En säsong att glömma - vad händer nu?
Florida Panthers hade en tung säsong 2012-13. Skador, dåligt spel och osäkerhet i framtidsplanerna bland tongivande spelare gjorde att Panthers missade slutspel och hamnade sist i hela NHL. SvenskaFans Simon Strömberg sammanfattar året och blickar framåt.
”Det var ett bevis på att Panthers är mer än ett one line team. Det var ett bevis på att förra säsongen inte var en slump. Panthers 5-1-seger hemma mot Carolina i säsongspremiären var ett tecken på att Florida är på allvar och definitivt kommer vara med och utmana om en slutspelsplats.”
Så skrev undertecknad den 20 januari 2013, dagen efter Florida Panthers säsongspremiär. Det var succé, 5-1 hemma mot Carolina övertygade och många höll nog med mig. Haha, ack så fel man kunde ha.
Bara några veckor senare var Panthers avhängda från slutspelsjakten, även om det rent teoretiskt fanns en chans att nå playoff. I praktiken var Florida borta redan i februari. I spelet saknades det så många saker att det inte går att räkna upp. Strukturen var borta, försvarsspelet och målvaktsspelet var darrigt, anfallsbesättningen producerade inte och skadorna hopade sig. Ja, det var egentligen ingenting som gick speciellt bra.
Det här skulle kunna bli en artikel om vad som gick fel, men jag nöjer mig med förklaringen ovanför. Det är också klart att det fanns ljuspunkter och då tänker jag i huvudsak på Jonathan Huberdeau, Drew Shore, Tomas Kopecky. Jacob Markström, Shawn Matthias, Peter Mueller och Tomas Fleischmann gjorde också ett gediget jobb, även om de inte var lika utmärkande säsongen igenom som de tre förstnämnda.
Andra ljuspunkter är att ungdomar som Nick Bjugstad, Alex Petrovic och Quinton Howden fick känna på NHL-spel. Men eftersom det inte räckte till mer än en 30:e plats i ligan känns det inte speciellt lönt att rabbla positiva saker heller. Det räcker med att konstatera att Panthers under omständigheterna inte räckte till.
Tallon spränger inte laget
Frågan är vad som händer nu. Kommer general manager Dale Tallon spränga laget och åter bygga om? Göra sig av med coach Kevin Dineen och börja om på nytt? Nej, det kommer inte hända och det var klart redan vid trade deadline. Tallon gjorde inga större försök att skicka iväg spelare och Dineen sitter till synes säkert på sin stol.
- Jag vill bygga vidare på vad vi gjorde förra säsongen och inte riva ner allting bara för att vi hade en säsong på 48 matcher som inte var effektiv, sa Tallon till Miami Herald. Jag kommer radera denna och fortsätta lägga bitar på pusslet.Med andra ord, förvänta dig inga stora förändringar i sommar. Men visst kommer spelare komma och gå.
Låt oss så ta en titt på Panthers blivande free agents.
UFA
Stephen Weiss
José Théodore
Eric Selleck
Tyson Strachan
Nolan Yonkman
Greg Rallo
RFA
Peter Mueller
T.J. Brennan
Jacob Markström
Colby Robak
Scott Timmins
Michael Caruso
Jon Rheault
Bland Panthers UFA:s är det inte självklart att någon återvänder eller lämnar. Stephen Weiss är naturligtvis det stora namnet och parterna har hållit kontakten sedan säsongen tog slut.
- Det är ingen hemlighet att jag älskat spela här och förra året var ett stort steg för vår hockeyklubb, sa Weiss till Miami Herald i början av april. Jag hade älskat att avsluta min karriär här, men om det blir så återstår att se. Men vi kommer prata och kommunicera och se om vi kan arbeta fram något.
Skulle parterna inte lyckas komma överens är en ny förstacenter naturligtvis topprioritet för Tallon i sommar. Sett till vad som finns på marknaden kan det dock bli svårt att hitta en ersättare och Weiss är troligtvis den bästa centern som är aktuell för Panthers. En eventuell trade skulle ju kunna lösa ett sådant problem, men i första hand vill Florida förlänga med Weiss. Mina pengar ligger också på att Weiss blir kvar.
José Théodore troddes ha gjort sin sista match i Panthers-tröjan när han ådrog sig den säsongsavslutande knäskadan, men rapporter pekar på att Panthers är intresserade av att behålla veteranen för att konkurrera/avlasta Jacob Markström. Och det är naturligtvis en lösning som skulle vara perfekt för båda parter.
- Jag accepterar aldrig en backup-roll och har aldrig gjort det, men det betyder inte att det inte händer, sa veteranen till Miami Herald. Jag var backup i Minnesota och jag ville spela, men jag tror inte att det handlar om att acceptera det. Men man måste fortfarande vara en bra lagkamrat och jag lägger mycket stolthet i att vara en bra lagkamrat. Vanligtvis kämpar spelarna hårt framför dig om du är en bra lagkamrat. Jag var backup när jag kom in i ligan och jag accepterade inte det som 20-åring. Jag tror du måste ha det förhållningssättet om du ska överträffa dig själv.
Jag vet inte hur du tolkar det här, men i mina öron är han redo att ta en mer tillbakadragen roll så länge han får vara kvar i klubben.
Men då skapas ett problem som måste åtgärdas – vad ska de göra med Scott Clemmensen? Den amerikanske målvakten har ett år kvar på sitt kontrakt, vilket gör att Panthers återigen står med tre målvakter som kämpar om två platser. I ett sådant scenario finns det fyra alternativ: byta bort Clemmensen, köpa ut Clemmensen, begrava Clemmensen i AHL eller släppa Théodore.
