Vem kan ersätta Vigneault?
Vi tittar närmare på några namn som kan ta över som head coach i Philadelphia.
Philadelphia sparkade Alain Vigneault, och hans assisterande coach Michel Therrien, under måndagen. Mike Yeo – en annan av Vigneaults assisterande coacher – tog över huvudansvaret på interim-basis.
Men det gavs onekligen dubbla budskap. Å ena sidan kommunicerade Flyers ut att Yeo var interim head coach för matchen mot Colorado i vad som kändes som snudd på övertydligt. Å andra sidan hintade Chuck Fletcher om att man inte nödvändigtvis skulle stressa fram ett beslut och att Yeo kanske var aktuell på permanent basis.
Trots nionde raka förlusten och återigen sju insläppta mål så var nattens insats mot Avalanche ett litet steg i rätt riktning. För första gången sedan slutet av oktober gjorde man mer än tre mål och man lade sig inte ner för att självdö när man stötte på några motgångar – även om man fick bra hjälp av Nicolas Aube-Kubel för att ta sig tillbaka in i matchen.
En ny head coach behöver i alla fall komma på plats snarast – i alla fall om man har några ambitioner om att försöka rädda den här säsongen. Avståndet upp till slutspelsplatserna växer så klart för varje förlust och vänder inte formen inom kort kan man sannolikt släppa förhoppningarna.
Så vilka kan vara aktuella för att ersätta Alain Vigneault i Flyers? Bruce Boudreau försvann ju till Vancouver, men det finns alltjämt några etablerade namn kvar på marknaden.
Claude Julien
Claude Julien fick lämna Montreal tidigt under den gångna säsongen och har gått arbetslös sedan dess – men är en av ligans mest respekterade coacher. Att han inte har hoppat på något annat under den här tiden borde rimligtvis inte bero på att han har saknat erbjudanden. Så sent som för någon vecka sedan rapporterades exempelvis Vancouver ha diskuterat med honom.
Under slutspelet 2020 fick Julien lämna Canadiens tillfälligt på grund av hjärtproblem och hälsan kan givetvis ha påverkat hans lilla sabbatsår. Nyligen blev det i alla fall klart att Julien ska coacha Kanada under Spengler Cup nu under december – en tydlig signal att han är redo att komma tillbaka.
61-årige Julien kommer med 1274 matchers erfarenhet. Av dem har han vunnit 667 stycken. I båda kategorierna tillhör han ligans toppskikt. Han förde Boston till Stanley Cup-seger 2011 och var assisterande coach när Kanada tog OS-guld 2014.
Nu blev det visserligen ingen vidare lyckosam sejour i Montreal, men Julien är – eller var i alla fall – vida ansedd som en av ligans toppcoacher. Han har rykte om sig att kunna ge sina lag en identitet och sätta en välfungerande defensiv. Vidare har Julien fått beröm för hur han hanterar sina match-ups och hur han snabbt kan åtgärda problem som uppstår.
Det är bara att titta tillbaka på hans år i Boston snarare än de sista åren i Montreal för att bilda sig den uppfattningen.
Det är inte helt orimligt att tycka att Julien är det bästa alternativet som finns tillgängligt.
Rick Tocchet
Rick Tocchet förväntas vara huvudspåret om man får tro spekulationer och rykten som började sprida sig redan innan Vigneault fick lämna. 57-årige Tocchet kommer närmast från fyra år i Arizona – fyra år som knappast övertygade innan han fick sparken i somras.
Arizonas prestationer under Tocchet var som sagt inget vidare, men frågan är också hur hårt man ska döma någon från Coyotes med tanke på vilka usla förutsättningar det finns där och kaoset som ständigt präglar organisationen.
Det får i alla fall ändå sägas vara någon sorts chansning med Tocchet. Är han en kompetent coach – han var väldigt uppskattad som assisterande coach tidigare – som hamnade i en smått omöjlig situation i Arizona? Eller är han en medioker coach med ett fantastiskt kontaktnät?
På tal om kontaktnät så känner väl de flesta till Tocchets bakgrund i Flyers. Han är en av 15 spelare som har gjort över 500 poäng i Flyers tröja och hans 1757 utvisningsminuter är mest genom tiderna i Flyers – med tanke på organisationens Broad Street Bullies-historia är det värt att notera.
