Spelarbetyg – forwards: ”Genombrott eller formtopp?”
Philadelphia Flyers spelare betygsätts och analyseras.
Säsongen är sedan länge över, men vi blickar tillbaka och utvärderar säsongen. Vi börjar med att lägga fokus på truppen och delar helt enkelt ut spelarbetyg. I den första delen analyserades målvakterna och backarna – nu är det dags för forwards.
Spelarna bedöms utefter förväntningar inför säsongen, faktiska prestationer, statistik, lönekostnad, spelartyp och betydelse för laget. Enbart spelare som fullföljde säsongen med Flyers och spelade minst tio matcher för Flyers avhandlas.
Betygsskala:
1 – Underkänd
2 – Knappt godkänd
3 – Godkänd
4 – Bra
5 – Mycket bra
6 – Världsklass
###
FORWARDS:
10. Brayden Schenn – 5
[80 GP] [26 G] [33 A] [59 P] [33 PIM] [16:53 TOI/GP]
[1,95 P/60] [50,5 CF%] [-1,3 CF%Rel] [102,8 PDO]
[$2,5M cap hit] [RFA 15/16] [Inga klausuler]
Kanske var det en genombrottssäsong vi såg, men Brayden Schenn är fortfarande svår att utvärdera. På den här sidan årsskiftet var det bara fyra forwards – Anze Kopitar, Patrick Kane, Joe Thornton och Sidney Crosby – som gjorde fler poäng än honom. Men under säsongens första månader var det den gamla vanliga ojämna Schenn vi såg.
När Schenn är som bäst kan han dominera en match på alla möjliga och omöjliga sätt. Han kan driva på mål som få andra och är väldigt effektiv i sin forechecking – men han kan också försvinna under en längre period. Trots sin dominanta produktion under de sista månaderna var han däremot inte drivande i possession. Faktum är att hans CF% RelTM ligger på -1,3.
Schenn får ett högt betyg för den här säsongen, men ovissheten inför framtiden slipper vi inte undan. Hans kontrakt har gått ut och enas man inte om något nytt vankas det arbitration efter helgen. Var hans avslutande månader ett definitivt genombrott? Eller var det en längre formtopp?
---
12. Michael Raffl – 5
[82 GP] [13 G] [18 A] [31 P] [30 PIM] [14:17 TOI/GP]
[1,56 P/60] [54,4 CF%] [4,4 CF%Rel] [101,2 PDO]
[$2,35M cap hit] [UFA 18/19] [Inga klausuler]
Michael Raffl är en lika underskattad som mångsidig forward. Han kan hantera vilken roll som helst i samtliga kedjor och anpassar sig själv utefter omgivningen. Målproduktionen gick ner från 21 mål säsongen 14/15 till 13 fullträffar nu, men å andra sidan mer än dubblade han assistskörden från sju till 18.
På många sätt blir Raffl ett offer för sin egen mångsidighet då han ofta flyttas runt efter behov. Men med tanke på de förutsättningarna blir hans prestationer än mer imponerande. Han är Flyers fjärde bästa 5-on-5-målskytt och lagets bästa possession-spelare, med 54,4 CF% och 4,4 CF% RelTM. Nu går Raffl in på det första året på sitt nya treårskontrakt och det skulle förvåna om han inte fortsätter att vara en nyttig utfyllnadsspelare under kontraktstiden.
---
14. Sean Couturier – 6
[63 GP] [11 G] [28 A] [39 P] [30 PIM] [18:36 TOI/GP]
[1,96 P/60] [54,2 CF%] [3,5 CF%Rel] [101,6 PDO]
[$4,33M cap hit] [UFA 21/22] [Inga klausuler]
Sean Couturier begravdes i egen zon mest hela tiden under Craig Berube, men Dave Hakstol släppte lös honom i en tydligare tvåvägsroll. Han fick en omgivning bestående av Wayne Simmonds, Jakub Voracek, Michael Raffl, Sam Gagner och Matt Read – och till skillnad från tidigare säsonger slapp han bära runt på spelare som RJ Umberger, Zac Rinaldo och Vincent Lecavalier.
I en mer offensiv roll och med skickligare kedjekamrater fick vi se Couturier ta ett stort steg framåt. Hans CF% och CF% RelTM ökade enormt, hans P/60 klättrade upp till bäst i laget och hans poängsnitt skulle motsvara 50 poäng över 82 matcher. Samtidigt håller Couturier fortfarande högsta klass i defensiven och för den rollen han har i Philadelphia gör han ett mästerligt jobb.
---
17. Wayne Simmonds – 5
[81 GP] [32 G] [28 A] [60 P] [147 PIM] [17:14 TOI/GP]
[1,92 P/60] [53,1 CF%] [2,4 CF%Rel] [100,2 PDO]
[$3,975M cap hit] [UFA 18/19] [NTC]
Efter några säsonger strax under 30-målsstrecket lyckades Wayne Simmonds äntligen passera den respektingivande gränsen. Många skulle hålla 27-åringen som en av ligans bättre powerforwards och hans betydelse för Philadelphia är uppenbar – i synnerhet i powerplay där han är en av ligans bästa målskyttar.