Ett byte är naturligtvis det bästa alternativet. Ett lågt draftval eller prospect kan vara ett lämpligt utbyte för 35-åringen. Kanske kan ett Winnipeg Jets vara intresserade om de väljer att släppa Al Montoya? Inte minst nu när de inte längre kommer spela i samma konferens. Inget omöjligt alternativ, men 1,2 miljoner dollar för en osäker backup är inte heller det lättaste att bli av med.
Att köpa ut Clemmensen kan också bli aktuellt, men priset är ju fortfarande ett hinder. Men nog skulle Cats kunna betala honom 866 667 dollar om det innebär att man kan plocka in ett bättre alternativ istället? Cap hiten försvinner om man använder en av sina två amnesty buyout på ”Clemmer”.
Begraver man Clemmensen i AHL förlorar man pengar, men har å andra sidan ett alternativ ifall Markström eller Théodore skulle gå sönder eller om de inte håller måttet. Sett till deras senaste säsonger kan det vara bra att ha det alternativet.
Att släppa Théodore innebär att man slipper handskas med just det här målvaktsproblemet, men samtidigt försämras målvaktspositionen. Då är frågan – handlar det om pengar eller framgångar? Det är ett ställningstagande som ledningen måste ta. För fansen är det naturligtvis en no brainer.
Övriga unrestricted free agents är utfyllnadsspelare och svårt att avgöra om de blir kvar eller inte. Men Strachan, Selleck, Yonkman och Rallo har gjort tillräckligt för att få stanna i nuvarande roller inom klubben.
Tar vi en titt på klubbens restricted free agents lär alla bli kvar, något annat skulle överraska mig. Visst kan enstaka spelare släppas, men samtliga har fått testa på NHL-spel i olika grad och ses spelare som kan hjälpa klubben. Markström, Mueller, Brennan och Robak är prioriterade spelare.
Spelare på ingång
Vart behövs det då fyllas på? I en perfekt värld hade Panthers fått in en helt ny förstakedja och ett par toppbackar, men det kommer inte hända. Visst kan det dyka upp något intressant namn utifrån, men främst lär Panthers fylla på från det egna ledet. Som tidigare nämnt fick Bjugstad, Howden och Petrovic testa på NHL-spel och samtliga kommer kämpa om en plats säsongen 2013-14. Dessutom har Panthers en del intressanta spelare på ingång som ännu inte fått chansen. Vincent Trocheck, Panthers tredjeval 2011, vann under säsongen JVM med USA tillsammans med ett annat intressant Panthers-prospect: Rocco Grimaldi. Trocheck gjorde ytterligare en fantastisk säsong i de kanadensiska juniorligorna och blev utnämnd till den bäste spelaren i OHL, där han gjorde 59 poäng på 28 matcher i grundserien och 24 poäng på 15 matcher i slutspelet för Plymouth Whalers.
Grimaldi revanscherade sig efter en trög första säsong i NCAA och stod för 34 poäng på 40 matcher för University of North Dakota. Det innebar en tredjeplats i den interna poängligan – tvåa blev en annan Florida-talang, Corban Knight. Grimaldi har en talang som många tror för honom till NHL förr eller senare, medan fallet Knight är mer tveksamt.
Ingen av dessa lära konkurrera om en tröja redan i år, men är spelare som Tallon kommer väga in när han scannar marknaden efter spelare som ska förstärka Panthers.
Vi har även kunnat följa Panthers förstaval i sommarens draft med nöje. Backen Mike Matheson gjorde 25 poäng på 36 matcher för Boston Collage under sin debutsäsong i NCAA, men även han förutspås stanna i collage ytterligare något år. Tanken är att han en dag ska ta över efter Brian Campbell.
Dessutom måste man väga in sommarens draft. Panthers förlorade draftlotteriet och tappade sin förstaplats till Colorado och ska istället drafta som nummer två. Eftersom Avalanche med all sannolikhet väljer backen Seth Jones faller valet för Panthers mellan Jonathan Drouin och Nathan McKinnon – två supertalanger med skyhög potential. Det är två relativt små forwards med fantastisk skridskoåkning Panthers väljer mellan och egentligen är det hugget som stucket om vem som går först. De har också spelat ihop i QMJHL-laget Halifax Mooseheads under vintern, där Drouin haft en klart bättre säsong.
Det som talar för att det är McKinnon som kommer plockas är att han i mångas ögon är mer NHL-redo, samt att McKinnon ses som en målskytt i större utsträckning än Drouin. Och en målskytt är vad Panthers anfall är i störst behov av. Mitt tips hamnar också på McKinnon även om ingen blir besviken om Tallon kallar upp Drouin.
Kommande säsong är kritisk
Det finns många frågetecken inför nästa säsong, men en sak är i alla fall säker: Panthers måste ta flera steg framåt. En ny konferensindelning innebär tufft motstånd och det är dags att bekänna färg på riktigt. Florida, Boston, Buffalo, Detroit Toronto, Montreal, Ottawa, och Tampa Bay ingår i en av fyra nya konferenser och max fyra av lagen kan gå till slutspel. Av motståndarna är det bara två lag som inte nådde slutspel i år.
Skulle säsongen 2013-14 inledas dåligt kan Dineens dagar vara räknade. Panthers har inte råd att hamna i botten ytterligare ett år.
Vi såg Tallon ta ett sådant tufft beslut när han bossade i Chicago och plockade in Joel Quenville i början av säsongen 2008-09. Drygt ett och ett halvt år senare var Blackhawks Stanley Cup-mästare.
