Legends of Montreal Canadiens #28 Steve Shutt

Legends of Montreal Canadiens #28 Steve Shutt

Steve Shutt en av NHLs bästa målgörare under sjuttiotalet, nio säsonger i rad med över 30 mål och 60 mål som bäst. 60 mål är fortfarande klubbrekordet i Canadiens.

Legend #28: Steve Shutt

 Stephen John Shutt föddes den 1 juli 1952 i Willowdale, North York som är en förort till Toronto. Han draftades av Canadiens som den fjärde spelaren i draften 1972, först valdes hans kedjekompis i juniorlaget Billy Harris och centern i kedjan  Dave Gardner gick som nummer 7. Kedjan vräkte in mål i OHL, de gjorde 173 av de 363 mål Toronto Marlies gjorde under säsongen 1971-72. Shutt gjorde 133 mål på 120 matcher de två sista säsongerna som junior.

 Shutt fick till skillnad från många andra Canadiens löften gå direkt till NHL från juniorligan, det gick inte så bra det första året. Shutt kom till träningslägret med ett par kilo extra runt midjan och det gillade inte coachen Scotty Bowman. Efter ett par matcher i NHL blev han nedskickad till AHL för att komma i form, efter sex matcher i AHL blev han uppkallad igen men han gjorde definitivt ingen imponerande rookiesäsong med 8 mål och 16 poäng på 50 matcher i NHL. I slutspelet fick han bara spela en period under hela slutspelet men den räckte för att han skulle räknas som Stanley Cup vinnare.

 Säsongen efter parades han ihop med Guy Lafleur men ingen av de blivande superstjärnorna hade en bra säsong, Shutt fördubblade visserligen sin poängskörd till 15 mål och 35 poäng men det var inga siffror som gav honom en given plats i laget. Inför säsongen 1974-75 funderade han på att begära en trade, men ändrade sig. Så här beskriver han det själv: ”Well, I can maybe go somewhere else and make a go of it. And then I thought, No! There hasn't been a hockey team that I couldn't make before and it's not going to start now.”

 Pete Mahovlich fick säsongen 74-75 jobbet som center mellan Lafleur och Shutt, han tog dem under sina vingar och Shutt ger honom stor betydelse för att det lossnade för både Lafleur och Shutt under den säsongen. Mahovlich gör sin bästa säsong i karriären, Lafleur exploderar med över 50 mål och 100 poäng och Shutt gör över 30 mål för första gången av nio. Nästa säsong är Lafleur redan en superstjärna och Shutt fortsätter att utvecklas speciellt som målgörare nu når han över 40 mål för första gången i karriären, han gör även ett jättebra slutspel med 15 poäng på 13 matcher när Canadiens vinner sin första av fyra raka Stanley Cup. Hela kedjan Lafleur, Mahovlich och Shutt blir uttagna till Canadas lag i Canada cup 76, där Shutt och Mahovlich lyckas sådär.

 Den fantastiska säsongen 76-77 då Canadiens bara förlorar åtta matcher under hela serien, tar Shutt revansch på sig själv efter den ganska misslyckade Canada Cup. Lafleur och Shutt får nu Jacques Lemaire som center och defensivt samvete. Shutt vräker in 60 mål och 105 poäng, de 60 målen är nytt rekord för vänsterforwards i NHL men det mest fantastiska är att han gör 52 av målen med lika många spelare på banan. Shutt gör väldigt många mål som på svenska kallas skitmål dvs returer och styrningar men han hade även ett riktigt tungt slagskott som han gjorde många ”highlight” mål med. Han gör också sitt bästa slutspel i karriären med 18 poäng på 14 matcher. 77-78 dippar hans målproduktion lite, han stannat vid 49 pytsar och efter ett nytt bra slutspel så vinner Canadiens sin tredje raka titel.

 78-79 får han för första gången känna av lite skador, han missar 40 mål och kommer inte över 80 poäng, han missar även ett par matcher i slutspelet men Canadiens lyckas vinna trots att Shutt inte har en lyckad säsong. 79-80 är hans näst bästa i karriären, kedjan Lafleur-Pierre Larouche-Shutt lyckas nästan alla tre göra 50 mål var men Shutt stannar på 47 mål efter att ha träffat stolpen 5 gånger under säsongens två sista matcherna. Canadiens räcker inte till i slutspelet men Shutt gör bra ifrån sig med 9 poäng på 10 matcher. Nästa säsong blir det över 30 mål för sjunde säsongen i rad och drygt 70 poäng, och säsongen 81-82 blir Shutt allvarligt skadad för första gången, han missar över 20 matcher men lyckas göra mer än 30 mål för åttonde säsongen i rad.

 Säsongen 82-83 är hans sista skadefria säsong han sätter nytt klubbrekord genom att göra över 30 mål för nionde säsongen i rad. 83-84 tappar han ordentligt i ett Canadiens som är en besvikelse under säsongen, både Shutt och Canadiens vaknar till i slutspelet men det blir bara 11 matcher när Canadiens inte når ända fram. Säsongen 84-85 pratar Shutt med GM Serge Savard och får tre alternativ, stanna i Canadiens sista säsongen men räkna med att få vara bänkad många matcher, gå ned i farmarlaget och bli spelande hjälptränare till Pat Burns eller en trade. Shutt väljer att försöka ta en plats i en annat lag, han blir tradad till LA Kings och det går faktiskt ganska bra på västkusten, 16 mål och 41 poäng när Kings överraskande går till slutspel, där möter de Edmonton och åker ut i tre raka.

