Montréal fortsätter att överraska

Montréal fortsätter att överraska

Efter 20 matcher ligger Montréal Canadiens på den sista wildcardplatsen i öst med 25 poäng men samtidigt är det bara sex lag i NHL som har fler poäng än Montréal och två till som har lika många poäng som Canadiens efter knappt en fjärdedel av serien.

Efter 6-2-2 på de första 10 matcherna följde Montréal upp med 5-4-1 på de 10 senaste matcherna som ärligt talat var ganska mycket svårare än de tio inledande matcher. På hemmaplan i Centre Bell har laget plockat 13 av 20 möjliga poäng (6-3-1) och även på bortaplan har Montréal hållit huvudet högt över vattenytan med 12 plockade poäng av 20 möjliga (5-3-2). Montréal som innan säsongen hånades av en del ”experter” som undrade vilka som skulle göra målen för Habs när Galchenyuk och Pacioretty saknades är det lag i hela NHL som gjort flest mål (49) i spel 5 vs. 5.

När det gick lite sämre under några matcher visade en del Habsfans och vissa i media att de fortfarande har ett märkligt behov av att hata och håna sina egna spelare. Radiopersonligheter påstod utan att skämmas att Carey Price hade mentala problem och dessutom utsågs Karl Alzner, Joel Armia, Jordie Benn, Victor Mete, Matthew Peca och konstigt nog Jeff Petry till hackkycklingar.

Nu när Montréal avslutade den här rapportens tio matcher betydligt bättre (3-1-0) har de krupit tillbaka under stenarna de gömt sig under Montréal överraskande bra inledning men det behövs nog bara några dåliga matcher för att de ska krypa fram igen. Det är glädjande att massor av fans nu biter tillbaka och det riktigt ordentligt när olika mediapersonligheter går över gränsen i sin skoningslösa jakt på snabba klick.

En kolumnist på Montreal Gazette som tidigare kanske fick upp mot 100 gillande och 20-25 retweet på twitter får nu vara glad om han får 10 gillande och att någon som inte jobbar på Gazette retweetar honom. Tyvärr har han fortfarande inte förstått varför utan han fortsätter med sina till 90% negativa kolumner och tweets men när han inför säsongen manade fansen till att bojkotta Habs matcher i Centre Bell passerade han en gräns och en stor majoritet av Montréals fans vill inte längre ha något med honom att göra (vilket givetvis även drabbar Gazette negativt). Även fans som uppvisar samma symptom/beteende får betala t.ex. på twitter genom att de tappar följare, ignoreras eller till och med blockeras om de är riktigt ute och cyklar.

Målvakterna Carey Price och Antti Niemi har det fortfarande inte lätt eftersom Montréal utan Shea Weber har ett riktigt uselt försvar. Price släppte in mer än 4 mål per match i 4 raka matcher i början av november men de två senaste matcherna är det han som varit Habs bästa spelare med bara 4 insläppta mål på 83 skott. Försvaret är som sagt ett sorgeämne, med undantag för Jeff Petry som trots 15 poäng hatas av vissa fans och experter. Unge Noah Juulsen får också klart godkänt precis som Mike Reilly trots att han hade några riktigt dåliga matcher i början av november. Victor Mete har en ganska typisk sophomore slump men kan förhoppningsvis bli en back som Montréal (i en mindre roll) kan lita på under många säsonger i framtiden. David Schlemko som nyss gjort comeback och bara spelat 4 matcher har varit ganska ojämn men pga hans skada är det inte oväntat och för att rättvist kunna bedömma honom behöver han spela fler matcher.

