SvenskaFans rankar: 8. Philadelphia Flyers
För Philadelphia Flyers slutade den gångna säsongen på det värsta av sätt med en förlust i Stanley Cup-finalen. I jakten på en ny final har Flyers nu strukturerat om i lagbygget. Trotjänaren Simon Gagne är borta, mysteriet Nikolai Zherdev har kommit in, försvarsbesättningen är förstärkt – och som vanligt omgärdas Flyers målvaktsposition av frågetecken.
För Philadelphia Flyers slutade den gångna säsongen på det värsta av sätt. För första gången på 13 säsonger gick Flyers nämligen till Stanley Cup-final, men väl där blev det förlust mot Chicago med 2-4 i matcher. Trots besvikelsen som en finalförlust innebär finns det dock en hel del att bygga vidare på inför säsongen 10/11.
Peter Laviolette, som ersatte John Stevens i december, införde ett aggressivare och mer tempofyllt spel, där han förebygger en hög forechecking – vilket inte helt otippat visade sig vara ett klart mycket bättre spelsystem för den absoluta majoriteten av spelarna i Flyers lagbygge.
Omställningen från Stevens passiva och mer avvaktande styrspel till Laviolettes aggressiva och tempofyllda forechecking gick dock inte helt smidigt inledningsvis. På de tio första matcherna efter coachbytet lyckades Flyers bara ta två segrar, vilket var en seger mindre än vad de hade mäktat med under Stevens tio sista matcher. Även fortsättningsvis under säsongen så visade Flyers upp ett oerhört varierande spel.
Det krävdes därför seger i grundseriens sista match för att säkra slutspelsplatsen – och när slutspelsplatsen väl var säkrad var det ett helt annat Philadelphia som visade upp sig. När slutspelet inleddes var den osäkerhet och passivitet som Flyers hade visat under stora delar av grundserien som bortflugen och Flyers gick hela vägen till Stanley Cup-final.
I första omgången utmanövrerades rivalerna New Jersey utan några större problem när Flyers gick vidare efter 4-1 i matcher. Därefter ställdes Flyers mot Boston – och skrev historia. Bruins gick direkt upp till 3-0 i matchserien, men Flyers lyckades sedan med bedriften att vinna fyra raka matcher. Som om det inte räckte vände man även 0-3 till 4-3 i den sjunde och avgörande matchen. Flyers blev därmed det blott tredje laget som vände 0-3 till 4-3 och det första laget sedan 1975 som klarade av det.
Efter holmgången mot Boston väntade Montreal, som hade slagit ut både Washington och Pittsburgh i sin väg till Conference-final. Canadiens blev dock en munsbit för Flyers, som vann med 4-1 i matcher efter att ha nollat Canadiens vid tre tillfällen. I finalen väntade sedan Chicago, men Blackhawks blev för svåra och vann med 4-2 i matcher.
Finalförlusten till trots så finns det flera positiva saker att ta med sig från slutspelsäventyret. Mike Richards visade vilken spelare och ledare han är. Chris Pronger bevisade återigen att han är en av tidernas främsta försvarare. Claude Giroux slog äntligen igenom. Special teams var fortsatt effektiva. Laviolettes forechecking visade sig vara framgångsrik och han är en coach som passar in i Philadelphia som handen i handsken.
Under slutspelsresan blev det även uppenbart vad som behövde åtgärdas i Philadelphias lagbygge – djupet bland försvarsbesättningen. Chris Pronger och Kimmo Timonen tvingades matchas alldeles för hårt, vilket ledde till att Flyers general manager Paul Holmgren förstärkte sin försvarsbesättning rejält under sommaren.
Trotjänaren och fansens favorit Simon Gagne offrades för att skapa löneutrymme och till försvarsbesättningen anslöt Sean O’Donnell, Andrej Meszaros och Matt Walker. Gagnes ersättare blev något förvånande Nikolai Zherdev, som tidigare har representerat Columbus och New York Rangers. Dessutom hämtades fightern Jody Shelley in från Rangers.
Den stora frågan inför säsongen 10/11 är om det nya lagbygget har vad det tidigare inte hade – nämligen förmågan att vinna Stanley Cup.
