Lagbanner

Fred Shero - mästarcoachen

Han bytte ut puckar mot tennisbollar, drog in fåtöljer på isen och piskade fram det absolut värsta humöret hos sina spelare. Men Fred Shero vann också två raka Stanley Cup åt sina Broad Street Bullies.

- Take the shortest route to the puck carrier, and arrive in ill humor.

Den meningen sammanfattar i stort sett hela Philadelphia Flyers anno 1974. På isen skrämde spelare som Dave Schultz, Andre Dupont, Bob Kelly, Ed Van Impe, Rick MacLeish och framförallt Bobby Clarke motståndarna med sitt hårda, ibland brutala, spel.

Bakom dem i båset stod Fred Shero och han gjorde allt för att få sina spelare att vinna Stanley Cup. Individen och människan Fred Shero var inte välkänd för sina spelare, men coachen Fred Shero var nästintill avgudad. Han engagerade hela sitt liv på laget och på att vinna. Tack vare det fick han spelarna att tro stenhårt på honom och under Sheros ledning arbetade spelarna fram en stor lagsammanhållning. När en motståndare utmanade en spelare i Flyers var det inte bara den individuella spelaren som utmanades, utan hela laget. En för alla och alla för en, som ju från början var musketörernas motto.

Sheros två främsta motton var hårt arbete och mod. Flyers träningar präglades ofta av just dessa två orden. Istället för puckar slängde han ut tennisbollar på isen för att förbättra klubbtekniken. Som styrketräning skulle spelare åka omkring på isen och knuffa en fåtölj med en målvakt i framför sig. Hans forwards fick träna frilägen med en försvarare bakom dem som enbart hade som uppgift att slasha dem. För en utomstående måste det ha sett det oerhört komiskt ut, men för Shero var det en självklarhet.

- Du får aldrig göra ett enkelt mål under en match, så varför träna på det? kommenterade Shero.

- Det var inte en enda spelare som missade en enda träning under två års tid, inte ens de skadade. De ville inte gå miste om allt det roliga. Jag tror inte att man kan träna någon förrän man underhåller dem först, hävdade Shero 1975.

Det var dock inte de enda mer eller mindre udda träningsformerna som Shero använde sig av. Han ville inte tråka ut sina spelare med samma aktiviteter dag efter dag så då och då fick spelarna genomgå samma träning som NASA:s astronauter. De nya träningsformerna var inte bara unika – de fungerade också. Det bevisar om inte annat två raka Stanley Cup-triumfer.

- Jag har lärt mig mer i Philadelphia under tre år än vad jag skulle kunna göra någon annanstans på åtta år, och det är allt tack vare Fred, har forwarden Bill Barber sagt.

Fred Shero var i mångt och mycket en av de större pionjärerna inom National Hockey League och dess utveckling. Förutom de mer eller mindre udda banbrytande träningsformerna var han också den förste NHL-coachen som anställde en assisterande coach då han ville förbättra Flyers powerplay. Han började studera motståndarna på videoupptagningar, införde nya tydliga spelsystem och införde tidiga förmiddagspass.

Aspekter som då var vägröjande, men som idag är grundbulten inom alla hockeylags organisationer.

Många coacher använder sig av olika tekniker för att motivera sina spelare. En del levererar mäktiga tal medan andra låter spelarna bestämma själva en hel del. Fred Shero skrev meddelanden på omklädningsrummets griffeltavla.

När Flyers 1974 i finalseriens sjätte match hade chansen att för första gången ta hem Stanley Cup skrev han vad som kom att bli hans mest berömda citat:

”Win together today and we will walk together forever!”

Tre timmar senare lyfte lagkaptenen Bobby Clarke Stanley Cup-bucklan.

Freddy the Fog

Fred Shero föddes den 23 oktober 1925 i Winnipeg i Kanada av föräldrar som hade flytt från Ryssland där de förföljdes på grund av sina religiösa uppfattningar. I sin ungdom studerade han på University of Manitoba innan han under sin tid i flottan gjorde sig ett namn som boxare och vann mästerskapstiteln i både lätt- och mellanvikt, samtidigt som han även deltog i andra världskriget. Han blev så framgångsrik att han till och med erbjöds 10000 dollar för att bli professionell boxare. Ett erbjudande som han dock skulle tacka nej till – Fred ville bli hockeyspelare.

