Vad behöver Chuck Fletcher göra?

Chuck Fletcher är på plats i Flyers och har några punkter att ta sig an.

Chuck Fletcher är presenterad som Ron Hextalls ersättare i Philadelphia – och Flyers nya general manager har en del åtgärdspunkter på sin to do-lista. Å ena sidan lär han ha fått direktiv av organisationen, å andra sidan har han givetvis egna ambitioner.

Hextalls ovilja att skynda på sin långsiktiga process i kombination med vad som verkar vara en extrem micromanagement resulterade i att han fick sparken. Dave Scott och Paul Holmgren har helt enkelt väntat för länge och ville ha in en mer handlingskraftig general manager.

Fletcher pekades tidigt ut som förhandsfavoriten och jobbet var mer eller mindre hans att förlora under intervjuprocessen.

Hextall lämnar ett dukat bord efter sig. Det finns en stark äldre core i NHL och en yngre core som redan har etablerat sig. Organisationen har en mängd intressanta prospects på uppgång och står välrustade inför kommande drafter. Flyers har gott om cap space och de problematiska kontrakten går antingen ut till sommaren eller ett år senare.

Med Fletcher på plats förväntar sig många att något kommer ske inom kort, då organisationen har tydliggjort att man förväntar sig åtgärder – även om Fletcher har sagt att han först måste sätta sig in i organisationen på allvar. Studerar man Flyers situation finns det åtta uppenbara punkter som Fletcher behöver ta sig an, med mer eller mindre brådska.

---

Målvaktspositionen

Ron Hextall gamblade hårt på Brian Elliott och Michal Neuvirth, men föga förvånande slog den chansningen bakut. Elliott kom från två omfattande operationer och var i speldugligt skick först under slutskedet av training camp. Neuvirth är Neuvirth och alltid skadedrabbad.

Säsongens målvaktskarusell har varit extrem även med Flyers mått mätt. Man har redan använt sig av fem olika målvakter och det är egentligen bara Brian Elliott som har legat på en bra nivå.

Flyers har ligans sämsta Sv% (88,12) i alla situationer och ligans femte sämsta Sv% (90,74) i 5-on-5-spelet. Elliott har fina 93,3 i Sv% i 5-on-5, men siffran sjunkter till 91,1 i alla situationer. Elliott har alltså varit bra och det finns ingen panik i att ersätta honom – däremot behöver han, med tanke på skadesituationen, sannolikt kompletteras.

Calvin Pickard var usel och återfinns numera i Arizona. Alex Lyon och Anthony Stolarz är dugliga tredjealternativ i dagsläget. Neuvirth är skadad. Carter Hart mår förmodligen bäst av ytterligare tid i AHL.

Det känns inte helt orimligt att Fletcher kommer försöka hitta en 1A/1B-situation med Elliott via en trade. Det har spekulerats om Cam Talbot, Thomas Greiss, Jimmy Howard, Aaron Dell och Craig Anderson. Kanske kan Sergei Bobrovsky vara ett alternativ, även om det känns osannolikt.

Exakt hur man löser problematiken på målvaktspositionen återstår att se, men det skulle förvåna om det inte sker någonting där inom de kommande veckorna.

En topp-4-back

Behovet av en topp-4-back fanns där redan i somras. Ambitionen att hålla en plats öppen för i första hand Phil Myers under training camp gjorde dock att man – med Myers i AHL – fortfarande har ett hål i sitt försvar.

Robert Hägg och Andrew MacDonald är inte topp-4-backar, även om de ofta används som det. Dave Hakstol verkar inte vara intresserad av att släppa loss Travis Sanheim trots att han och Radko Gudas, precis som tidigare, imponerar tillsammans.

Att hitta en partner till Ivan Provorov i förstaparet eller någon som kan stabilisera andraparet bakom Provorov/Shayne Gostisbehere kan mycket väl vara något som står på Fletchers lista. Det har i alla fall redan börjat spekuleras om just den åtgärden.

Kanske kan man blicka mot en Josh Manson, Justin Faulk eller Jake Muzzin/Alec Martinez?

En middle-6-center

Började Flyers förlita sig för hårt på Nolan Patrick för tidigt? Om man vill gå efter en andra- eller tredjecenter kan nog vara en smaksak, men man kan helt klart argumentera för behovet av ett starkare centerdjup.

På samma sätt som man gick in i training camp med ett hål för Phil Myers gick man in i training camp med ett hål för en ung forward. Mikhail Vorobyev spelade till sig den platsen, men hamnade kvickt på läktaren av Dave Hakstol och blev sedermera nerskickad.