Målvakter:
Under den gångna säsongen blev det Michael Leighton som räddade Philadelphia Flyers – inte bara en gång, utan två gånger. I mitten av december plockade Flyers honom från Carolina på waivers och det visade sig vara ett riktigt fynd. Leighton storspelade nämligen under majoriteten av såväl grundserien som slutspelet – men har fått mycket kritik under sommaren för det Stanley Cup-vinnande målet som Patrick Kane gjorde.
Leighton, en stor och lugn målvakt, fick efter sina insatser under den gångna säsongen ett nytt tvåårskontrakt under sommaren. En ryggskada gör dock att han missar inledningen av säsongen – och i Leightons frånvaro är målvaktspositionen – precis som vanligt i Flyers – ett ännu större frågetecken.
Fram till dess att Leighton kan ta över rollen som förstamålvakt står kampen mellan Brian Boucher, Sergei Bobrovsky och Johan Backlund. Flyers general manager Paul Holmgren har nämligen bekräftat att man inte kommer att ge sig ut på marknaden efter en ny lösning mellan stolparna.
Av den ovan nämnda trion är det Boucher som sitter på den klart största rutinen, men det är Bobrovsky som har imponerat mest under training camp – och vem som får inleda säsongen mellan Flyers stolpar är omöjligt att sia om i dagsläget. Det förefaller dock som att Flyers i grunden vill att Bobrovsky slussas in i den nordamerikanska hockeyn via AHL.
Backar:
Philadelphia Flyers har en lyx som få andra lag har – man har nämligen två förstabackar i Chris Pronger och Kimmo Timonen. De båda veteranerna kan därmed leda varsitt backpar samtidigt som de spelar tillsammans vid viktiga situationer under matcherna. Det är dock Pronger som är generalen i försvarsbesättningen.
Den 35-årige försvararen har vunnit allt av värde i NHL – Stanley Cup, Norris Trophy och Hart Trophy, och sitter dessutom på två OS-guld. Under den gångna säsongen, hans första i Flyers, visade han återigen att han är en av ligans klart bästa försvarare och hans insatser i slutspelet var mästerliga, trots att han redan i matchserien mot Boston skadade knäet. Den knäskadan gjorde att Pronger tvingades till operation under sommaren och missar delar av training camp. Han förväntas dock vara spelklar till premiären mot Pittsburgh.
Timonen har inte samma meriter som Pronger, men sitter likväl på rutin i massor. Han har spelat över 800 NHL-matcher, går sällan sönder och håller alltid en hög klass i alla tre zoner. Trots att finländaren är relativt liten till växten hävdar han sig mycket bra mot stora och starka powerforwards, till stor del tack vare sin förmåga att läsa spelet och hela tiden ligga ett eller flera steg före sina motståndare.
Tillsammans med Pronger återfinns Matt Carle, som tillsammans bildade ett mycket framgångsrikt backpar under den gångna säsongen. Carle må ha vissa svagheter i egen zon, men han är skicklig på att transportera pucken och är farlig när han stöter fram mot mål i offensiv zon. 35 gjorda poäng under den gångna säsongen var dessutom hans bästa notering sedan säsongen 06/07 i San José.
Platsen jämte Timonen kommer att besättas av antingen Braydon Coburn eller nyförvärvet Andrej Meszaros. Timonen och Coburn har tidigare haft stora framgångar tillsammans, och var effektiva under slutspelet. Coburn har dock en förmåga att vara ojämn i sitt spel, vilket lär avgöra om han spelar med Timonen eller i tredje backpar. Tar Coburn med sig spelet från slutspelet är han given vid Timonens sida och är då en skridskoskicklig och stark tvåvägsförsvarare.
Meszaros hämtades in från Tampa Bay i samband med free agent-släppet den 1 juli, och Flyers har här förhoppningar om att slovaken hittar tillbaka till det spelet han visade upp för några år sedan i Ottawa. Meszaros var då en stabil tvåvägsförsvarare med offensiva kvaliteter, men kom inte upp i sin tidigare nivå i Lightning. Blott 24 år gammal har han dock framtiden på sin sida och Holmgren har tidigare visat sig ha god fingertoppskänsla när det kommer till att hitta talanger via trades.