En av Simmonds svagheter har tidigare varit spelet i even strength, men där höjde han sig den här säsongen, förmodligen tack vare en längre tid jämte Claude Giroux. Med 15 mål och 33 poäng var han lagets bästa målskytt och poängplockare i den spelformen. Även hans CF% har bättrats på jämfört med tidigare säsonger.
---
20. RJ Umberger – 1
[39 GP] [2 G] [9 A] [11 P] [15 PIM] [10:09 TOI/GP]
[1,46 P/60] [46,1 CF%] [-4,9 CF%Rel] [102,1 PDO]
[Utköpt]
RJ Umberger såg oförskämt pigg ut under pre-season och säsongens första matcher, men det dröjde inte länge innan det roliga tog slut. Inte för att man hade några förväntningar på honom inför säsongen, men Umberger var rakt igenom klappkass som lagets näst dyraste forward. 34-åringen köptes ut häromveckan (till en kostnad av $1,6M följt av $1,5M över de kommande två säsongerna) och hans frånvaro kommer att göra Flyers till ett bättre lag.
---
21. Scott Laughton – 3
[71 GP] [7 G] [14 A] [21 P] [34 PIM] [10:26 TOI/GP]
[1,88 P/60] [47,6 CF%] [-3,4 CF%Rel] [101,4 PDO]
[$863k cap hit] [RFA 16/17] [Inga klausuler]
Vi såg två versioner av Scott Laughton den här säsongen – den misslyckade centern och den väldigt pigga wingern. Laughton var alltså inte alls lyckosam som center, vilket till viss del kanske kan förklaras med kedjekamrater som RJ Umberger, Chris VandeVelde och Ryan White men det var en märkbar skillnad när han klev ut som left winger istället.
22-åringen såg helt enkelt ut att passa in bättre där på NHL-nivå. Problemet på centerpositionen var i stora drag i speluppbyggnaden från egen zon och som winger kom hans starka skridskoåkning till bättre nytta. Hans P/60 var faktiskt fjärde bäst bland Flyers forwards men hans possession-siffror tillhör bottengänget.
Det är svårt att utvärdera Laughtons säsong då den består av två så varierande perioder. I rollen som center får han svårt att komma undan med ett godkänt betyg, men som winger imponerade han. Vi gör det enkelt för oss, möts på mitten och ger honom godkänt.
---
24. Matt Read – 4
[79 GP] [11 G] [15 A] [26 P] [27 PIM] [15:15 TOI/GP]
[0,93 P/60] [53,3 CF%] [3,5 CF%Rel] [97,6 PDO]
[$3,625M cap hit] [UFA 17/18] [Inga klausuler]
Matt Reads produktion har stadigt minskat genom åren och 30-åringen är inte längre vad han en gång var. Men han är fortfarande en pålitlig spelare på isen. Han kan ta på sig olika roller och löser dem oftast med gott resultat, men idag är han snarare en överbetald om än effektiv bottom-6-winger istället för en mångsidig middle-6-winger på ett ok kontrakt.
Read är en av Flyers främsta possession-spelare och nyttig på flera sätt, men med tanke på kontraktet bör man kräva en bättre produktion.
---
25. Ryan White – 1
[73 GP] [11 G] [5 A] [16 P] [101 PIM] [12:33 TOI/GP]
[0,79 P/60] [46,0 CF%] [-3,4 CF%Rel] [98,3 PDO]
[UFA – signat för Arizona]
Vi börjar med det positiva, för det finns faktiskt något sådant – Ryan White gjorde elva mål. Han lyckades peta in någon balja här och där och fick högst obegripligt powerplay-tid mot slutet av säsongen, där han gjorde ytterligare några mål. Det gav honom förmodligen hybris och han försökte snika till sig ett välbetalt kontrakt, men Flyers valde lyckligtvis att släppa honom istället.
I det stora hela var däremot Ryan White en säkerhetsrisk, både med och utan puck. Han var Flyers sämsta possession-spelare och var ovårdad i det fysiska spelet, till skillnad mot föregående säsong. Det lilla positiva som han stod för kompenserar definitivt inte för all idioti och, precis som i fallet med Umberger, blir Flyers ett bättre lag av att slippa honom.
---
28. Claude Giroux – 5
[78 GP] [22 G] [45 A] [67 P] [53 PIM] [20:32 TOI/GP]
[1,72 P/60] [52,3 CF%] [1,7 CF%Rel] [100,2 PDO]
[$8,275M cap hit] [UFA 21/22] [NMC]
Poängskörden är en besvikelse och den sämsta på flera år, men kan förmodligen förklaras med skadan han drog på sig efter årsskiftet i kombinationen med att lagets övriga brister tvingade in honom i en defensiv roll. Men det är likväl ett faktum att produktionen ska vara bättre och den bristen drar ner helhetsintrycket.