Karl Alzner och Xavier Ouellet håller inte och kan inte Bergevin trada bort Alzner lär han antingen bli utköpt eller bli Habs motsvarighet till Wade Redden. Jordie Benn som var riktigt dålig förra säsongen spelar bättre i år men om Habs ska ta sig till slutspelet i år måste han antagligen bytas ut. Brett Kulak som spelar riktigt bra i Laval är antagligen bättre än Alzner, Benn och Ouellet och bör få chansen med Habs under säsongen. Habs hade dessutom otur när Gustav Olofsson som kom från Minnesota Wild i en trade skadade sin axel för tredje gången på lika många säsonger, tror faktiskt att Bergevin hade hoppats på att Olofsson skulle kunna ta en plats i Habs tredje backpar.

Bland forwards är Paul Byron som inlett säsongen lysande och Joel Armia som efter en trög start börjat spela bättre skadade. Habs har kallat upp Kenny Agostini som är en duglig energispelare men han är inte i närheten av att tillhöra Montreal 15 bästa forwards där man trots allt måste placera Nikita Scherbak som efter en ganska misslyckad camp hamnade på läktaren under inledningen på säsongen och när han skickades till Laval för att få matchträning blev han oturligt skadad, han är nu tillbaka i Montréal där han gör Byron och Armia sällskap på skadelistan.

Matthew Peca, Charles Hudon och Nicolas Deslauriers som just nu utgör Montréals fjärdekedja har alla tre varit lite av en besvikelse. De skulle kunna utgöra en riktigt bra fjärdekedja men än så länge stämmer det inte alls, Hudon startade säsongen i tredjekedjan och han spelade även några matcher med Domi och Drouin i förstakedjan innan han degraderades till fjärdekedjan efter några minst sagt odisciplinerade utvisningar. Den nämnde Agostini spelar just nu med finländarna Jesperi Kotkaniemi och Artturi Lehkonen (Joel Armia var innan skadan den tredje spelaren i den då helfinska tredjekedjan). Med Agostini i kedjan har den fått större defensivt ansvar vilket innebär att Kotkaniemi får lite svårare uppgifter men offensivt har kedjan tappat mycket, Lehkonen fortsätter att vara en av Habs viktigaste spelare i boxplay där det är mycket tydligt att både han och Montréal saknar den skadade Byron.

Andrakedjan som består av Brendan Gallagher, Phillip Danault och Tomas Tatar spelar fortfarande mycket bra, Danault gör en hel del poäng trots att han sedan Montréal övertalade Tomas Plekanec att bryta kontraktet är lagets skickligaste defensiva forward. Gallagher som startade säsongen med att vräka in mål har på sista tiden gjort färre poäng och mål men i den senaste matchen mot Vancouver hade han åtminstone 5 mycket farliga styrningar så målen kommer nog att börja trilla in snart igen. Tatar å sin sida har genom sitt spel de senaste matcherna blivit ett meme på twitter, Tatar har gjort 6 mål på de 6 senaste matcherna och är med sina 9 mål och 17 poäng Habs näst bäste poängplockare. Om han inte får någon skada eller längre svacka har han väldigt god chans att sätta personbästa i NHL både när det gäller mål (29) och poäng (56).

Då är det bara Montréals förstakedja kvar och sedan Andrew Shaw fick chansen jämte Jonathan Drouin och Max Domi tillhör den NHL:s bästa. Shaw är nu uppe i 6 mål och 9 poäng men hans viktigaste uppgift är att gå hårt på mål och ställa till med besvär för backar och målvakt. Drouin har efter en lite trög start kommit igång ordentligt, han är trea i Habs poängliga med 7 mål och 17 poäng och räknar man in avslutningen på förra säsongen har han gjort 30 poäng på sina senaste 34 matcher. Domi är katalysatorn både i kedjan och i hela laget, han är den förste Habsspelaren sedan 1919-20 som gjort 24 poäng på säsongen 20 första matcher (under spelarens första säsong i Montréal). Domi ligger på tionde plats i NHL:s poängliga med sina 10 mål och 24 poäng och om han fortsätter i samma stil resten av säsongen kan han kanske få ett 8-årigt kontrakt med en caphit på ca 8 miljoner i sommar då hans agent och Bergevin kan börja förhandla om Domis nya kontrakt som ska starta säsongen 2020-21

Om spelarna Habs GM Marc Bergevin draftade eller tradade till sig i somras fortsätter på den inslagna vägen måste han bli nominerad till NHL:s GM of the Year. Kotkaniemi gick direkt in i laget som 18-åring efter att stora delar av media och fansen hånat Montréal för att de valde honom som den tredje spelaren sammanlagt i somras. Domi fick också utstå både hån och hat framförallt från media men just nu är det ingen som står för åsikterna de hade före säsongen startade.