I tredjeparet, tillsammans med en av Coburn och Meszaros, återfinns sommarens äldsta – hittills, är det kanske bäst att tillägga – värvning, nämligen Sean O’Donnell. 38-åringen är en laglojal och stark defensivspecialist, som dessutom bidrar med viktiga ledaregenskaper. Kanadensaren kommer även med en Stanley Cup-ring (Anaheim 06/07), vilket givetvis aldrig skadar.
Kampen om rollen som sjundeback står mellan Matt Walker och Oskars Bartulis. Walker kom från Tampa Bay i Simon Gagne-traden och är en kompetent försvarare i den roll han förväntas ha. 30-åringen är främst defensivt inriktad, och ska sanningen fram gör han inte mycket nytta i offensiv zon. I egen zon har han dock skött sina uppgifter på ett stabilt sätt under träningsmatcherna och torde ligga steget före Bartulis.
Bartulis å sin sida har en klart bättre skridskoåkning är Walker, men har inte samma fysiska förutsättningar och tenderar att gå bort sig i egen zon. Den 23-årige letten har dock en imponerande vilja.
Ungtuppar som Kevin Marshall, Marc-Andre Bourdon, Joonas Lehtivuori och Erik Gustafsson lär enbart vara aktuella för uppkallning om Flyers backbesättning blir rejält skadedrabbat.
Forwards:
Philadelphia Flyers har under de senaste säsongerna valt att rulla på tre offensiva kedjor och en ren checkingline – och den här säsongen blir inget undantag. Hur de olika kedjorna formeras är dock inte skrivet i sten, och de konstruktioner som Peter Laviolette och hans coacher hade satt ihop inför training camp kan mycket väl splittras.
En sak är i alla fall säker – det är lagkaptenen Mike Richards som leder Flyers offensiv. Den skicklige tvåvägscentern hade problem att komma upp i normal nivå under grundserien, men i slutspelet visade han sitt rätta jag. 25-åringen klev då fram som en matchavgörande faktor vid flera tillfällen – offensivt såväl som defensivt.
Trots en relativt svag grundserie blev det 31 mål för Richards, som nu har etablerat sig som en stabil 30-målsskytt. Hans största styrka ligger dock i tvåvägsspelet, där han tillhör den absoluta toppen i NHL. Richards matchas alltid mot motståndarnas toppkedja, är viktig i penalty killing och hans kombination av fysik och spelförståelse gör honom till en fruktad center.
Vilka två som får äran att husera vid Richards sida är än så länge högst oklart. Claude Giroux sågs inför training camp som ett hett alternativ till höger om Richards, men även Jeff Carter är aktuell för den positionen – framför allt som Giroux har visat en härlig kemi med nyförvärvet Nikolai Zherdev under training camp.
Det lutar därför åt att det blir Carter som får inleda som högerforward i förstakedjan. Carter har ett rappt och hårt skott, som dock behöver bli något mer välriktat. Den gångna säsongen blev det 33 mål från Carters klubba, vilket var ett rejält dropp från hans 46 mål 08/09. Carter har dessutom en rejäl skridskoåkning och sveper ofta förbi motståndare utan några större problem.
Tredjelänken i förstakedjan blir troligtvis Dan Carcillo. 25-åringen är främst känd som en pest som främst plockar på sig utvisningsminuter, men utvecklades en hel del under Laviolette i fjol. Han har dragit ner rejält på sina dumma utvisningar och lyckas han bara hålla humöret under kontroll förefaller han som en mycket effektiv checker, och kommer få en crash-and-bang-roll i den här kedjan. Hans tolv mål från den gångna säsongen vittnar dessutom om att han kan bidra även i spelet med puck.
Bakom Richards huserar alltså därmed Claude Giroux, som efter en medioker grundserie imponerade stort under slutspelet. Han har en klubbteknik som få och kan både avsluta och spela fram. Vid 22 års ålder är han redan klart kompetent i det defensiva spelet, även om det givetvis kan utvecklas ytterligare.