Tocchet var ett viktigt inslag i 80-talets Philadelphia och avslutade NHL-karriären i just Flyers under 00-talets början. Han har vunnit Stanley Cup vid ett tillfälle som spelare och ytterligare två gånger som assisterande coach – alla tre gångerna med Pittsburgh. Så sent som i november valdes han in i Flyers Hall of Fame och det råder inget tvivel om att han är en gammal publikfavorit.
En viktig aspekt kan vara att Tocchet har ett rykte om sig som en players coach. Kanske är det ett uppskattat inslag efter Vigneaults lite hårdare stil – kanske är det inte alls vad det här laget behöver för att hitta rätt.
Nog finns det fog – med tanke på Arizona-tiden – för att vara lite skeptisk till honom som ny head coach.
John Tortorella
Det låter lite konstigt, men man undrar faktiskt om John Tortorella inte kan vara vad Flyers behöver. Avslutningen i Columbus blev tämligen kaosartad och kanske borde det egentligen avskräcka något. Innan dess hade han däremot fått någotsånär rätsida på en organisation som varit irrelevant mer eller mindre ständigt.
Tortorella påminner en del om Claude Julien i att han kan sätta en identitet – något som spelare själva har lyft som något bristfälligt så sent som kring Colorado-matchen – och en defensiv.
Argumenten mot Tortorella är uppenbara. Man är alltid lite skeptisk med tanke på hans historia och hur han kan uppträda. Avslutningen i Blue Jackets – och spekulationerna om att han medvetet försökte få sparken – var snudd på ovärdig. Dessutom känns det inte helt givet att truppen skulle vara mottaglig för Tortorellas stil om man nyss har tröttnat på Vigneault.
Men det finns som sagt en viss attraktion. Tortorella har visat att han kan vara högst anpassningsbar och revolutionerade sig själv för några år sedan. Då kraschade han i Vancouver och gjorde bort sig med USA i World Cup. Nu är han mer kompatibel med den moderna hockeyn och ledarskapet. Likt Julien är han även en av coacherna som har coachat flest matcher och tagit flest segrar.
Tortorella bör rimligtvis inte stå högst upp på listan – men man ska nog inte vifta bort honom utan reflektion.
Mike Yeo
Chuck Fletcher påpekade som sagt att Mike Yeo inte har fått några löften, men att vägen tydligen ligger öppen för honom. Fletcher sa också att han inte nödvändigtvis har bråttom att få en ny permanent coach på plats utan att prio ett är att få laget på rätt spår igen.
Skulle Flyers så sakteliga – eller explosionsartat, även om det känns otroligt avlägset – få rätsida på sina grejer under Yeo så kan han nog ligga bra till. Fletcher anställde honom under tiden i Minnesota och tog in honom i Vigneaults stab som ansvarig för försvaret och penalty kill, så nog finns det något sorts förtroende där – även om han också sparkade Yeo i Wild.
Yeo har sju säsongers erfarenhet som head coach, i Minnesota och St. Louis. Han tog Wild till tre raka slutspel, där man nådde andrarundan 13/14 och 14/15. Året efter fick han sparken under säsongen och landade så småningom som assisterande coach i St. Louis. När Ken Hitchcock fick lämna under 16/17 lyftes Yeo upp som ansvarig och tog så småningom Blues till andrarundan i slutspelet.
17/18 missade Blues slutspel och efter en usel inledning på 18/19 fick Yeo sparken. Craig Berube kom in istället – och vi vet alla hur St. Louis gick och vann Stanley Cup våren 2019.
Han har kunnat vända på en negativ trend när han har tagit över som head coach tidigare i sin karriär – men han har också drivit en framtida Stanley Cup-mästare till ligans källare.
Att låta Yeo vara interim coach under en kortare period är problemfritt – han verkar vara mer omtyckt av gruppen än hans tidigare coachkollegor – och bestämmer man sig för att vaska den här säsongen kan han lika gärna sitta kvar till sommaren. Men Flyers lär ha ambitionen att försöka rädda säsongen och då känns inte Yeo som det mest logiska alternativet.
Jim Montgomery
Jim Montgomery var en hypad collegecoach som fick ta över Dallas 2018. Under hans första år hittade Stars tillbaka till slutspelet efter två raka säsonger utan slutspel. Men några månader in på säsongen 19/20 fick han lämna Dallas under rätt uppmärksammade former. Det visade sig senare att Montgomery hade alkoholproblem och checkade in på rehab.