 När han slutat så har han gjort 930 matcher, 424 mål och 817 poäng. Han blev invald i Hockey Hall of Fame 1993 samma år som hans gamle lagkompis Guy Lapointe. Han har jobbat som ”colour commentator” på TV, varit ass. coach i Canadiens under tre säsonger och har under hela 2000-talet varit en av de flitigaste deltagarna i ”Oldtimers' Hockey Challenge” som är en välgörenhetsorganisation som samlar in pengar genom att spela uppvisnings-hockey med en massa gamla NHL-spelare. Under sin tid i Canadiens så startade han tillsammans med Larry Robinson ”Montreal Polo Club” en hästpoloklubb och enligt Shutt så har han blivit skadad oftare av att spela hästpolo än att spela ishockey.

Fun facts: Steve Shutt gick i samma skola som Geddy Lee och Alex Lifeson, de två grundarna av Rush som är av ett av Canadas mest framgångsrika band genom tiderna med bl.a. 24 plattor som sålt guld och 14 som sålt platinum i Canada. Det ska ha varit han som presenterade dem för varandra.

Citat:
Steve Shutt
om att vinna: "No doubt about it, you have to learn to be a winner. And Scotty Bowman really pushed players to be better than they ever thought they would be. It was the right combination at the right time. Not only did Scotty push us but our own teammates pushed us. Our practices were probably a lot harder than some of the games we played."


Steve Shutt om varför Canadiens var så bra under sjuttiotalet: "Henri Richard had won eleven Stanley Cups. Yvan Cournoyer had won ten. These guys were winners and there was no ego - they didn't consider themselves any better than anybody else. They just went out there and did their jobs and worked as hard as they could. That nucleus was based around the theory that your key guys and your star guys are the hardest working players on the team, then everybody else is going to follow and it's pretty hard for anybody to slack off."

Steve Shutt om Hockey Hall of Fame: "When you're playing, you don't worry about being in the Hall of Fame. When they come up and say, 'Hey, you've been inducted,' it was a thrill for everybody. You're being acknowledged by your peers and the people within the industry, and that's impressive because they're the hardest ones to convince. That, more than anything, gave me the greatest satisfaction."

Steve Shutt om sina lagkamrater: "One highlight I have was playing with all the great players in Montreal. They were not only great players but they were great people. If you look around, a lot of these guys are still in the game. Not only have they been successful with the Montreal Canadiens, but they've helped a lot of other organizations. And they've helped the NHL develop."

Scotty Bowman om Shutt under slutet av sjuttiotalet: "Steve has a lovely touch in the goal area. He always did. That's why we drafted him from Toronto juniors in 1972. He's a natural scorer. What he has done, in the years he's been with us, is develop the other parts of his game like checking, skating and passing, so that he's made himself into a well rounded player,"

Länkar:
http://www.youtube.com/watch?v=cBuAKOiQH7E 
Legends of hockey    tyvärr på franska

http://www.youtube.com/watch?v=eYZXIA1zcbA   Presentationen vid en veteran match mot Quebec Nordiques 1995, Canadiens laguppställning består av 21 spelare minst 17 av dem kommer eller har redan varit med i den här serien, samtliga 4 coacher kommer eller har varit med i serien och på läktaren syns den störste av Canadiens legender Maurice Richard.

Statistik:
Lag NHL/Stanley Cup GP G A P PIM
Montreal Canadiens NHL 871 408 368 776 400
Los Angeles Kings NHL 59 16 25 41 10
NHL sammanlagt NHL 930 424 393 817 410
Montreal Canadiens Stanley Cup 96 50 48 98 61
Los Angeles Kings Stanley Cup 3 0 0 0 4
Stanley Cup sammanlagt Stanley Cup 99 50 48 98 65

Meriter:
Stanley Cup: 5, 1973, 1976, 1977, 1978, 1979
All Star Team 1: 1977
All Star Team 2: 1978, 1980
Invald i HHoF 1993
Rankades 2010 av tidningen Hockey News som den sjuttonde bästa vänsterforwarden genom tiderna i NHL.
Delar klubbrekordet för mest mål under en säsong i Montreal Canadiens med 60 mål.
Säsongen 1976-77 ledde han NHL i målskytte med 60 mål men det mest imponerande är att 52 av dem gjordes med lika många spelare på isen.
Slog Bobby Hulls rekord för mest gjorda mål av en vänsterforward 1976-77, rekordet stod sig fram till 1992-93 då Luc Robitaille slog det, nu är det Alex Ovechkin som har rekordet med 65 mål.


Har samlas alla delar i serien:  http://www.svenskafans.com/nhl/montreal/Legends-of-Montreal-Canadiens-396944.aspx

Källor: NHL.com, Canadiens.com, Legendsofhockey.net, wikipedia.org, habslegends.blogspot.com, boken Habs Heroes

Dan Augustssondaug4663@gmail.com@DaugHabs2011-10-07 12:00:00
Author

Fler artiklar om Montreal