I övrigt finns det däremot inte mycket att klaga på, utan Giroux fortsätter att vara en av ligans bättre centrar. Tvåvägsspelet håller högsta klass, han tillhör ligans bästa tekare och är mycket pålitlig i penalty killing. När nu Flyers har stärkt upp sin bottom-6 den här sommaren förväntas däremot Giroux återigen kunna få en mer uttalad offensiv roll, vilket lär gynna honom enormt.
---
52. Nick Cousins – 4
[36 GP] [6 G] [5 A] [11 P] [4 PIM] [10:43 TOI/GP]
[1,48 P/60] [53,1 CF%] [2,7 CF%Rel] [102,0 PDO]
[$840k cap hit] [RFA 16/17] [Inga klausuler]
Nick Cousins har sakta men säkert utvecklats i AHL och gav ett piggt intryck när han kallades upp i februari. Säsongsavslutningen resulterade bara i 30-talet matcher, vilket inte är en tillräckligt stor sample size – men fortsätter Cousins på den inslagna vägen har Flyers fått en pålitlig forward. Skridskoåkningen är bra, han kontrollerar pucken effektivt och kan bidra med poäng här och där.
---
76. Chris VandeVelde – 2
[79 GP] [2 G] [12 A] [14 P] [27 PIM] [13:33 TOI/GP]
[0,76 P/60] [46,2 CF%] [-2,0 CF%Rel] [98,6 PDO]
[$712k cap hit] [UFA 16/17] [Inga klausuler]
Det enda positiva som finns att säga om Chris VandeVelde är väl att han kämpar hårt. I övrigt är hans styrkor obefintliga, men trots det fick han en relativt stor roll förra säsongen – och det är väl egentligen den enda kritiken som finns att rikta mot Dave Hakstol.
VandeVelde är en begränsad skridskoåkare, åstadkommer inte så värst mycket med pucken och har dåliga possession-siffror. Han hade en stor roll i penalty killing, men gjorde inte så värst mycket nytta där heller. Ron Hextall har som sagt plockat in ett gäng spelare som förväntas utmana om bottom-6-platserna så i bästa fall blir VandeVelde utkonkurrerad under campen.
---
78. Pierre-Edouard Bellemare – 3
[74 GP] [7 G] [7 A] [14 P] [27 PIM] [13:34 TOI/GP]
[0,69 P/60] [46,5 CF%] [-2,3 CF%Rel] [97,9 PDO]
[$712k cap hit] [UFA 16/17] [Inga klausuler]
Pierre-Edouard Bellemare har liknande siffror som kedjekamraten Chris VandeVelde, men är en betydligt skickligare spelare. Förmodligen har VandeVelde och Ryan White inte direkt lyft honom och när han dessutom placeras in som center blir hans roll än värre.
Kommande säsong lär Bellemare få flytta ut på sin naturliga position som winger, vilket bör passa honom bra. Han har tillräckligt bra skridskoåkning och puckkontroll för att vara förhållandevis effektiv i rätt roll med vettiga kedjekamrater.
---
89. Sam Gagner – 2
[53 GP] [8 G] [8 A] [16 P] [25 PIM] [13:51 TOI/GP]
[1,28 P/60] [51,7 CF%] [0,7 CF%Rel] [101,5 PDO]
[UFA – ny klubb ej klar]
Sam Gagner är en i grunden rätt skicklig spelare som inte har haft det lätt mot slutet. Arizona ville inte behålla honom och i Philadelphia hade han länge svårt att ens ta en ordinarie plats. Prestationerna när han väl spelade varierade kraftigt, men när Flyers jagade slutspel klev han in och gjorde några viktiga poäng.
26-åringen fick spela med en mängd olika kedjekamrater, men såg i alla fall kompetent ut i rätt omgivning. Gagner var däremot inte tillräckligt bra för att hålla en ordinarie plats bland Flyers toppspelare och kom således inte riktigt till sin rätt.
---
93. Jakub Voracek – 3
[73 GP] [11 G] [44 A] [55 P] [38 PIM] [18:35 TOI/GP]
[1,62 P/60] [52,3 CF%] [1,7 CF%Rel] [100,7 PDO]
[$8,25M cap hit] [UFA 23/24] [Inga klausuler]
Jakub Voracek behöver vara bättre, framför allt nu när han går in på det första året på sitt åttaårskontrakt. 55 poäng är inte en dålig notering i dagens NHL, men Voracek har potential – och numera betalt – för en betydligt bättre notering. Under perioden efter säsongsinledningens formsvacka och innan avslutningens skadeproblem höll dock Voracek samma höga nivå som vanligt och låg kring point per game i produktionen.
Om Philadelphia får tillbaka den Voracek är kommande säsong inget att oroa sig över, framför allt som Voracek har visat sig fungera väldigt bra med såväl Claude Giroux som Sean Couturier.
---
Statistiken är hämtad från nhl.com och stats.hockeyanalysis.com.