Under training camps träningsmatcher har Giroux visat upp en härlig kemi med Nikolai Zherdev, och duon har blixtrat till vid flera tillfällen. Zherdev har en enormt stor potential, men har under fem år i Nordamerika – fyra säsonger i Columbus och en säsong i New York Rangers – inte lyckats blomma ut. Problem med engelskan och en något loj attityd har tidigare legat bakom hans oförmåga att blomma ut, men han har nu visat upp en klart bättre attityd och det ska bli oerhört spännande att se vad trotjänaren och publikfavoriten Simon Gagnes ersättare kan åstadkomma.
På vänsterkanten i den kedjan återfinns troligtvis James van Riemsdyk, som tillsammans med Giroux ses som Flyers största framtidsnamn. 21-åringen hade under den gångna säsongen problem med att hålla en jämn nivå under 82 matcher plus slutspel, vilket är förståeligt då han tidigare enbart har spelat 40-talet matcher under en säsong. Under sommaren har han dock lagt på sig ytterligare muskler och har sett mycket giftig ut under training camp.
Den tredje toppkedjan är sedan succékedjan från slutspelet, ledd av Daniel Briere, som alltså får fortsätta som center. Trots att Briere har uppenbara defensiva brister på den positionen visade han under slutspelet att han är ett oerhört offensivt hot som center. Hans 30 poäng (12+18) från slutspelet var klubbrekord och att inte inleda den kommande säsongen med den så spelskickliga Briere som center vore tjänstefel.
Vid sin sida kommer Briere att ha bulldozern Scott Hartnell och finliraren Ville Leino. Hartnell hade personliga problem under grundserien och skiljde sig så småningom från sin fru. I takt med att slutspelet närmade sig hittade han dock glädjen och därmed formen igen, och var ett monster under slutspelet. Han tacklades, vann puck, stod upp för sina lagkamrater, eliminerade de dumma utvisningarna och smällde in mål. En Scott Hartnell i den formen är en tillgång för alla lag.
Ville Leino kom till Flyers i början av februari, men det var inte förrän fyra matcher in i slutspelet som finländaren fick förtroendet fullt ut – och som han svarade. På 19 slutspelsmatcher bidrog han med 21 poäng, fördelat på sju mål och 14 assist, och stod även för ett stabilt tvåvägsspel. 26-åringen visade dessutom upp en härlig förmåga att gräva fram puckar vid sargen och var en underhållande playmaker. Tänk vad lite självförtroende kan göra.
Fjärdekedjan – det vill säga Flyers checkingline – leds av Blair Betts, en mycket kompetent defensivspecialist som är oerhört viktig för Flyers penalty killing. 30-åringen spelade till sig ett kontrakt under förra sommarens training camp och fick i februari ett nytt tvåårskontrakt. Under sommaren behövde han dock operera såväl axeln som knäet, men gjorde precis comeback och det förefaller nu troligt att han kan delta i säsongspremiären.
Vid sin sida brukar Betts ha veteranen och vapendragaren Ian Laperriere, men ”Lappy” lider alltjämt av symtom efter den hjärnskakning han ådrog sig under slutspelet. 36-åringen är nu borta på obestämd tid, och det spekuleras till och med i att hans karriär kan vara över om det vill sig illa.
Istället lär Darroll Powe gå in till höger om Betts. Powe är en energisk rollspelare som alltid gör sitt jobb. Han är ingen större tekniker, men kan bidra med tiotalet mål och har en viktig roll i penalty killing. 25-åringen har dessutom förmågan att spela winger såväl som center.
Tredjelänken i Flyers checkingline blir nyförvärvet och fightern Jody Shelley. Han signades i somras från New York Rangers och är en av ligans bästa heavyweight-fighter. Förutom att fightas delar han även ut flertalet tacklingar och har alltid varit omtyckt av sina lagkamrater.
Flyers har under sitt training camp även bjudit in veteranen Bill Guerin på ett tryout-kontrakt, för att se vad han går för. Guerin fick inget nytt kontrakt av Pittsburgh och även om hans spel har försämrats kraftigt kan han alltjämt vara en viktig ledartyp att få in. I samband med avslöjandet av Laperrieres skada kan han mycket väl också få ett kontraktserbjudande nu.
Under training camp har även ynglingar som Andreas Nodl, Ben Holmstrom och Mike Testwuide imponerat, och lär få speltid vid händelse av skador.
