare än Panthers.
Hur vi än vrider och vänder på kontraktet så är det inget problem.
Sista frågan: hur tar Tim Thomas det här? Inte en aning. Tallon berättade att han inte hade pratat med Thomas innan bytet, men vi kan väl utgå från att amerikanen blir mer benägen att lyfta sin no trade-klausul nu när han inte kommer få lika mycket speltid. Han har ju ett rykte av att vara kontroversiell.
För att summera känns bytet helt logiskt från Floridas sida. Tallon trodde inte på Markström och Matthias, och cashade istället in en riktigt bra målvakt som verkligen vill spela i klubben. Framtiden får ett ännu större frågetecken, men samtidigt finns det gott om tid att hitta en ny ”goalie of the future”.
Vancouver har däremot håvat in Jacob Markström, Shawn Matthias och ett förstaval i form av Bo Horvat för Roberto Luongo och Cory Schneider på drygt åtta månader. Inte riktigt vad man hade tänkt sig…