Philadelphia - NY Islanders
Inför match två: Kommer stjärnorna dyka upp?
Philadelphia måste göra allt för att undvika att hamna i ett 0-2-underläge.
Philadelphia gjorde bort sig rejält i den första matchen mot New York Islanders. Tendenserna från Montreal-serien höll i sig och vi såg bland annat hur Flyers inte verkade komma fullt redo till nedsläpp. Problemen att man ofta fastnade i motståndarnas forecheck och inte var särskilt lyckosamma i vare sig pucktransport, dump-and-chase eller sin egen forechecking präglade återigen Flyers.
Det dröjde inte heller länge innan Islanders tog ledningen. Andy Greene avlossade stora bössan från blålinjen och en skymd Carter Hart hann inte reagera. Under resterande del av den första perioden var det i mångt och mycket upp till Hart att stå emot Islanders. Skottstatistiken skrevs exempelvis till 15-4 i Islanders favör.
Men så hände någonting till den andra perioden. Plötsligt var matchbilden helt och hållet Flyers. Flera gånger om lyckades man trycka tillbaka Islanders och parkerade i offensiv zon. Nu var det istället Flyers som dominerade skottstatistiken – men till ingen nytta.
Visst skapade man några farligheter, men någon utdelning fick man aldrig. När ett sådant övertag – om än ofta på utsidan av Islanders – inte ger någonting över huvud taget får man inte heller mycket annat med sig.
Hoppet dog sedan fullständigt tidigt i den tredje perioden. Islanders kunde gräva fram pucken vid en sargduell och Sean Couturier – som förmodligen gjorde karriärens sämsta match – hade inte koll på Jean-Gabriel Pageau. Fri med Hart tryckte han alert in 2-0. Flyers rasade samman och slutsiffrorna skrevs så småningom till 4-0 för Islanders.
Nu står förmodligen allting och väger med match två. Att komma undan med 1-1 i matcher efter den kaosartade inledningen vore minst sagt välkommet. Hamnar man istället i 0-2-underläge kan man nog redan börja boka flygbiljetterna hem från Toronto.
Det är givetvis upp till Flyers bästa spelare att börja leda laget någon gång. Det börjar ju bli tämligen lägligt att faktiskt visa varför man – i normala fall – är bäst och dyrast.
Claude Giroux har inte gjort en människa glad under slutspelet. Couturier är, med vissa undantag, en skugga av sitt forna jag. James van Riemsdyk är mycket välförtjänt petad. Kevin Hayes har oftast presterat, men inte alltid producerat. Travis Konecny kommer visserligen till sina chanser, men kan inte köpa ett mål för allt guld i världen.
Är det någon vi får titta på för inspiration är det Jakub Voracek. Han har mestadels varit Flyers bästa utespelare och när alla andra sviker får vi hoppas att han fortsatt kan kliva fram.
Nu står säsongen och väger. Den viktigaste matchen stundar. Det är Do or die, som var Flyers slogan för säsongen innan Oskar Lindblom blev diagnostiserad med cancer.
