Calgary Flames: Matchrapport 22 (23/3-29/3)
Där gick tåget. Calgary Flames har förvisso fyra matcher kvar och "bara" tre poäng upp till slutspel. Emellertid talar det mest för att Flames för tredje säsongen på raken står kvar på perrongen. Det är fortfarande matematiskt möjligt att kravla sig upp men det är inte realistiskt. Rapportens förluster mot Stars och Kings är ödesdigra och det är jobbigt att konstatera att Flames än en gång viker ned sig när det blir tufft.
Rapporten inleds med ett dubbelmöte med Dallas Stars, ett i Dallas och ett i Calgary. Det första mötet, i Dallas, slutade med en 4-1 seger till hemmalaget. Siffrorna var något missvisande men ett formlöst Flames hade inte någon tur. Kari Lehtonen i Stars målbur var helt enkelt för svår att överlista.
Stars tog ledningen, först 1 och sedan 2-0. Mike Cammalleri (första matchen efter skadan) reducerade innan första perioden var slut. Fram till den punkten var det hemmalagets match, efter så tog gästerna över. Andra perioden blev mållös trots press från Flames. En press som fortsatte i tredje, även då utan resultat. Istället var det hemmalaget som smög upp och tryckte in 3-1 och en stund senare fastställde de slutresultatet 4-1 i tom målbur. Stora hjältar för hemmalaget blev tvåmålsskytten Jamie Benn och målvakten Lehtonen.
I Calgary hade Flames såklart revansch att utkräva. Och revansch var precis vad kanadensarna fick. Ovanligt nog var det spelet i numerärt överläge som fällde avgörandet. Matchen stod och vägde i andra perioden. Dittills hade Stars tagit ledningen och Flames kvitterat eller tvärtom, så gjorde lagen vid 1-1, 2-2 och 3-3. Men så kom chansen i slutet av andra. Först drog Stephane Robidas på sig en tripping, pang och det var 3-4. Inte långt efter drog Steve Ott på sig en tripping, pang och det var 3-5. I tredje fick reducerade Stars men Flames och Miikka Kiprusoff höll undan och tog en ytterst välbehövlig seger för att hålla slutspelsdrömmen vid liv, 5-4. Segerorganisatör blev Cammalleri följd av Mark Giordano, Alex Tanguay och Jarome Iginla.
Ska tilläggas att Brent Sutter tog timeout vid gästernas 2-1 mål. Flames var bättre efter det även om man brände två rena frilägen. Stars fick ett mål bortdömt, spark. Olli Jokinens poäng och måltorka släppte också, första poängen på åtta matcher. Även Iginla vände på en liknande trend. Ska också sägas att Blake Comeau gjorde mål för första gången på 15 matcher, men där finns inte längre några förväntningar på honom.
Nästa match, mot Kings, var ytterst viktigt. Segraren skulle ta ett relativt stort steg mot slutspel medan förloraren skulle ta ett lika stort kliv åt motsatt håll. Darryl Sutter, som var gäst i sin gamla stad, gäckade sin yngre bror Brent Sutter och Kings vann denna match utan några större problem, 3-0. Det är besynnerligt hur detta kanadensiska lag viker ned sig så fort det är viktigt. Bland annat sa Lee Stempniak efter matchen att Kings pressade ned Flames till deras egen zon och att man inte hade något svar på detta. Inget svar? Det är ett fåtal matcher kvar av en 82 matcher lång säsong och ens lag slåss om en slutspelsplats och det man kommer fram till efter att ha förlorat en väldigt viktig match är att man inte hade ett svar på motståndarnas spelsystem - låter som man verkligen förtjänar att förlora – tafflig ursäkt minst sagt.
Slutspel
San José Sharks och Colorado Avalanche förlorade förvisso också och det skiljer bara tre poäng upp till Sharks och Kings. Trots detta känns ett slutspel nu endast som en matematisk möjlighet och inte något som faktiskt kan hända. Flames har fyra matcher kvar, möte med Avalanche, Canucks (x2) och Ducks. Flames har Avalanche och Coyotes på plats nio och tio, en respektive två poäng före och en mindre respektive en mer match spelad. Sen är det Sharks, Kings och Stars på 88, 88 och 89 poäng samt att samtliga har en match mindre spelad. Fyra av lagen som slåss om slutspel ligger i samma division (Pacific) och därmed har ett av de lagen chans på en tredjeplats. Problemet med Flames är att de ideligen viker ned sig och att de inte direkt visat att de verkligen är bra eller förtjänar en slutspelsplats. Dessutom har de färre segrar än de andra lagen.
Avalanche är mer eller mindre borta då de har två matcher mer spelade än lagen från Pacific samt är två eller tre poäng efter dem. Och skulle de även förlora mot Flames vilket är nästa match så är det game over. Coyotes har bäst program och bortsett från en match mot Sharks möter man lag som inte har något att spela för. Sharks är det lag som har det mest i egna händer, Coyotes, Stars (x2) och Kings (x2) är det som återstår. Stars och Kings har utöver sina matcher med Sharks ett fördelaktigt program. Lagen från Pacific kommer sannolikt dela på poängen vilket inte gynnar Flames.
Så vad är det bästa scenariot? Först och främst måste Flames vinna samtliga matcher för att ha en chans. Att Sharks hittar formen och vinner resterande på ordinarie tid och slutar trea vore utmärkt, men osannolikt då de påminner en hel del om Flames. De har inte direkt visat sig vara annat en ett ojämnt lag som inte hittar riktigt rätt. Sen måste två av Coyotes, Stars och Kings fall igenom, förslagsvis Coyotes och Kings då de ligger sämre till. Flames kan max få 93 poäng så Coyotes får max ta fem poäng , Kings fyra och Stars tre för att Flames ska ta sig förbi.
Ni som läser ser hur otroligt mycket som ska falla på plats. Det är inte realistiskt att tro, knappt ens hoppas. Det handlar om för många lag som ska passeras, för många lag som ska falla igenom eller hitta formen. Tyvärr, Calgary Flames kommer för tredje raka säsongen missa slutspel.
24/3 Flames @ Stars 1-4 (1-2, 0-0, 0-2)
1-2 Cammalleri (Babchuk, Giordano)
26/3 Stars @ Flames 4-5 (1-1, 2-4, 1-0)
1-1 Jokinen (Stempniak, Glencross) PP
2-2 Comeau
2-3 Cammalleri (Iginla, Babchuk)
3-4 Giordano (Iginla, Cammalleri) PP
3-5 Tanguay (Cammalleri, Giordano) PP
28/3 Kings @ Flames 3-0 (1-0, 1-0, 1-0)
Övrigt:
I denna rapports ”The Baertschi Report” är det WHL´s slutspel. Bärtschis Portland har spelat tre matcher och vunnit samtliga. Flames talang har svarat för nio poäng.
En spelare som smugit under radarn är Laurent Brossoit. Målvakten draftades av Flames i sjätte rundan senast och har i år varit dominant i Edmonton Oil Kings i WHL. Ligans bästa ”goals against average” och flest segrar (42 på 61 matcher) och sexa i räddningsprocenten. Brossoit kan vara ett guldkorn och Flames ser relativt starka ut på målvaktssidan.
Mike Cammalleri är tillbaka, likaså Blair Jones. Den förstnämnde producerar och levererar poäng per omgående. Bortsett från de första matcherna efter återkomsten i Flames har ”Cammy” varit bra.
Anton Babchuk fortsätter att producera.
Kvar som skadade är Cory Sarich, Mikael Backlund och T.J Brodie.
Källa:
http://tsn.ca/nhl/teams/statistics/?hubname=nhl-flames