Jordan Weal verkar inte fullt förtroende och Jori Lehterä kan under inga som helst omständigheter ta en betydande roll. Scott Laughton är en duglig tredjecenter, men ska Flyers på allvar lyfta mot slutspel lär det nog krävas en uppgradering där.

Coachstaben

Vi är många som desperat vill ha bort Dave Hakstol och om ingen drastisk förbättring sker under de kommande veckorna kan så mycket väl bli fallet. Fletcher har klargjort att han måste sätta sig in i organisationen och bilda sig en egen uppfattning om läget – alltså lär Hakstol & Co få i alla fall ett gäng matcher på sig innan ett beslut om framtiden tas.

Att framför allt Hakstol och Ian Laperriere skulle överleva ett GM-byte sågs som osannolikt av många, men det är givetvis fullt väntat att en ny GM vill sätta sig in i situationen grundligt innan någon förändring sker – om det nu inte är så att direktiven är glasklara från Scott och Holmgren.

Om Flyers fortsätter att vara mediokra och slutspelsplatsen inte närmar sig lär det locka med Joel Quenneville. Dave Scott har redan sagt att hans namn diskuterades när han fick sparken av Chicago och Quenneville ryktas vilja ha julen på sig innan han eventuellt hoppar på ett nytt jobb.

Timingen i att ge Hakstol några veckors utvärdering innan Quenneville kan stå redo låter nästan för bra för att vara sant…

Assisterande GM

Chris Pryor var en av väldigt få som Ron Hextall anförtrodde sig åt fullt ut – och Hextalls assisterande general manager och tillika högra hand fick också sparken tätt efter Hextall. Kvar står Barry Hanrahan, Flyers andra assisterande general manager, och att hitta en ny assisterande GM lär inte stå högst upp på Fletchers to do-lista.

Men det ska likväl göras inom en inte allt för avlägsen framtid, kan tyckas. Kanske befordrar man någon internt – exempelvis den gamle slagskämpen Dave Brown – eller vill man kanske börja fostra en Daniel Briere på allvar. Brent Flahr – Fletchers assisterande GM i Minnesota – har också pekats ut som ett alternativ.

Ivan Provorovs kontrakt

Ivan Provorov är nu inne på det sista året på hans entry level-kontrakt och ska således få en förlängning. Nu är ju det här givetvis inte något som måste lösas omgående – med tanke på Provorovs inledning ligger det kanske också i hans intresse att avvakta – men det kan vara värt att notera att Hextall och Provorovs agent inte var nära någon överenskommelse.

Utöver Provorov går även Travis Konecnys och Travis Sanheims ELC:s ut till sommaren och det ska även tas beslut om Michael Raffl och Jordan Weal, som båda två blir UFA:s, men i den gruppen är Provorovs nästa kontrakt helt klart det mest betydelsefulla.

Wayne Simmonds framtid

Spelarna här ovan är inte de enda med utgående kontrakt – samma öde hänger nämligen över Wayne Simmonds. Wingern är en uppskattad ledarfigur inom organisationen och nämns ofta i bad cop-rollen när good cop/bad cop-leken måste tillämpas. Vidare är han en publikfavorit som kan göra mål såväl som fightas och tacklas.

Men Simmonds är också en 30-årig powerforward som plågades av skador förra säsongen och som inte har sett bra ut under säsongsinledningen. Han har 2+1 över de tio senaste matcherna och är inte längre självskriven i den första powerplay-uppställningen.

Simmonds framtid är ett stort dilemma. Å ena sidan vill man förlänga med honom, ty han är en publikfavorit och en nyttig ledare. Men å andra sidan vore det galenskap att skriva dyrt och långt med honom, då vi vet vad som händer när powerforwards passerar 30-årsstrecket.

Fletcher skulle mycket väl kunna använda Simmonds för att plugga igen något annat hål i rostern. Kanske kan ha ge den där backen eller centern som behövs? Eller låter man honom helt enkelt rida ut kontraktet och bli UFA? Det ska bli oerhört intressant – och kanske direkt avgörande – att se hur Fletcher hanterar Simmonds-situationen.

Öppna upp organisationen

Den åttonde och sista punkten är något som kanske inte involverar fansen direkt, men det är likväl en viktig sådan. Under Ron Hextall hade Flyers brain trust blivit en sluten grupp. Han involverade inte ens sina chefer i de interna diskussionerna och stängde ute många.

Innan Ed Snider gick bort ville han försäkra sig om att Paul Holmgren skulle hålla kvar i den öppna Flyers-familjen. Gamla spelare skulle vara välkomna in i gemenskapen om de befann sig i stan och organisationen skulle – internt alltså – vara en öppen sådan. Så blev inte fallet under Ron Hextalls ledning och något liknande kommer inte tolereras av Chuck Fletcher.