Shero tog med sin fru Mariette och deras två söner, Rejean och Jean-Paul, söderut till USA och under fyra-fem säsonger spelade han i lika många lag i de olika farmarligorna innan han säsongen 1947/48 fick chansen i New York Rangers. Det var under den här tiden han sägs ha fått sitt smeknamn ”Freddy the Fog”, under en match låg dimman så tät över såväl fälten som rinkarna och matchen ställdes in. Den enda spelaren som envist hävdade att han trots allt kunde se pucken var Shero. Andra menar att han fick smeknamnet efter sin tendens till att titt som tätt sjunka in i djupa tankar och stänga ute omvärlden. Vissa hävdar att det istället var på grund av sin förmåga att alltid glida in och lämna olika rum utan att märkas. Däri tvistas de lärda.

Karriären i Rangers blev ingen succé. Från sin backplats gjorde han 6 mål, 14 assist och drog på sig 137 utvisningsminuter på 145 matcher fördelat på tre säsonger. Därefter gick han tillbaka till de olika farmarligorna och spelade hockey ytterligare åtta säsonger innan han säsongen 1958/59 gjorde sin första säsong som tränare för Shawinigan Falls, laget som även blev hans sista som spelare.

Shero hade redan under sina tidiga år som hockeyspelare visat en stor känsla för spelet och hjälpte sina coacher. Redan 1943 övertalade han sin coach att överge den vanliga dump and chase-taktiken, som den absoluta majoriteten använde, för att istället transportera pucken in i offensiv zon. Två år senare arbetade han tillsammans med sin dåvarande coach fram boxformationen i numerära underlägen. En taktik som används än i dag.

Spexaren Fred Shero

Under sin tid som coach i de olika farmarligorna tvekade inte Fred Shero att spexa till matchen. Inte mindre än två gånger när hans lag ledde med flera mål valde han, när han såg att publiken lämnade arenan för tidigt, att ersätta sin målvakt med en extra utespelare. Allt för att få publiken att stanna. Första gången ledde han med 7-1 och vann matchen med 7-3. Den andra matchen blev inte lika bekväm, efter en 5-0-ledning och med tom kasse kunde han dock så småningom vinna med 7-5.

Shero spenderade 13 år i farmarligorna innan han inför säsongen 1971/72 fick den stora äran att ta över NHL-laget Philadelphia Flyers. Då hade han fört sina lag till förstaplatsen i serien inte mindre än sex gånger, varav fem under de sju sista åren. Dessutom förde han både Buffalo Bisons och Omaha Knights till mästerskapstitlarna. Men då både Bisons och Knights tillhörde New York Rangers organisation och Emile ”The Cat” Francis verkade ha ledningens orubbliga förtroende trodde Shero att han inte skulle ges chansen som headcoach i NHL.

Trots två raka mästerskapstitlar i ryggen och ett stort hockeykunnande var han på väg att ge upp drömmen om NHL och tog sånär ett jobb som coach för ett collegelag innan Flyers erbjöd honom jobbet som headcoach inför säsongen 1971/72.

Shero sätter sin prägel

Fred Shero satte omgående sin prägel på Flyers, som då bara hade varit en del av NHL sedan 1967. Varenda spelare i Flyers trupp fick ta del av Sheros 14 budord, de fick en kopia att sätta upp i omklädningsrummet och en kopia att ha i plånboken. Dessa budord var Sheros väg till seger:

1. Åk aldrig offside under ett tre mot två- eller två mot en-läge.
2. Åk aldrig baklänges i egen zon, förutom om det är powerplay.
3. Spela aldrig in en puck framför motståndarens mål i blindo när du är bakom målburen.
4. Leverera aldrig en crosspassning över hela isen i egen zon om du inte är 100 % säker.
5. Ytterforwards ska hålla sina positioner på kanterna i neutral zon, om man inte ska bryta en passning.
6. Släpande forward går alltid hela vägen in mot mål för en eventuell retur.
7. En försvarare med pucken vid motståndarens blålinje ska veta var varje medspelare är innan skottet avlossas.
8. Forwards framför motståndarmålet måste vara vända mot pucken och ha klubborna i isen.
9. Puckförare i neutral zon under press och utan passningsalternativ måste dumpa pucken.
10. Forwards får aldrig vända ryggen mot pucken.
11. Ingen spelare ska vara med än två zoner ifrån pucken.
12. Var aldrig, till antalet, underlägsta i egen zon.
13. Under en avvaktande utvisning ska puckföraren söka efter den extra forwarden.
14. Var uppmärksam på hur lång tid det är kvar på motståndares utvisningar.

Shero förbjöd också sina spelare att ta chansskott om Flyers ledde med ett mål mot slutet av matcher och motståndarna hade plockat målvakten. Han menade att pucken kunde studsa på en klubba och resultera i ett mål för motståndarna.

Dessutom införde han ett nytt spelsystem, som en av de första coacherna införde han ett spelsystem som gällde för hela laget.

- Andra lags kedjor har olika spelsystem beroende på om de är målgörare eller en checking-line. Hos Flyers spelar varje kedja och spelare samma system, oavsett om spelaren i fråga är en superstjärna eller i fjärdekedjan, kommenterade Shero.

Sheros första säsong i Flyers slutade dock snöpligt, i grundseriens sista omgång gick de miste om en slutspelsplats och Shero var minst sagt uppgiven:

- Det kändes som jag var på väg att dö – eller snarare redan hade gjort det, menade han.

Flyers hade den säsongen haft ligans absolut sämsta offensiv och med ”bara” 200 gjorda mål var de sämst. Laget levde mycket på Bobby Clarke, som gjorde sin tredje NHL-säsong, i offensiven och snittade, som ensam spelare i laget, över en poäng per match. Han vann den interna poängligan med 81 poäng på 79 matcher och hade hela 32 poäng ner till andraplacerade Gary Dornhoefer.

Shero gjorde därmed en av sina många banbrytande saker. Han anställde Mike Nykoluk som ligans första assisterande coach någonsin. Nykoluk fick i uppdrag att förbättra spelet i numerärt överläge och i kombination med framgångsrik träning och spelares utveckling var Flyers året efter det målfarligaste laget i sin Conference, den västra. Bobby Clarke hade nu fått sällskap i poängligatoppen av unge talangen Rick MacLeish, som gjorde 100 poäng, 4 färre än Clarke. Dessutom hade flera spelare tagit flera steg på utvecklingskurvan och då laget hade kryddats med en del nya spelare såg det bättre ut och Flyers vann för första gången en slutspelsomgång.

Men Flyers hade nu ligans sjätte sämsta defensiva målsnitt. Som den defensivspecialist Shero var inriktade han sig nu på att åtgärda det, eftersom offensiven nu höll klass. Bernie Parent hämtades tillbaka till klubben efter tre säsonger i Toronto Maple Leafs respektive Philadelphia Blazers i WHA. Parent hade tidigare gjort fyra säsonger för Flyers och gjorde stor succé. Tillsammans med Parents makalösa spel mellan stolparna och Sheros taktiska kunnande blev Flyers ligans bästa defensiva lag, utan att ge upp för mycket offensiv, säsongen 1973/74. Parent förde sitt lag till imponerande 47 segrar på 73 spelade matcher. Än i dag är det ett rekord som står sig.

Philadelphia Flyers hade dock inte bara en stark defensiv. De spelade även oerhört hårt, ibland på gränsen till det brutala och blev avskydda i hela NHL. Det var inte ovanligt att motståndarspelare drabbades av ”The Philly Flu” – när de skulle möta Flyers insjuknade de lägligt.

