Flamesrapport 10: Hyggligt spel och en irriterande förlust
Flames gör en ganska bra vecka. Laget har skurit ned på missatagen och ser tätare ut. Så har spelare också börjat komma tillbaka från skador. Flames är såklart inget lag för slutspel men det är roligt när det går bra.
vs. Coyotes 4-1
Flames gör en gedigen insats. Framförallt defensivt. Att Mark Giordano är tillbaka syns. Gästerna dominerar skottstatistiken efter första men det står 1-1 efter en sen kvittering av TJ Brodie. I andra jämnas det ut och Flames är laget som gör målen, 2-1 och 3-1 genom Mikael Backlund och Giordano.
I tredje sätter Coyotes press men det är Flames och Lee Stempniak som blir periodens enda målskytt. Stempniak gör målet i numerärt underläge. Karri Ramo gör ännu en stabil insats i kassen och Flames bärgar sin andra raka seger.
vs. Avalanche 2-3
Säsongens suraste förlust? Första perioden ägs av Flames och Kriss Russell gör periodens enda mål. Samtidigt jobbar man en del på att psyka Jean Sebastian Giguere. Veteranen surar vid första målet och drar på sig en utvisning. Det blir inte bättre när Lane MacDermid några minuter senare kör in i honom.
Andra går i vågor men efter ett par sekvenser där gästerna pressar tar Flames tag i det. Under en lång lång period får amerikanerna inte en ur pucken ur egen zon. Flames stoppar den på linjen om och om igen, de pressar högt. Går pucken ur offensiv zon är man snabba med att slå in den igen. Flames bränner bra chanser men ser säkra och stabila ut. Fast med två minuter kvar kommer det där misstaget, det där ödesdigra. Ramo, som varit bra, tappar, trillar, klantar sig bak mål. Kortfattat hinner gästerna uträtta mer på periodens sista två minuter än de 38 föregående. När signalen för vila ljuder så ligger Flames under med 2-1.
I tredje börjar jakten men ett tidigt misstag senare så är det 3-1. Flames reducerar men det stannar vid en 2-3 förlust.
En fråga man kan ställa sig är hur Eric Johnson inte blir utvisad för hakning när han drar ned en sopren Sven Baertschi? Domaren står precis intill och har prefekt syn när den amerikanske försvaren trycker in sin klubba under schweizarens arm hela vägen fram så han får tag i Baertschis klubba också. Där drar han till så ynglingen går i isen. Domaren säger till Bob Hartley, det där var definitivt ingen hakning! Situationen är av slaget; om inte det är en hakning vad tusan är då en hakning?
@ Oilers 2-1 OT
Flames vinner detta ”Battle Of Alberta” och det var tur av många anledningar. Först och främst för att det inte var så där jätteförtjänt, även om det inte är orättvist. Det är förvisso en tät, hård, jämn och småful match men känslan är att hemmalaget skapar de hetaste chanserna. Fast det kan ha att göra med att Flames bra chanser, de får Brian McGrattan och hans målkänsla är svårslagen - det krävs ett öppet mål om det nu räcker.
För det andra så är det Taylor Hall som kvitterar och han borde nog blivit utvisad med 1:13 kvar av matchen. Hall crosscheckar en av Flames försvarare i ryggen precis när han ska spela iväg pucken. Hall trillar förvisso själv och visst kan han ha tappat balansen och i slutet av matcherna ska mycket till för att det ska bli utvisning. Detta är dock en match där Flames spelar med en man mindre ganska ofta medan Oilers tycks får göra som de vill, man kan tycka att det borde jämnat ut sig.
För det tredje så borde någon gett David Perron på nöten. Först ”skjuter” han på Reto Berra efter signal och då pratar vi sekunder efter. Flames flyger på honom men det blir ingen fight, för mycket Flamesare, domare och motståndare samlas, dock blir Perron utvisad. I andra kör Perron över Berra istället och samma situation uppstår dock oförklarligt nog utan att Perron staffas. Det hela är irriterande då MacDermid fick försvara sig med knytnävarna efter att ha kört på Giguere samt att han blev utvisad för det och denna sekvens var värre, även om ingen av dem är riktigt fula. Fast Perron är en fegis så.
Summar summarum så är det de tre inblandade som står i fokus för Oilers kvittering med tio sekunder kvar. Berra tappar första stolpen och Perron kan spela pucken från ett läge bakom förlängde mållinjen rakt igenom målgården till en fristående Hall som inte gör något misstag. Svordomar väller ur munnen.
Oilers bjuder emellertid igen på övertid när Russells studsfös lyckas studsa över två motståndarklubbar hela vägen fram till Jiri Hudler som lägger in den bak en förvirrad Devon Dubnyk.
Det är Flames spel i numerärt underläge som ligger till grund för denna seger.
Bob Hartley
Efter förra veckans skriverier angående hans behandling av Scott Parker så svarade Hartley med att allt var skitsnack. De lokala medierna tog (vågade?) inte ta ställning utan konstaterade krasst att så här var det förr. Lite av ett tyst accepterande skulle jag säga, för idag är nog inte så himla annorlunda. Uttalande från Lee Stempniak skulle understryka att Hartley inte var en elak rackare. Stempniak sade att han gillade Hartley men att han kunde uppfattas som hård och rå och Stempniak förstod varför. Likväl kunde media tolka detta som ett försvar för Hartley.
Veckan poänger
Positivt
- Gör flera ganska gedigna insatser med få misstag.
- Ett av ligans bästa i PK. Väldigt svåra att göra mål på. Dessutom är Flames giftigast i ligan när det gäller att göra mål shorthanded.
- Har tekat bra i tredje perioden veckan som gick.
Negativt
- De få misstagen är emellertid ofta kostsamma.
- Utan Galiardi får man tydligen inga utvisningar med sig! Håller i sig. Få PP-chanser!
- Tekningarna i tredje perioden har varit bra men i övrigt är det fortfarande för dåligt.
Slutsats
Med Mark Giordano tillbaka blev laget genast mer stabila. Det är inte heller en tillfällighet att man vinner matcher och samlar poäng samtidigt som man tekat bättre i viktiga situationer och spelat grymt bra i numerärt underläge. Dock syns det att Flames saknar spets. Flera matcher hade vunnits eller avgjorts tidigare om laget haft mer kvalité.
