Flamesrapport 8: Veckan kantas av trader och rykten
Detta är en svår vecka att analysera. Å ena sida tar Flames poäng i samtliga matcher men å andra sida så ger man bort segrarna och låter matcherna avgöras efter ordinarie tid. Det här med att ge bort matcherna känns som en gammal Calgariansk konst. Efter att laget gett bort segern mot grannen Edmonton Oilers så har Alberta-lagens två resor ändrats. Oilers vaknade till liv och blev heta och Flames. Vad ska man säga? Om Panthers och Blue Jackets varit patetiska vad är då Flames?
Hade detta varit det Flames som inledde säsongen så hade man kört över Panthers och Jackets. Fast nu var det ju ett Flames helt utan självförtroende.
@ Jets 5-4 (SO)
I Winnipeg körde hemmalaget över Calgary Flames i två perioder. De sköt hela 34 skott medan Flames lunkande lag lyckades få iväg 15 under samma tidsspann. Med hjälp av Reto Berra, Mike Cammalleri och TJ Brodie lyckas gästerna ändå ha ledningen till tredje perioden.
Väl där är Flames det bättre laget men lyckas istället för att punktera matchen ge den till hemmalaget. Ironiskt, antiklimax, kalla det vad ni vill men Flames lyckas alltså ha och hålla en ledninge när man knappt är med i matchen och när man vaknar så tappar man den? Med sex sekunder kvar så stöter Berra en retur precis dit pucken inte ska och Bryan Little får öppet mål. Övertid väntar.
Bryan Little beter sig illa matchen igenom, ett evigt gnällande och viftande, till slut tröttnar domaren och ger honom tio minuter för sitt gnäll. Little missar därmed straffarna som följer den mållösa övertiden. Sean Monahan avgör matchen, 5-4.
vs. Blue Jackets 1-2 (OT)
Sömnpiller utan dess like. Ja så kan man sälja in matchen Blue Jackets mot Flames. Horribel underhållning. Gästerna hade nyss blivit förnedrade av grannen Oilers och ville spela tätt och således tryckte de ihop sitt lag i en och samma ogenomträngliga zon. Gästerna tog ledningen då Flames inte lyckades få ur pucken ur egen zon, RJ Umberger som ideligen trycker tillbaka den och det är Nick Foligno som gör målet.
Sen följde tristess men helt plötsligt i tredje perioden så vaknade Flames till liv. De tog kommandot, skapade chanser och Jackets slog mest bort pucken. Efter ett bra spel som startat med en fin pass från Kris Russell och fortsatt med en smart pet/stryning från David Jones så var Joe Colborne ren. Snyggt höll han undan pucken samtidigt som han lurade förra säsongens Vezina vinnare och stötte in 1-1. De flesta var nog övertygade om att Flames nu skulle vinna, det var ju inte som om gästerna skapade något. Tji på oss.
Matchen gick till övertid och Flames var på väg att skapa ett tryck när spelet vänder. Flames hamnar ur position, spelare ligger, pucken går inte ur zon och plötsligt är den vid bortre stolpen o9ch Nikita Nikitin gör säsongens första mål och avgör matchen, 2-1.
Mest iögonfallande i matchen var annars Berras cykelsparks räddning. En överspelad Berra slänger sig på rygg och drar upp ena benet i krysset och stoppar därmed ett givet mål.
vs. Panthers 4-3 (SO)
Även Panthers hade mött grannrivalen strax innan och ville visa upp en bättre sida. Flames såg mest ut att sova medan Panthers åkte runt motståndet. Ännu en gång släppte Flames in första målet. Matt Stajan gör en usel tekning, det gör även Bjugstad men den senare snappar upp pucken på andra försöket medan Stajan står och glor. Pass bak, skott Tom Gilbert. Dennis Wideman lyfter vänligt på benen och Berra ser inte ett smack (fast visst går det att argumentera att Berra ändå ska ha den), 0-1.
I andra har Flames tänt till och gör en riktigt bra period. Colborne gör mål igen, 1-1. Flames surrar som getingar och plötsligt dimper pucken ner hos Sven Baertschi som smäller in 2-1. Tredje börjar på samma sätt och nyuppkallade Blair Jones smäller in 3-1 med cirka 15 minuter kvar. Allt frid och fröjd men så lägger den för kvällen hopplösa förstakedjan sig i. Wideman tar ett skott som går på framrusande motståndare som sticker iväg. Pucken hamnar en bit in i Flames zon. Berra rusar, Wideman åker och glor, Berra är först på pucken och stöter bort den. Fast där är Jimmy Hayes. Först här börjar Wideman åka. Chris Butler åker hela tiden men är ändå för sent fram. Hayes kan enkelt sätta sitt första mål i Panthers tröja. Med sex minuter kvar, samma kedja, så bestämmer sig Cammalleri att istället för att spela sarg ut eller slänga iväg den ur zon, så ska han snyggt spela sig ur egen zon. Så veteranen väljer att passa den in i banan till motståndaren såklart och vips är pucken hos Marcel Goc som ostört får stå och placera in den, 3-3.