Under hösten 2020 kom Montgomery tillbaka in i NHL-värmen när St. Louis anställde honom som assisterande coach.
Det går inte att blunda för bagaget som Montgomery kommer med och det är en osäkerhetsfaktor som man kanske vill undvika. Gjorde han tillräckligt i Dallas för att förtjäna en andra chans? Det ska även sägas att Montgomery har en spelarbakgrund, om än en begränsad sådan, i Flyers.
Mike Babcock
Hur länge ska Mike Babcock vara persona non grata? Vi har redan sett hur han har skönmålats i diverse intervjuer – men han har också visat en hel del tecken på att han inte greppar vad det är som han har gjort fel.
Det är garanterat flera personer inom ligan som inte tycker att Babcock förtjänar att hållas på utsidan längre. Frågan är bara vem som vågar vara först med att bjuda in honom. förhoppningsvis är det inte Chuck Fletcher.
Joel Quenneville
Joel Quenneville blev nyligen bortplockad från Florida med tanke på hans involvering i Chicago-skandalen. Nog kan han alltid hitta tillbaka till ett coachjobb i framtiden, men det är nog på tok för tidigt redan nu – och vilket PR-mässigt självmord det vore att ta in honom.
David Quinn – Travis Green – Jeremy Colliton
Tre namn som finns på marknaden, men som inte tilltalar över huvud taget. David Quinn var utskälld i New York Rangers, Travis Green var detsamma i Vancouver och Jeremy Colliton floppade hårt med Chicago. Men de ska väl nämnas så att man kan avfärda dem.
Ian Laperriere
Efter flera år som mer eller mindre utskälld assisterande coach – med ansvar för ett uselt PK – fick Ian Laperriere ta över som head coach i Lehigh Valley Phantoms inför säsongen. Där har det blivit fiasko, även om det finns förmildrande omständigheter med ett skadehelvete och covid-problem.
19 matcher in på säsongen ligger Phantoms sist i Atlantic Division med tre segrar och totalt elva poäng. Det är givetvis ingenting som man får ett head coach-jobb i NHL på. Men Lappy var en uppskattad personlighet hos truppen och kan väl nämnas lite pliktskyldigt.
Summering:
Den stora frågan kring head coach-sökandet kretsar kring vad Philadelphias ambition är med resten av den här säsongen. Slänger man in handduken redan nu och tar sikte på en aktiv trade deadline för att försöka bygga nytt även kommande sommar gör man nog klokast i att avvakta och låta Mike Yeo vara interim coach säsongen ut.
Men är det ens ett alternativ i dagsläget? Man kan nog förvänta sig att Chuck Fletcher har press på sig ovanifrån. Pandemin påverkar givetvis även en välmående organisation som Flyers och Alain Vigneault sitter på ytterligare $10 miljoner efter den här säsongen. Är man då villiga att vaska säsongen, tappa ytterligare publikintäkter och riskera varumärket ännu mer?
Rimligtvis är det för tidigt att ge upp säsongen. Det hör givetvis inte till vanligheterna att göra vad St. Louis gjorde 2019, men nog kan man hoppas att en underpresterande roster kan samla sig och klättra mot slutspel under nytt ledarskap. Att överkomma långa förlustsviter och ändå ta sig till slutspel har Flyers trots allt gjort tidigare.
Säsongen borde alltså försöka räddas. Förhoppningsvis med Claude Julien som ny head coach. I den bästa av världar skulle man få in en kompetent coach som främst förespråkar en offensiv och frejdig hockey, men Julien är sannerligen inget dåligt alternativ – och hans styrkor borde vara exakt vad Flyers behöver.
Skulle inte Julien vara aktuell kommer resterande toppkandidater med såväl småspännande inslag som vissa frågetecken. Rick Tocchet verkar vara en skön snubbe och det råder nog ingen tvekan om att han är en duktig assisterande coach. Man skulle inte, med tanke på insatserna i Arizona, hoppa upp och jubla om han kom in som head coach – men han förtjänar tålamod. Tortorella är Tårtan, på gott och ont.
Ingen skulle väl däremot bli överraskad om Mike Yeo får jobbet på permanent basis när Flyers oundvikligen vinner några matcher. Det känns som det enkla beslutet – och det trygga beslutet, med tanke på Fletchers och Yeos relation sedan tidigare. Men det skulle också vara oinspirerande.