Slagsmål var en vanlig del av NHL under 70-talet, och det var inte sällan flera spelare som var inblandade. I en match mellan Flyers och California Golden Seals började Flyers center Orest Kindrachuk och Seals försvarare Mike Christie fightas och när de hade eskorterats till utvisningsbåset fortsatte de bråket inne i båset. Flertalet av Flyers spelare, och en del av Seals, skyndade till undsättning och när domarna 40 minuter senare hade stoppat storbråket hade de delat ut 170 utvisningsminuter till tio spelare från båda lagen och åtta spelare fick matchstraff.

- Vissa säger att jag borde ha blivit bötfälld för att jag inte kunde kontrollera mina spelare. Men va fan, jag skulle ha bötfällt dem om de inte hade kommit till Kindrachuks hjälp, kommenterade Shero.

Det var inte bara motståndarspelare som avskydde Flyers, även motståndarnas supportrar hyste ett stort agg mot spelare och ledare i Flyers. Detta visade sig minst sagt när Shero rånades utanför Atlanta Flames arena efter en slutspelsmatch.

Jack Adams Award

Med ett fantastiskt målvaktsspel, uppoffrande försvarsspel, giftigt anfallsspel och en oerhörd lagsammanhållning lotsade Fred Shero sitt Philadelphia Flyers till Stanley Cup final mot Boston Bruins1974. Bruins sågs av alla som ett skickligare lag och var favoriter, i laget fans profiler som poängkungen Phil Esposito och försvarslegenden Bobby Orr, så för att dra uppmärksamheten från sina spelare gick Shero ut i media och hävdade att han skulle sluta som Flyers coach efter finalserien.

- Jag vill börja studera igen och om vi vinner titeln har jag tillräckligt med pengar för det, menade han.

Shero hade dock inga planer på att dra sig tillbaka, men utspelet satte inte spelarna under lika stark press och de kunde dra ifrån till en 3-1-ledning i matchserien. Shero hade för vana att skriva meddelanden på griffeltavlan i omklädningsrummet för att motivera sina spelare. De blev väldigt ofta filosofiska och ibland tog det flera veckor innan spelarna förstod vad Shero menade. Inför den femte och direkt avgörande matchen kunde meddelandet dock inte misstolkas:

Win together today and we will walk together forever!

Flyers vann den matchen och blev som första expansionslag Stanley Cup-mästare säsongen 1973/74.

Fred Shero hade stor del i segern och vann det nystiftade Jack Adams Award som ligans bäste coach. Målvakten Bernie Parent vann Conn Smythe Trophy och Vezina Trophy som slutspelets viktigaste spelare respektive ligans bäste målvakt. Bobby Clarke vann, framröstad av övriga NHL-spelare, Lester B. Pearson Award som NHL:s bäste spelare.

Trots att Boston hade mest talang av de två lagen och Shero drog sin egen slutsats till varför Flyers vann:

- Det är inte alltid det mest skickliga laget som vinner – det är därför det finns coacher, menade han.

- Coacher är egentligen lite överflödiga. Det var länge sen jag kom på att det bara är en sak som vinner åt dig – spelarna, berättade han dock några veckor senare.

Ingen rast, ingen ro men återigen framgång

Fred Shero nöjde sig inte med endast en Stanley Cup-seger. Dagarna efter segern mot Boston besökte han tränarlegenden Anatoli Tarasov i Ryssland. Tarasov, som sägs vara den ryska hockeyns fader, var en av Sheros största förebilder och i många hänseenden var de oerhört lika. Tarasov, med nio raka VM-guld och tre OS-guld runt halsen, var känd för sina hård träningsmetoder, hårda disciplin och innovativa spontana beslut – likheterna med Shero är slående.

Shero hade träffat Tarasov redan 1961 men ville nu besöka tränaroraklet ännu en gång för att studera de ryska träningsmetoderna och blev så småningom den förste NHL-coachen som introducerade ryssarnas teknik, taktik och system.

- De spelar ett system där alla fem spelarna är med i anfallet och där alla spelarna byter med fem nya fräscha spelare. Precis detta har jag gjort i Flyers, men det händer att jag matchar Clarke i vissa kritiska lägen, förklarade Shero.

