MONTREAL CANADIENS BLOGGEN: Canadiens All-Star Team + lista på Canadiens rivaler

Här kommer dels Canadiens All-Star Teamen jag nämnde i avsnittet om New York Rangers, dels en lista hur jag personligen ser på de rivaler Canadiens har i NHL.

Number One
Montreal Canadiens

Like
Buffalo Sabres
San Jose Sharks
St. Louis Blues
New Jersey Devils
Winnipeg Jets

OK
Chicago Blackhawks
Calgary Flames
New York Islanders
Tampa Bay Lightning
Anaheim Ducks
Nashville Predators
Edmonton Oilers
Minnesota Wild

I don’t care
Carolina Hurricanes
Detroit Red Wings
Pittsburgh Penguins
Florida Panthers
Columbus Blue Jackets
Phoenix Coyotes
Dallas Stars
Ottawa Senators

Don’t like at all
Boston Bruins
Philadelphia Flyers
Toronto Maple Leafs
Washington Capitals
Los Angeles Kings
New York Rangers
Vancouver Canucks
Colorado Avalanche


En sån här ranking har jag gjort ett par gånger per säsong sedan jag började skriva för Svenska Fans och tidigare gjorde jag oftast en genomgång innan varje säsong hur jag såg på lagen och kollade efter säsongen om något hade ändrats. Vad grupperna står för antar jag att ni förstår. Det här är lagens placering just nu, en del lags placeringar kan förändras över en natt genom en trade, ett uttalande eller bara en kommentar från ett fan till laget. Jag erkänner villigt att alla lag har fans som är idioter men jag tycker att de är mer vanligt förekommande i vissa lag. Det lag som senast råkat ut för en devalvering är Washington som gick från att vara ett lag i den näst sista gruppen till att hamna i den sista eftersom laget anställde ärkesvinet Dale Hunter till coach. LA Kings råkade ut för samma sak i somras när laget tradade till sig Mike Richards.

Lagens inbördes ordning i grupperna förändras ständigt. Det är i princip bara de tre sista lagen som prenumererar på sina platser (förutom att Canadiens givetvis alltid har första platsen).

Rangers är det lag som råkat ut för det kraftigaste förändringen genom åren, som jag tidigare berättat var det mitt första favoritlag i NHL, men som så ofta kan kärlek övergå till hat (kliché så det skriker om det). I Rangers fall har svensk medias ensidiga rapportering om NHL hjälpt till att hålla laget bland lagen jag tycker absolut sämst om. Det här senaste året har även NHL.com helt gett upp att ens försöka låtsas vara objektiva när det gäller Rangers. Det är Bettmans högsta önskan att Rangers ska vinna Stanley Cup, helst vart femte år och allra helst skulle de möta Los Angeles Kings varje gång, så att han kan sola sig i glansen från kändisar. Detroits placering i den näst sista gruppen beror till stor del på att jag är trött på att läsa samma gamla artikel om Tomas Holmström minst fem gånger per säsong i svenska tidningar, den här säsongen har det varit ovanligt lite kanske beroende på att han är en skugga av sig själv., Den andra orsaken är att jag gärna ser omväxling bland topplagen i NHL. Om några år kan Detroit kanske ta sig tillbaka upp till den tredje gruppen där de egentligen hör hemma, Rangers däremot kommer inte att lämna den sista gruppen så länge jag lever.

Kommentarer om placeringarna i ordning. Första gruppen behöver ingen kommentar, det skulle behövas någonting oerhört för att Canadiens skulle berövas första platsen.

Den andra gruppen har bestått av samma fem lag de senaste åren men Chicago som tidigare var ett lag i den här gruppen har efter Stanley Cup vinsten åkt ned till den tredje gruppen. Varför? Jag vill som sagt ha omväxling i toppen av NHL (givetvis med undantag för Canadiens som gärna får vinna varje år). Buffalo och St. Louis har varit lag jag gillat ända sedan 70-talet och inget av lagen har någonsin varit längre ned än i den tredje gruppen. Devils placering hänger mycket ihop med Martin Brodeur och San Jose gillar jag bara av någon oförklarlig anledning, laget är egentligen det enda på västkusten jag gillar. Anaheim står jag ut med men LA och Vancouver har jag inte gillat de senaste 25-30 åren. Winnipeg har tagit sig in i den andra gruppen den här säsongen, för vem utom vissa höjdare i NHL skulle inte jubla över en Stanley Cup vinst för Winnipeg.

