Hur ser Wayne Simmonds framtid ut?
Ska Philadelphia förlänga med Wayne Simmonds eller byta bort honom innan kontraktet går ut?
Wayne Simmonds är en av ligans bästa powerforwards. Han är enormt skicklig kring motståndarna målbur och har varit god för 30-talet mål under alla sina säsonger i Philadelphia, den förkortade lockout-säsongen exkluderat.
Men Simmonds är också 29 år gammal och har ett kontrakt som går ut sommaren 2019. Hans prestationer genom åren motiverar definitivt en välbetald förlängning. Men är det verkligen så klokt att dela ut ett långt och dyrt kontrakt till en spelare på fel sida 30-årsstrecket som dessutom kommer med en slitsam spelstil?
Ett riskfyllt scenario
Philadelphia är i en mellanperiod nu. Uppbyggnaden pågår fortfarande och en ny generation slussas stadigt in. Dave Hakstol må göra sitt bästa för att hålla tillbaka ungdomarna, men ingen kan förneka att Flyers har något spännande på gång och många rankar Flyers prospect pool som ligans bästa.
En stor utmaning man står inför är däremot huruvida den nya generationen kommer vara redo att utmana innan Flyers nuvarande core – med Claude Giroux, Jakub Voracek och Wayne Simmonds i spetsen – börjar svalna av. I bästa möjliga, men ändå hyggligt rimliga, scenario synkar de två perioderna med varandra över kanske 2-3 säsonger.
Kanske är Flyers redo att utmana med sina ungdomar om ett år. Kanske dröjer det tre eller fyra år. Den osäkerheten gör en kontraktsförlängning med Simmonds väldigt riskfylld.
Kortsiktigt kommer Simmonds vara en stor tillgång. Sedan Simmonds kom till Flyers inför säsongen 11/12 har han som sagt producerat på en jämn nivå. Fem av sex säsonger har gett 30-talet mål, medan den sjätte resulterade i 15 mål på 45 matcher. Totalt har det blivit 172 mål, vilket är den 15:e bästa noteringen i ligan sedan traden från Los Angeles.
Under samma period har Simmonds gjort 79 av sina mål i powerplay. Enbart suveräna Alexander Ovechkin överträffar honom i den spelformen. Givetvis underlättar det att ha Giroux – ligans bästa powerplay-spelare under den perioden – som sin playmaker, men Simmonds är vida ansedd som ligans bästa net-front presence tillsammans med Patric Hörnqvist.
En indikation på vad som väntar?
Under sin karriär har Wayne Simmonds varit förskonad från skador. Som värst har han missat sju matcher, säsongen 14/15. Den här säsongen har han däremot plågats av småskador, visserligen utan att ha missat några matcher – men Simmonds såg avsevärt mycket sämre ut än tidigare. Över de senaste matcherna ser han däremot ut att ha lagt skadeproblemen bakom sig och ser betydligt fräschare ut.
I samband med skadeproblemen hade Simmonds väldiga problem med produktionen. Faktum är att han gick mållös i en månad och under samma period bara mäktade med fyra assist. Simmonds har aldrig varit någon fantastisk 5-mot-5-spelare och när skadorna dessutom begränsade honom såg det stundtals väldigt illa ut.
Kan det till och med vara så att den där perioden ger indikationer på hur en åldrande och nerbruten Simmonds kommer se ut? I så fall borde onekligen alarmklockorna ljuda på högsta volym när det ska diskuteras kontraktsförlängning…
Ett förödande kontrakt?
När powerforwards passerar 30-årsstrecket kan man ofta se en regression. Stora och tunga kroppar blir lite jobbigare att släpa runt på, i synnerhet om man har lite skadeproblem i bagaget. Kanske förvillas helhetsintrycket av en duglig produktion inledningsvis, men när man har gått över tröskeln finns det sällan någon återvändo.
Visst finns det undantag, men då rör det sig ofta om spelare som är ”så mycket mer” än bara powerforwards – en Alexander Ovechkin eller Jarome Iginla, som exempel.
Det kan mycket väl visa sig vara förödande att skriva ett nytt kontrakt med Simmonds, om det vill sig illa. Hoppar vi framåt i tiden tre-fyra år lär såväl Claude Giroux som Jakub Voracek ha svalnat av något – och då båda två sitter på en cap hit strax över $8 miljoner får man fundera både fem och sex gånger om man verkligen vill ha en tredje dyr spelare på nedgång.
För dyr kommer Simmonds bli. Med tanke på att han har gått igenom sin prime på ett av ligans bättre kontrakt – han har en cap hit på under $4 miljoner – bör man inte räkna med någon rabatt på nästa kontrakt.
Blickar vi ut över ligan landar vi kvickt på Milan Lucic, TJ Oshie, Andrew Ladd och David Backes. Etablerade veteraner med gott anseende och fin produktion, som alla ligger inom samma åldersspann som Simmonds. Alla signade långtidskontrakt för i runda slängar $6 miljoner per säsong.
Att utgå från något annat än minst $6 miljoner och sex-sju år för Simmonds känns inte sannolikt. Och är han verkligen värd det på sikt, även om han skulle vara en personlig favorit och en nyckelspelare?
Kortsiktighet eller långsiktighet?
Om Wayne Simmonds skulle hamna på marknaden – vilket det både spekuleras och ryktas om nu – borde han vara högvilt. En så pass etablerad och pålitlig spelare som dessutom är en av få klassiska powerforwards kvar i ligan borde attrahera många general managers.
Är man lite fördomsfull – vilket man alltid ska vara när man resonerar kring GM:s – så kan Simmonds mycket väl vara ett typexempel på en spelare som en contender tar in inför en rejäl slutspelssatsning, i kategorin ”en spelare man vinner med”. Det finns alltså läge för Ron Hextall, Flyers general manager, att få ett rejält utbyte här.
När Los Angeles plockade in Milan Lucic 2015 gav man upp Martin Jones, Colin Miller och en 1st rounder. 2016 betalade Chicago en 1st rounder, en conditional 3rd rounder och Marko Dano för Andrew Ladd och lite utfyllnad.
Det borde kunna ge några indikationer på vad Flyers kan hoppas få för Simmonds, om en trade blir aktuell. Frågan är dock om priset är högre den här säsongen eller om ett år, när han är pending UFA. När man ska skola in nya spelare är det dessutom viktigt att omgärda dem av slagkraftiga spelare, om man inte vill se en rebuild likt Edmontons eller Buffalos.
Kortsiktigt finns det alltså en stor vinning i att behålla Simmonds. Kanske är det också ett argument för att inte ta något beslut om hans framtid den här säsongen. Framåt sommaren lär väl dock Simmonds vilja diskutera en kontraktsförlängning – och då måste Hextall rimligtvis ta det svåra beslutet.
Simmonds är en Flyer in i själen. Han är som klippt och skuren för att representera orange & black och en publikfavorit. Han är ett viktigt inslag på isen och lär så förbli i några säsonger till. Utanför isen engagerar han sig mycket och är uppskattad från flera håll. Han förtjänar onekligen ett nytt kontrakt, men nog känns Simmonds situation som ett typexempel där man ska vara känslokall?
Ger man upp långsiktighet och logik för kortsiktighet och känslor?