Är inledningen oroväckande eller ett styrkebesked?
Hur ska vi förhålla oss till produktionen under Philadelphias fyra första matcher?
Philadelphia har inlett säsongen 2-1-1. Efter de inledande segrarna mot Chicago och New Jersey har det blivit två förluster, varav den ena kom efter straffläggning, under den pågående bortaturnén på Kanadas västkust.
2-1-1 och fem av åtta möjliga poäng är en klart godkänd inledning. Vi får exempelvis gå tillbaka till Peter Laviolettes dagar för att hitta en likvärdig segerprocent (62,5). Tar vi även hänsyn till det faktum att Flyers fick inleda säsongen i Europa och nästan direkt efter hemkomsten tvingades iväg på de jobbigaste bortaresorna så ska man vara mer än nöjd över utdelningen.
Men hur man än vrider och vänder på det så kommer man tillbaka till samma funderingar – har inledningen varit oroväckande eller ett styrkebesked?
Flyers har nämligen gått 2-1-1 med 11-9 i målskillnad – utan någon vidare produktion från sina toppspelare.
Jakub Voracek, James van Riemsdyk och Shayne Gostisbehere är fortfarande poänglösa. Claude Giroux har bara fått med sig en assist. Kevin Hayes står på ett mål. Sean Couturier är bäst med 1+1. Istället är det Travis Konecny och Oskar Lindblom som har varit de drivande spelarna.
Spelmässigt har Flyers varit godkända eller till och med övertygande om man studerar statistiken. Carter Hart har varit trygg (95,24 Sv% och 2,41 dSv% i 5-on-5-spelet) och special teams har bra statistik. Men så är det bara det där med toppspelarna, som man givetvis kan vrida och vända på hur man vill.
Under en lång säsong kommer man givetvis ställas inför perioder där dina toppspelare går kalla. Det är då betydelsen av secondary scoring blir uppenbar och det är inte så värst kontroversiellt att se en god poängskörd under en sådan period som ett styrkebesked.
Men hur ser man på inledningen? Är den ett styrkebesked under en sådan period eller ska man oroa sig över stjärnornas uteblivna produktion?
Det har testats lite olika kombinationer, i synnerhet om man även inkluderar pre-season. Under grundserien har Claude Giroux och Kevin Hayes figurerat i förstakedjan, med antingen Jakub Voracek eller James van Riemsdyk som tredjelänk. Andrakedjan har genomgående bestått av Oskar Lindblom, Sean Couturier och Travis Konecny.
Andrakedjan ser spännande ut i teorin och har fungerat mycket väl tillsammans även i praktiken – Couturiers kedjor har en tendens till att göra det oavsett vilka som flankerar honom. Istället är det förstakedjan som oroar. Kanske är det så att man behöver sära på andrakedjan för att återförena förra säsongens så framträdande förstakedja med Giroux, Couturier och Konecny?
I en ambition att sparka igång produktionen igen bör man rimligtvis också återgå till det beprövade i powerplay. Flyers PP må ligga på 28,6 procent, men det är snarare andrauppställningen (!) som har drivit produktionen där.
Idiotin med Giroux uppställd till höger och Voracek till vänster måste upphöra omgående. Låt ligans bästa powerplay-playmaker husera i favoritpositionen till vänster – om inte annat för att i alla fall förhoppningsvis kunna få igång just Giroux.
Fyra matcher är på tok för kort tid för att få några panikkänslor, men den PP-uppställningen fungerade inte heller förra säsongen och mycket tydligare bevis än att spelarna som är involverade har bedrövlig produktion går väl knappast att få?
Vändningen måste komma någon gång och nog kan man försöka få den så tidigt som möjligt genom att få igång förstauppställningen i powerplay?