Den tredje gruppen är nog den som ändras mest från år till år, en del lag åker upp och en del lag försvinner nedåt. Calgary, Edmonton och Islanders är lag som alltid funnits bland lagen som jag gillat mer eller mindre, ibland har de varit uppe i den andra gruppen och sällan sämre än den tredje gruppen. Chicago har jag nämnt, Anaheim är jag egentligen inte så förtjust i men pga framförallt Saku Koivu, Teemu Selänne och i viss mån Corey Perry och Ryan Getzlaf ligger laget i den tredje gruppen. När Koivu och Selänne slutat kan Anaheim försvinna nedåt precis som Tampa Bay som ligger i gruppen mycket beroende på Vincent Lecavalier och Martin St.Louis. Steven Stamkos kommer antagligen att rädda laget från att hamna i den sista gruppen men lagets värde i mina ögon kommer att devalveras kraftigt. Nashville är i samma läge, där är det framförallt Shea Weber och coachen Barry Trotz som är orsaken till att laget inte ligger i den fjärde gruppen där laget egentligen hör hemma. Minnesota ligger i den här gruppen mycket beroende på att NHL egentligen inte vill ha laget i NHL, Bettmans och NHL’s behandling av gamla North Stars stinker än idag.

Den fjärde gruppen består av lag som jag struntar fullständigt i som Columbus, Florida och Phoenix som aldrig varit i någon annan grupp. Phoenix är en obegriplig placering av ett NHL lag men det är inte lagets fel att NHL gjorde en sådan fruktansvärd blunder men förhoppningsvis är lagets placering snart ett minne blott. Övriga lag i gruppen är lag som är på väg upp eller ned i min aktning. Detroit har jag nämnt tidigare, Ottawa är ett typiskt huvudstads lag med fjantar till fans och ett överlägset sätt på alla sätt. Pittsburghs placering beror helt och hållet på lagets fans, värre kappvändare finns inte i NHL. Att laget dessutom vid flera tillfällen gått in för att bli sist i NHL för att få bra draftval gör inte saken bättre. Carolina har varit högre placerat tidigare när Rod Brind’Amour och Ron Francis fanns i laget, nu kan inte ens Jeff Skinner och Eric Staal förhindra att laget är fullständigt ointressant under serien, om laget går till slutspel blir laget på något konstigt sätt alltid mer attraktivt. Sista laget i gruppen Dallas är inte högre upp på grund av sportintresset i Texas gör laget ointressant. I Texas har och kommer alltid amerikansk fotboll att spela första fiolen och pga detta så är Dallas fram till efter Bowl säsongen ett tråkigt lag med lite publik och lagets stjärnor saknar dessutom fullständigt karisma.

Sista gruppen består av lag som jag föraktar, hatar eller helt enkelt är väldigt trött på. När det gäller Washington, Los Angeles och Rangers har ni fått reda på anledningen till deras placering redan. Torontos placering i den här gruppen beror helt och hållet på deras fans som trots att det snart gått 45 år sedan laget vann Stanley Cup senast fortfarande tror att solen roterar runt Maple Leafs. Media i Toronto har tyvärr en hel del av skulden till att det är så. Philadelphia och Boston är givna i den sista gruppen, det hindrar inte att jag kan känna respekt och kanske till och med beundra lagen. Vancouver placering i den sista gruppen beror mest på lagets fans, de anses allmänt som de mest osportsliga i Canada och när det gäller NHL är det bara de mest enögda Rangers och Bruins fansen som kan konkurrera. Laget och dess fans har dessutom de senaste åren blivit stöddiga och tror att Canucks är svaret på hela Canadas Stanley Cup drömmar, det är bara det att fansen till övriga lag i Canada hellre drömmer vidare än att de ser Vancouver vinna Stanley Cup. Colorado till sist kan jag inte känna något annat än förakt för, ett lag som är så historielösa att de försöker visa upp Ray Bourque som en Coloradolegend genom att hedra hans nummer efter 94 NHL-matcher för klubben. Det är som om Canadiens skulle hedra Frank ”Big M” Mahovlich som spelade dubbelt så många matcher och vann dubbelt så många Stanley Cup med Canadiens som Bourque gjorde med Colorado. Det är bara det att han spelade tolv säsonger för Toronto Maple Leafs och vann fyra Stanley Cup med dem. Fast att Bourque spelade 21 säsonger i Boston Bruins kanske inte räknas, Denver ligger ju trots allt på så hög höjd att Colorado kanske tror att de kan se ned på alla andra lag i NHL.

Här kommer det All Star Team för Canadiens som jag lovade. Lagen för Canadiens ser lite annorlunda ut med fler spelare på samtliga positioner och en spelare kan förekomma i båda lagen.