Nyckelspelare:
Mike Richards, Chris Pronger, Kimmo Timonen
Nyförvärv:
Nikolai Zherdev – från HK Atlant (KHL) – free agent
Jody Shelley – från New York Rangers – free agent
Sean O’Donnell – från Los Angeles Kings – free agent
Matt Walker – från Tampa Bay Lightning – trade
Andrej Meszaros – från Tampa Bay Lightning – trade
Sergei Bobrovsky – från Metallurg (KHL) – free agent
Ben Holmstrom – från UMass-Lowell (NCAA) – free agent
Mike Testwuide – från Colorado College (NCAA) – free agent
Förluster:
Simon Gagne – till Tampa Bay Lightning – trade
Arron Asham – till Pittsburgh Penguins – free agent
Danny Syvret – till Anaheim Ducks – free agent
Ryan Parent – till Nashville Predators – trade
Lukas Krajicek – till HC Trinec (Tjeckien) – free agent
Riley Cote – slutat
Svenskar:
Johan Backlund
Coach:
Peter Laviolette (andra säsongen)
Preliminär laguppställning:
Dan Carcillo – Mike Richards – Jeff Carter
James van Riemsdyk – Claude Giroux – Nikolai Zherdev
Scott Hartnell – Daniel Briere – Ville Leino
Jody Shelley – Blair Betts – Darroll Powe
Matt Carle – Chris Pronger
Kimmo Timonen – Braydon Coburn
Sean O’Donnell – Andrej Meszaros
Brian Boucher (Johan Backlund)
Andra notabla spelare: Andreas Nodl, Ben Holmstrom, Mike Testwuide, Matt Walker, Oskars Bartulis, Sergei Bobrovsky, Michael Leighton (skadad), Ian Laperriere (skadad), Bill Guerin (tryout)
---
Bästa nyförvärvet: Nikolai Zherdev
Succé eller fiasko? Med Nikolai Zherdev kan det gå precis hur som helst. Han har all talang i världen, men problem med språket och en loj attityd har gjort att talangen inte har blommat ut ännu. I Flyers kommer han dock att få spela med klart bättre medspelare än tidigare under karriären och skärper han bara till sig – training camp har bådat gott där – så kan ryssen bli en poängmaskin.
Värsta förlusten: Simon Gagne
Simon Gagne var inte bara en duktig tvåvägsforward och en giftig målskytt – han var även en riktig trotjänare och publikfavorit i Philadelphia. Efter tio säsonger i Flyers offrades han dock för att skapa löneutrymme och även om det ur en lönemässig synpunkt var rätt man att offra kommer han att saknas.
Årets poängkung: Mike Richards
Mike Richards är numera en stabil 30-målsskytt, men lyckades under den gångna säsongen inte samla på sig assist som under 07/08 och 08/09. Producerar Richards som förväntat ska han dock mäkta med en 50-60 assist, och det borde generera i en seger i den interna poängligan.
Årets nykomling: Ben Holmstrom
Ben Holmstrom har imponerat oerhört mycket under training camp och med en energisk spelstil och vilja att alltid fullfölja varenda tackling skapar han inte bara utrymme åt sina lagkamrater, han tröttar även ut motståndarna. Holmstrom, som signades från college i somras, lär få en del speltid vid skador och lär inte göra någon besviken.
Årets genombrott: Claude Giroux
Man kan argumentera för att Claude Giroux slog igenom redan under slutspelet, men det är nu upp till bevis för Giroux. För att ta det sista steget ut till fullfjädrad NHL-spelare måste han nu klara av att hålla sig på en jämn nivå sett över en hel säsong. Claude Giroux har verktygen för att klara det.
###
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8. Philadelphia Flyers
9. Detroit Red Wings
10. Los Angeles Kings
11. Tampa Bay Lightning
12. Phoenix Coyotes
13. Buffalo Sabres
14. Ottawa Senators
15. St. Louis Blues
16. Nashville Predators
17. Anaheim Ducks
18. Colorado Avalanche
19. New York Rangers
20. Montreal Canadiens
21. Calgary Flames
22. Atlanta Thrashers
23. Toronto Maple Leafs
24. Minnesota Wild
25. Dallas Stars
26. Carolina Hurricanes
27. New York Islanders
28. Columbus Blue Jackets
29. Edmonton Oilers
30. Florida Panthers