Besöket hos Tarasov i Ryssland gav resultat. Med sig hem till Philadelphia hade Shero bland annat tagit en passningsövning där tre spelare skulle behandla tre puckar samtidigt. Den efterföljande säsongen, 1974/75, gick Flyers återigen till Stanley Cup-final. Och återigen skrev Shero ett motto på griffeltavlan:

”A man with a dream of pleasure can go forth and conquer a crowd and three. With a new song's measure can trample a kingdom down.”

Budskapet var kanske inte lika glasklart som året innan, men fritt tolkat ville Shero nog få sina spelare att förstå att med en dröm kommer man långt och kan övervinna de största av hinder. Buffalo Sabres slogs tillbaka och Flyers vann sin andra raka Stanley Cup-titel. Bernie Parent blev återigen utsedd till ligans bästa målvakt och slutspelets viktigaste spelare och Bobby Clarke kammade hem sin beskärda del av utmärkelser.

Bernie Parent blev ligans förste spelare att bli utsedd till slutspelets viktigaste spelare två år i rad och idag är det bara Mario Lemieux som har lyckats upprepa den bedriften. Parent var avgudad i hela Philadelphia och klistermärken med texten ”Bara Gud gör mer räddningar än Bernie Parent” trycktes upp. 1979 fick Parent, som första målvakt i ligan, sitt tröjnummer pensionerat och upphissat i taket av Flyers.

Fred Shero var givetvis omåttligt populär i Philadelphia och flera år senare röstades han fram som stadens främsta professionella coach alla kategorier. Segerparaden efter Flyers andra raka Stanley Cup-triumf påstås ha varit den största samlade paraden efter andra världskrigets slut.

- Det här är bättre än himlen, jag är världens lyckligaste man. Jag har haft tre fantastiska dagar i mitt liv, när jag gifte mig, när vi vann förra året och när vi vann häromnatten, förklarade Shero när segerfirandet var som störst.

Det blev Rangers trots allt

Säsongen 1975/76 tog sig Flyers till sin tredje raka Stanley Cup-final under Sheros ledning, men väl där blev Scotty Bowmans Montreal Canadiens för svåra och de vann sin första av fyra raka titlar. Shero fortsatte som headcoach för Flyers i ytterligare två säsonger, båda slutade med förluster i Conference-finalerna, innan han efter säsongen 1978/79 ansåg sig ha gjort sitt i Flyers och avgick.

- Jag har gjort allt jag kan för att motivera det här laget, berättade han.

Trots att Shero hävdade att han inte var intresserad av att coacha ett nytt lag så skrev han relativt snabbt på för laget han under sina tidiga år inte trodde han skulle få chansen av, New York Rangers. Under sin första säsong på Manhattan ledde han Rangers till Stanley Cup-finalen där han återigen slogs tillbaka av Montreal Canadiens, på vägen till finalen hade han slagit ut Flyers. Följande säsong nådde han till slutspelets andrarunda och besviken gick han i pensionstankar. Rangers lyckades dock, med hjälp av ett lukrativt kontrakt, övertala honom till att stanna som coach, men sparkade honom tidigt under hans tredje säsong i klubben.

Shero valde därefter att flytta en kort bit vänsterut och tog ett jobb som expertkommentator hos New Jersey Devils samtidigt som han påstås ha letat efter ett nytt tränarjobb i NHL.

Han avslutade sin coachkarriär flera år senare då han under en säsong under slutet av 1980-talet coachade Tilburg i Holland.

1990 återvände han till Philadelphia Flyers organisation som konsult, men var samtidigt svårt sjuk i magcancer, en sjukdom som han hade drabbats av flera år tidigare och redan 1983 försökt bota den med en operation.

Cancern tog Fred Sheros liv den 24 november 1990 och en av de största coacherna i NHL:s historia gick till den sista vilan endast 65 år gammal.

Freds son Rejean har följt i sin fars fotspår och är idag general manager i Pittsburgh Penguins.