ALL-STAR TEAM -67 ALL STAR TEAM 67- 
MV MV
Jacques Plante 1952-63 HHoF Ken Dryden 1970-79 HHoF
Bill Durnan 1943-50 HHoF Patrick Roy 1984-96 HHoF
George Hainsworth 1926-37 HHoF Michel Larocque 1973-81
Georges Vezina 1910-26 HHoF Jose Theodore 1995-2006
Gerry McNeil 1947-58 Rogatien Vachon 1966-72
BA BA
Doug Harvey 1947-61 HHoF Larry Robinson 1972-89 HHoF
Emile Bouchard 1941-56 HHoF Serge Savard 1966-81 HHoF
Sylvio Mantha 1923-36 HHoF Guy Lapointe 1968-82 HHoF
Sprague Cleghorn 1921-25 HHoF Chris Chelios 1983-90
Kenny Reardon 1940-50 HHoF Eric Desjardins 1988-95
Tom Johnson 1947-63 HHoF Jean-Claude Tremblay 1959-72
Jean-Claude Tremblay 1959-72 Jacques Laperriere 1962-74 HHoF
Jacques Laperriere 1962-74 HHoF Andrei Markov 2000-aktiv
Jean-Guy Talbot 1954-67 Petr Svoboda1984-92
Dollard St.Laurent 1950-58  Mathieu Schneider 1987-09
Glen Harmon 1942-51 Patrice Brisebois 1990-09
Terry Harper 1962-72 Sheldon Souray 2000-07 aktiv
C C
Jean Béliveau 1950-71 HHoF Jacques Lemaire 1967-79 HHoF
Howie Morenz 1923-37 HHoF Henri Richard 1955-75 HHoF
Henri Richard 1955-75 HHoF Jean Béliveau 1950-71 HHoF
Newsy Lalonde 1910-1922 HHoF Saku Koivu 1996-2009 aktiv
Elmer Lach 1940-54 HHoF Guy Carbonneau 1980-94
Joe Malone 1917-24 HHoF Bobby Smith 1983-90
RW RW
Maurice Richard 1942-60 HHoF Guy Lafleur 1971-85 HHoF
Bernie Geoffrion 1950-64 HHoF Yvan Cournoyer 1963-79 HHoF
Yvan Cournoyer 1963-79 HHoF Stephane Richer 1984-98
Claude Provost1955-70 HHoF Mario Tremblay 1974-86
Bobby Rousseau 1960-70 Mark Recchi 1994-99
Johnny Gagnon 1930-40 Alex Kovalev 2003-09 aktiv KHL
LW LW
Dickie Moore 1951-63 HHoF Bob Gainey 1973-89 HHoF
Aurel Joliat 1922-38 HHoF Frank Mahovlich 1970-74 HHoF
Toe Blake 1935-48 HHoF Steve Shutt 1972-85 HHoF
Gilles Tremblay 1960-69 Mats Näslund 1982-90
Bert Olmstead 1950-58 HHoF Yvon Lambert 1972-81
John Ferguson 1963-71 Shayne Corson 1985-2000

Utanför lagen hamnade följande spelare:
MV:
Gump Worsley, Carey Price, Charlie Hodge, Wilf Cude, Rick Wamsley, Brian Hayward, Richard Sevigny, Jocelyn Thibault, Jeff Hackett, Cristobal Huet
BA:
Rod Langway, Craig Rivet, Brian Engblom, Vladimir Malakhov, Craig Ludwig, Gaston Gingras, Stephane Quintal, Roman Hamrlik, Ted Harris, Pierre Bouchard, Mark Streit, Rick Green, Lyle Odelein, Francis Bouillon, Josh Gorges, Marty Burke, Bob Turner
C:
Vincent Damphousse, Ralph Backstrom, Pierre Mondou, Tomas Plekanec, Ryan Walter, Doug Risebrough, Doug Jarvis, Ken Mosdell, Billy Reay, Stephan Lebeau, Pete Mahovlich, Pierre Larouche, Pit Lepine, Brian Skrudland, Ryan Walter, Buddy O'Connor, Ray Getliffe, Phil Goyette, Denis Savard
RW:
Jimmy Roberts, Mark Napier, Mike Keane, Claude Larose, Floyd Curry, Claude Lemieux, Georges Mantha, Didier Pitre, Michael Ryder, Kjell Dahlin
LW:
Rejean Houle, Dick Duff, Mike McPhee, Brian Bellows, Don Marshall, Kirk Muller, Benoit Brunet
, Martin Rucinsky, Brian Savage, Marcel Bonin, Murph Chamberlain, John LeClair

källa: NHL.com

Dan Augustssondaug4663@gmail.com@DaugHabs2012-04-08 17:00:00
Author

Fler artiklar om Montreal