Fyra åtgärder som måste ske: ”Vågar man ens lita på honom?”
Om Fletchers framtid, chefspositionerna, coachjobbet och trade deadline.
Philadelphia fortsätter att slå rekord. Problemet är bara att det är fel sorts rekord. Nyligen blev man tidernas första lag att förlora tio raka matcher vid två olika tillfällen under säsongens första 40 matcher.
I natt förlorade man sin 13:e raka match och slog därmed också det gamla klubbrekordet.
Philadelphia är ett lag och en organisation i fritt fall. Man har dalat ner till jumboplatsen i Metropolitan Division och halvvägs in på säsongen är man 16 poäng från den sista wild card-platsen.
Det är så klart anmärkningsvärt uselt, men efter att ha sparkat Alain Vigneault och Michel Therrien den 6 december – ett beslut som Chuck Fletcher ska ha pressats till från Comcast – har hela organisationen mer eller mindre omfattat att det här är det nya normalstadiet.
Fletcher verkar inte göra så värst mycket mer än att spela Patiens på sin dator, Mike Yeo verkar helt sakna förmåga att få någon rätsida på laget och i princip alla spelare verkar ha slutat bry sig.
Så vilka åtgärder behöver Flyers ta för att bli relevanta igen och återbygga något sorts förtroende?
Sparka Chuck Fletcher
Det finns så klart förmildrande omständigheter och det är alltid lätt att vara efterklok. Att förstabacken och de två topp-6-centrarna är skadade eller dras med skadeproblem försvårar givetvis. Med facit i hand – det har i efterhand blivit uppenbart att förhållandet mellan Vigneault och spelarna var bortom all reparationspotential – borde man även ha gått in i säsongen med en ny head coach.
Men likväl måste huvuden rulla.
Chuck Fletcher prickade rätt under sin första hela säsong i Philadelphia. Det var sannerligen ingen självklarhet, men de tre stora värvningarna – Matt Niskanen, Justin Braun och Kevin Hayes – föll alla väl ut, i alla fall den säsongen. Flyers hittade formen och var på väg att rulla in i slutspelet 2020 i fantastisk form… men så stannade världen upp.
Efter det har Flyers var ett enda stort sorgligt hopkok av kaos.
Trots massiva förändringar har nu Fletcher haft ansvaret över två av de största floppsäsongerna i Flyers moderna tid. En gång är ingen gång, kan man kanske hävda. Två gånger är en vana, kan man också hävda. Pandemi och jobbiga restriktioner är inte hållbara bortförklaringar eftersom det inte är en faktor på många andra håll i ligan.
Det är uppenbart att den här rostern måste sprängas. Antingen behöver man gå in i en ordentlig rebuild eller så behöver man göra ett sista desperat försök att bli competitive till kommande säsong. Man kan föra argument för båda åtgärdspaketen men att bara låta status quo fortgå är inget alternativ.
Och vågar man ens lita på Fletcher efter de två senaste säsongerna?
Under hans ledning har alla yngre spelare utöver Joel Farabee och Carter Hart tagit tydliga steg tillbaka eller stått still. Han har under två säsonger i rad visat att han inte är redo eller kompetent nog att försöka åtgärda något under pågående säsong. Han fortsätter att anställa coacher som han tidigare har sparkat.
Oavsett vilken inriktning man bestämmer sig för de kommande månaderna så måste någon annan överse Flyers lagbygge.
Vem? Det finns så klart en fascination över Eric Tulsky i Carolina. Philadelphia-sonen har klättrat från analytiker till assisterande general manager i Hurricanes och har givetvis sin del i att Carolina har etablerat sig som ett av ligans bättre lag.
Man lockas även av Mathieu Darche, Director of Hockey Operations i Tampa Bay. Han har nämnts som alternativ när andra organisationer letat ny GM och med tanke på vad Lightning har åstadkommit de senaste åren är det mesta från den organisationen spännande. Vidare verkar även Danny Briere vara ansedd som ett framtidsnamn och finns redan inom organisationen.
Det kan alltid vara lite riskfyllt när man testar något nytt. Paul Fenton ansågs till exempel länge vara ett spännande framtidsnamn för GM-posten… och det gick ju sådär. Bill Zito hade en liknande stämpel på sig och gör det hyggligt nere i Florida nu.
Att Chuck Fletcher skulle få sparken känns i ärlighetens namn osannolikt, men man måste ju drömma.
---
Separera på chefstitlarna
GM-jobbet idag är en så pass mycket mer tidskrävande och uppgiftstyngd position än tidigare. Det blir allt vanligare med profiler på såväl President of Hockey Operations- som GM-stolen – och inte bara för att ärrade veteraner vill ha en lite mer tillbakalutad roll som PoHO.
I Philadelphia sitter Chuck Fletcher på båda titlarna. Det är problematiskt av olika anledningar.
Först och främst är han alltså själv sin närmsta chef. Positionen som ska överblicka och utvärdera GM-jobbet infattas alltså av samma person som den man ska överblicka och utvärdera. Det innebär även att Dave Scott – CEO och i grunden en kostymnisse från Comcast – är den enda som står över Fletcher i hierarkin.
Oavsett hur många Senior Advisors man har tillgång till så är det ett självförklarande problem när en GM samtidigt är chef över sig själv.
När alla Senior Advisors dessutom är polare med såväl varandra som Fletcher blir nästa problemställning också uppenbar. Säga vad man vill om Bobby Clarkes uppmärksammade intervju nyligen – men en av hans målsättningar var odiskutabelt att backa Fletcher publikt.