Paciorettytraden kan om några år när vi vet dels vem Habs väljer med valet i årets andra draftrunda och dels vet om Nick Suzuki som är glödhet i OHL lyckas även i NHL vara en av Montréal bästa trader genom tiderna. Då har jag inte ens nämnt Tatar som på 20 matcher fått många att glömma vad de tyckte när hans namn offentliggjordes när Pacioretty tradades till Vegas. Sen får man inte glömma att Bergevin skrev nya kontrakt med Phillip Danault och Antti Niemi och signade Matthew Peca, Xavier Ouellet, Kenny Agostini som FA:s.

Bergevin hade heller inga problem med att signa varken Joel Armia som kom från Winnipeg som RFA eller Max Domi som visserligen kan bli dyr att signa sommaren 2020 när bridgekontraktet går ut. Att Bergevin dessutom bytte ut större delen av coachingstaben i både farmarlaget Rocket de Laval och Montréal med väldigt bra resultat måste också ge honom en hel del röster som GM of the Year.

Det faktum att Montréal efter knappt en fjärdedel av säsongen ligger en wildcardsplats trots att lagets kapten Shea Weber ännu inte gjort comeback ger hopp om att Montréal faktiskt kommer vara med i striden om slutspelsplatserna ända in i kaklet. Weber följde med Habs västerut och några korta filmer på twitter från hans träning i Calgary fick Habsfans att jubla, det ser definitivt ut som om Weber är väldigt nära en comeback. Samtidigt som Habsfans jublade borde andra lags fans fått något oroligt i blicken för de stenhårda tacklingar han gav en av Habs stackars massörer gör att Webers uttalande i somras om att han kanske är starkare än någonsin ser ut att stämma.
 

Namn GP G A P PIM
Max Domi 20 10 14 24 16
Tomas Tatar 20 9 8 17 6
Jonathan Drouin 20 7 10 17 10
Jeff Petry 20 1 14 15 8
Brendan Gallagher 20 9 5 14 12
Phillip Danault 20 1 10 11 8
Jesperi Kotkaniemi 20 3 7 10 6
Artturi Lehkonen 20 2 8 10 8
Andrew Shaw 16 6 3 9 18
Paul Byron 11 4 3 7 0
Joel Armia 15 3 4 7 8

Avslutningsvis vill jag bara säga följande:
Den här säsongen är det absolut ingenting (undantag allvarliga skador/påhopp/överfall) som kan göra mig upprörd. Habs är ett av NHL:s absolut snabbaste lag och är fruktansvärt roliga att se vare sig de förlorar eller vinner. Går det bra hela säsongen och Habs når slutspelet så är det bara att jubla för väl i slutspelet kan allt hända. Skulle Montréal klappa igenom fullständigt är det också bra, trada veteranbackarna och låt ungdomen spela samtidigt som ett tidigt draftval väntar vid säsongens slut. Om nu Habs missar slutspelet precis i slutet av säsongen är det också bra, Kotkaniemi har då fått en bra inledning på sin karriär, både Tatar och Domi har gjort massor av fans förälskade i laget igen och dessutom kan Montréal vinna draftlotteriet och även om de får drafta som femtonde lag kan de få en riktigt bra spelare (kanske Nick Suzukis lillebror Ryan).

Kort sagt en underbar säsong för Habsfans.
 

Dan Augustssondaug4663@gmail.com@DaugHabs2018-11-18 20:20:00
Author

Fler artiklar om Montreal