Hall of Fame?

Med två raka Stanley Cup-titlar, en Jack Adams Award, 308 segrar i grundserien och 48 segrar i slutspelet på sin meritlista och med en rad spektakulära och banbrytande införanden i NHL och som i dag är grundbulten i varje hockeylag är det ett mysterium hur Fred Shero inte är invald i Hall of Fame. Flyers supportrar har inlett en kampanj för att få Shero inröstad i Hall of Fame. Klicka här för att delta i kampanjen. 

---

Sagt av Shero:

- Win together today and we will walk together forever! – Orden Shero skrev på griffeltavlan i omklädningsrummet inför den avgörande finalmatchen 1974. Det är även hans mest kända citat.

- När du äter ägg och bacon till frukost gör kycklingen ett bidrag, men grisen förpliktigar sig. – Shero förklarar sin syn på engagemang.

- Succé är inte resultatet av spontan förbränning. Först måste du sätta eld på dig själv.

- Jag är som en anka: lugn och fin på ytan, men paddlar som en galning under ytan. – Shero beskriver sig själv.

- Vi vet att hockey är där vi lever, där vi som bäst kan möta och bearbeta smärta, felaktigheter och döden. Livet är bara ett ställe där vi befinner oss mellan matcherna.

- Vi spelade inte brutalt mot ryssarna och vi spelade aldrig brutalt mot ett annat NHL-lag. – Shero efter en hård match mot ett ryskt lag.

- Att dela både triumfer och misslyckanden innebär att man inte bara vill ha framgång utan också att man vill utvecklas.

- There are no heroic tales without heroic tails.

- Jag har ingen nytta av en spelare som bara tittar på pucken om den ligger på en öppen yta. Han måste vilja ge sig in och använda klubban och kroppen för att få pucken.

- Jag har blivit välsignad med deras sträva natur. De ser till så att motståndarna är försiktiga och uppmärksamma. – Shero om sina enforcers Andre ”Moose” Dupont, Bob ”The Hound” Kelly och Dave ”The Hammer” Schultz.

Sagt om Shero:

- Jag har lärt mig mer i Philadelphia under tre år än vad jag skulle kunna göra någon annanstans på åtta år, och det är allt tack vare Fred. – Flyersforwarden Bill Barber.

- Freddie brukade komma och se våra matcher, men han pratade bara om hockey om man bad honom om det. – En gammal lagkamrat till Freds son Rejean blickar tillbaka.

- Det finns bara en Freddie. Hans sätt att coacha var minst sagt unikt, men det var mycket bra för gruppen. Jag har aldrig spelat under en annan coach där spelare alltid gjorde vad de blev tillsagda att göra, utan att fråga eller misslyckas. – Flyersforwarden Bob ”The Hound” Kelly.

---

Fakta Fred Shero:

Spelare:

145 NHL-matcher, 6 mål, 14 assist, 20 poäng, 137 PIM

Coach:

NHL:
734 grundseriematcher, 390 segrar, 225 förluster, 119 oavgjorda, 61,2 % vinster
110 slutspelsmatcher, 63 segrar, 47 förluster, 57,3 % vinster

Stanley Cup-segrar: 1973/74 och 1974/75 med Philadelphia Flyers, dessutom två finalförluster
Calder Cup-segrar (slutspelet i AHL): 1969/70 med Buffalo Bisons
Vinnare av CHL: 1970/71 med Omaha Knights

Utmärkelser:

Vinnare av Jack Adams Award (NHL:s bästa coach) 1974
Vinnare av Louis A.R. Pieri Memorial Award (AHL:s bästa coach) 1970
Vinnare av Jack Milford Trophy (CHL:s bästa coach) 1971

---

Källor:

www.legendsofhockey.net
www.hockeydb.com
www.flyershistory.com
www.philadelphiaflyers.com
www.nhl.com

Niclas Vibergniclas.viberg@svenskafans.com@NiclasViberg2007-01-09 16:00:00
Author

Fler artiklar om Philadelphia