Bobby Clarke är och förblir en Flyershjälte in i evigheten. Man bör definitivt ta vara på hans brinnande engagemang och hjärta för organisationen. Låt honom inneha en någon diffus Senior Advisor-titel och -roll så länge han själv vill – men i en modern kontext ska han kanske inte ha så pass stort inflytande i organisationen som han fortfarande verkar ha?
Sedan mitten av 80-talet – med några års undantag under 90-talets början – har Clarke själv eller någon fostrad av honom innehaft GM-rollen i Flyers. Paul Holmgren var både lagkamrat och assisterande general manager till Clarke. Ron Hextall var spelare, scout och Director of Player Personnel under Clarke. Fletcher fick sitt första NHL-jobb som assisterande general manager under Clarke i Florida 93/94.
Nog för att man absolut charmas av ”Flyersfamiljen”, men det slog också bakut när Hextall-eran blev det misslyckande som det faktiskt blev.
Flyers behöver i alla fall ta det steget som många organisationer redan har gjort och separera på de två tyngsta chefspositionerna inom hockeyträdet av organisationen. Det blir sannolikt än mer betydelsefullt om man faktiskt skulle ta in en ny förmåga i GM-rollen.
---
Hitta en ny coach
När Chuck Fletcher sparkade Alain Vigneault och Michel Therrien i början av december och samtidigt gjorde det tydligt att man inte skulle plocka in någon extern ersättare direkt var det uppenbart att man inte brydde sig om att rädda den här säsongen.
Med tanke på skadesituationerna kring Ryan Ellis, Sean Couturier och Kevin Hayes var det kanske lika bra.
Men det säger också något om ambitionsnivån. Nu är säsongen död – då kunde det mycket väl ha funnits en möjlighet att hänga med i slutspelsracet. Vi såg exempelvis vilken uppsving ett svagt Vancouver fick när Bruce Boudreau först anslöt. Den möjligheten försvann för Flyers när man höll kvar vid Vigneault för länge.
Det finns fortfarande profiler på marknaden – Claude Julien och John Tortorella, till exempel – men nu kan man lika gärna låta Mike Yeo sitta kvar säsongen ut. Däremot bör han så klart inte sitta kvar efter match 82. Yeo är en medioker head coach och mer tanke på hur den här säsongen har utvecklats även under hans ledning ska fortsatt förtroende inte ens finnas på kartan.
Vem som bör ta över till kommande säsong beror så klart på vilken inriktning man väljer. Går man in i en rebuild är ju frågan om en sådan som Julien eller Tortorella är så värst lämpliga. Ska man däremot försöka vara competetive kan de vara mer relevanta. Till sommaren lär det ju dessutom finnas än mer alternativ.
Det säger i alla fall allt om Flyers ambitionsnivå om Yeo blir kvar efter säsongen. Då kan vi lika gärna bränna ner Wells Fargo Center.
---
Sälj av allt – testa allt från AHL
Den här säsongen är död och man behöver inte redan nu ha en fastslagen strategi inför kommande säsong för att dra en obestridlig slutsats inför trade deadline: sälj!
Flyers har en mängd spelare på utgående kontrakt och i alla fall några stycken borde generera ett seriöst intresse. I Derick Brassard, Rasmus Ristolainen, Justin Braun, Keith Yandle och Martin Jones har man en grupp där flera borde kunna generera ett hyggligt utbud av picks. Kanske kan man även få några sena picks för spelare som Zach MacEwen och Patrick Brown.
Att samla på sig draftval borde vara ett krav på Chuck Fletcher, eller om det mot förmodan skulle komma in någon ny. Man saknar till exempel sina två kommande 2nd rounders – något man definitivt borde kunna åtgärda med hjälp av spelarna ovan, framför allt Ristolainen och Braun.
Den stora pusselbiten är annars Claude Giroux. 34-åringen har själv förtjänat rätten att bestämma vad han vill göra. Vill han jaga cupen har Flyers en skyldighet – gentemot såväl honom som sig själva – att låta honom göra det. Vill han stanna kvar i Philadelphia ska man givetvis tillgodose det önskemålet.
Skulle Giroux hamna på marknaden borde det bli huggsexa om honom. Han är fortfarande en rejält effektiv spelare och skulle göra vilket lag som helst bättre. Mångsidigheten att kunna spela alla tre forwardspositioner tilltalar säkert och han är ett typexempel på en respekterad veteran som ett lag kan spela för.
Förra året såg vi bland annat hur Kyle Palmieri/Travis Zajac, Anthony Mantha, David Savard och Nick Foligno alla gav en 1st rounder i utbyte. Att få ut något mindre än en 1st rounder och en bra prospect eller ung roster player vore ett stort misslyckande.
När utförsäljningen är klar bör man givetvis testa allt av intresse i AHL. Cam York har redan hunnit visa att han är NHL-redo. Yegor Zamula borde få samma möjlighet. Det finns en uppsjö av andra spelare som bör få testa på NHL-spel så att man vet vilka förutsättningar man har även där inför kommande säsong.
Över tid bör man även överväga framtiden för spelare som Ivan Provorov, Travis Sanheim, Travis Konecny och James van Riemsdyk, men det är kanske snarare trades som lämpar sig mer för off-season.
---
Under dagen håller Chuck Fletcher en schemalagd presskonferens. Vi lär så klart inte få besked om hans avgång. Men kanske får vi lite indikationer på vad som kommer att ske under de kommande månaderna?