Övertiden är mållös och det avgörs på straffar där Sean ”Money” Monahan ännu en gång avgör.
----------------------------------------------------------------
Trader och Rykten
Ja veckan har kantats av detta. Ladislav Smid anslöt nyligen från Oilers. Denna vecka skeppar man först iväg Tim Jackman till Ducks mot en sjätterunda. En sjätterunda går sedan till Stars i utbyte mot Lane MacDermid, som till råskinnet Paul MacDermid. MacDermid är som en yngre och fulare Jackman. Gillar tanken på Lance Bouma och MacDermid i en fjärdekedja. Kan vara bra tänkt, för trots att ingen av dem är särskilt vassa offensivt så är de inte alls hopplösa som hockeyspelare.
Mikael Backlund och Shane O`Brien säga nu ligga närmast till för en flytt. Den sistnämnde är fullt logiskt då han knappt tar plats och dessutom inte riktigt hänger med. Backlund, vars tillgänglighet avslöjats av pålitlige Darren Dreger, däremot är förvånande för många och det förekommer en del kritik mot att Flames tycks ha gett upp på honom.
Till att börja med så tror jag inte att Flames avsikt är att ge bort honom, det är nog inte lagets avsikt att dumpa honom så att säga. Det är mer rimligt att man jagar en talang i samma eller en liknande situation. Alltså att man söker en trade likt när Canadiens tradade Guillaume Latendresse mot Benoit Pouliot. Michael Del Zotto är, även om jag inte tror det är aktuellt, ett exempel på en talang i en liknande situation. Rangers har även Derick Brassard som är i ett liknande fack.
För det andra så kan man faktiskt fråga sig hur många chanser Backlund ska få. En del kritiker hävdar att han används fel och undrar hur han ska kunna göra något vettigt med tio minuter per match vid Brian McGrattans sida. Såklart inte osant men Backlund har spelat 192 matcher och han är inne på sin femte säsong, om man inte räknar hans en matcher långa debutsäsong, han är solid defensivt men har inte gjort mycket väsen av sig offensivt. Förra säsongen var förvisso positiv, då hände det saker men bortsett från de första matcherna i år så händer inget alls. Visst det har så sakta blivit mindre istid och sämre kedjekamrater men så har ju inte alla 192 matcherna sett ut. Och även om du får begränsat med istid så gäller det ändå att försöka kliva fram. Matt Stajan gjorde en liknande resa men han hittade ett sätt att bli relativt effektiv. Det värsta är egentligen att han inte kan teka. För om man nu ser honom som en bra tredjecenter så är det svårt om du inte kan teka. Sean Monhan och Joe Colborne har åkt förbi honom, de är inte bättre defensivt men det händer mer offensivt. De tar för sig mer och även om de är tunna så använder de sin kropp bra och de är åtminstone inte sämre på tekningar än Backlund.
Jag kan bara känna förståelde för att man undersöker möjligheterna. Backlund har kört fast och det är svårt att motivera att han ska få mer istid i nuvarande situation. Testa honom som vinge är ett alternativ men där är många vingar. Personligen föredrar jag att laget tradar Stajan framför Backlund men är det så at någon kan ge Flames något de behöver mer så är det inget man bör tacka tvärt nej till. Såklart kan Backlund vara en del av något större men jag tror ändå mer det handlar om att Flames och Backlund kört fast med varandra och nuvarande situation gynnar ingen.
Veckan poänger
Positivt
- När man väl vaknar så är man bra, arbetar hårt och är företagsamma. Det sker dock allt mer sällan
- Ynglingarna tuffar på och gör det bra
Negativt
- De individuella misstagen är fler än någonsin. Inte lätt att vara Flames målvakt!
- Spelar utan självförtroende.
- Tekningarna fortsätter vara katastrof.
.
Slutsats
Det ser bättre ut, det gör det. Samtidigt är det smärtsamt att se laget ge bort poäng. Det är inte lätt att vara målvakt för Flames. Berra gör ett mer än godkänt jobb och hans svaga siffror säger oss inte så mycket om hans spel. Laget är trots allt inne i en positiv trend och förhoppningsvis kan man spinna vidare på det och få lite bättre självförtroende. Känslan är lite att Bob Hartley inledde säsongen med att inte sätta press på spelarna och bara sa till dem att göra det bästa. Efter en positiv inledning så byttes detta till att Hartley försökt coacha ett svagt lag till slutspel, spelarna får press på sig, de blir uthängda (Baertschi, Galiardi, Backlund) och självförtroendet sjunker. Det finns ingen anledning till detta.