StartnhlNHLMontreal CanadiensSvenskaFans rankar: 14. Montreal Canadiens

SvenskaFans rankar: 14. Montreal Canadiens

Montreal kommer från en säsong där de saknade sin absolut bäste back under nästan hela säsongen och en av sina bästa defensiva backar under sista hälften av säsongen. Ändå var de bara ett mål ifrån att slå ut de blivande Stanley Cup mästarna Boston Bruins. Svenska fans redaktionen tror i alla fall att det blir slutspel den här säsongen igen och sen kan allt hända.

Inför säsongen har som vanligt fans och media haft massor med åsikter om Canadiens och hur det kommer att gå för laget kommande säsong, någorlunda kunnigt folk placerar Canadiens på allt från en tredjeplats (dvs divisionsseger) och en niondeplats med missat slutspel som följd i den östra konferensen. Sanningen om hur det går får vi veta om drygt sex månader men det är helt klart med tillförsikt som en Canadiensfan ser fram mot säsongsstarten.

Under förra säsongen slets en äkta Habsfan mellan hopp och förtvivlan, fram till den 13 november såg allt riktigt bra ut men i den tredje perioden i matchen mellan Canadiens och Carolina Hurricanes kolliderar Andrei Markov och Eric Staal knä mot knä och Markovs säsong är över. Ställningen i NHL efter den 13 november har Canadiens på en klar tredjeplats i konferensen 6 poäng före Boston Bruins, resten av månaden håller Canadiens ihop ganska bra och går in i december med ledningen i sin division. December går det mycket sämre och laget tvingas gå ut och skaffa James Wisniewski den 28 december.

Med Wisniewski i laget så lyckas laget behålla sin slutspelsplats men i februari sker nästa smäll när Josh Gorges tvingas operera sitt knä och också försvinner för resten av säsongen och sedan den 8 mars än det dax igen nu är det Max Pacioretty som förpassas till sjukhus av Zdeno Chara. Att laget med tanke på de tre tunga förlusterna lyckas pressa de blivande Stanley Cup vinnarna Boston Bruins till sju matcher och bara vara ett stolpskott från att slå ut dem är något som gör att man inte kan göra annat än att vara positiv inför säsongen.

Till den här säsongen har Canadiens säkrat upp med en ny och bättre reservmålvakt i Peter Budaj bakom Carey Price. Laget har också skaffat en powerforward i Erik Cole som bevisligen trivs med att spela i Montreal. Med Markov och Gorges tillbaka så ansåg ledningen att de hade råd att släppa Wisniewski och gjorde det i tid så att de fick något tillbaka i form av ett val i den tredje rundan 2011. Förhoppningen är också att ett redan mycket bra PP kan bli ändå bättre med en frisk Markov i laget.

I och med att Erik Cole har anslutit till laget så har nu Canadiens åtta forwards som håller hög NHL klass (ja jag räknar in Scott Gomez bland dem, han gör inte skäl för sin lön men om han kan komma över 50 poäng så är han fortfarande en av de 50 bästa centrarna i NHL). Om Lars Eller kan fortsätta att utvecklas och spela bra ihop med Andrei Kostitsyn så kommer Canadiens att ha tre kedjor som kan producera framåt och det behövs definitivt förbättring med målskyttet. Canadiens gjorde endast 216 mål förra säsongen och var med det 24:e lag i NHL.

Specialty Teams var Canadiens klart bästa spelform förra säsongen, i Power Play så gjorde Canadiens 57 mål (åttonde bäst i NHL) och hade en procent på 19,7 som gav en sjundeplats i NHL och med en frisk Andrei Markov, Max Pacioretty tillbaka och Erik Cole som nytillskott bör det betyda att ett redan väldigt bra PP blir ändå bättre. I Penalty Killing så släppte Canadiens in 51 mål och hamnade på delad tolfte plats i NHL och procent blev 84,4 och gav en sjundeplats, vad det gäller PK är förhoppningen att en frisk Josh Gorges och nytillskottet Alexei Yemelin kan väga upp förlusten av Roman Hamrlik. Skillnaden PP-PK var +6 mål förra säsongen för Canadiens och det gav en elfte plats i NHL, det var bara ett lag av de sexton som gick till slutspel förra säsongen som hade minus och det var Boston Bruins.

Det var speciellt en sak som var riktigt dåligt förra säsongen, det var tekningarna och tyvärr så kan man konstatera att det knappast kommer att bli en förbättring under den kommande säsongen eftersom förra säsongens bäste tekare Jeff Halpern lämnat klubben. Andreas Engqvist har en ganska stor chans att ta en plats i laget mycket på grund av att han är en bra tekare (rightare dessutom) och om han platsar i Canadiens kommer han säkert att få mycket spel i PK och därmed få ta mängder med tekningar i egen zon.

Man kan säga att Canadiens säsong handlar om ett par viktiga saker som inte får gå fel. Om allt går som ledningen och fansen hoppas kommer säsongen att bli framgångsrik men om några eller allt krånglar så tar nog säsongen slut alldeles för tidigt. Sammanfattningsvis är det fem viktiga frågor som kommer att besvaras under säsongen.
Besvaras de följande fem frågorna med ett ja, så blir det en fröjd att vara Habsfan den kommande säsongen:
1.Kan Carey Price upprepa förra säsongens spel och vinna över 35 matcher?
2.Kommer Scott Gomez tillbaka från svackan förra året och gör drygt 50 poäng?
3.Är Max Pacioretty helt återställd och kommer han att fortsätta att gå in i hörn och framför mål på samma sätt som innan smällen?
4.Kommer Andrei Markov att hålla sig skadefri och spela drygt 70 matcher?
5.Kan P. K. Subban undvika att få en ”sophomore slump”?
Blir svaret nej på alla så kommer det att bli en mycket tung säsong som förmodligen kommer att sluta alldeles för tidigt redan i början av april.

Målvakter:

Carey Price visade förra säsongen att han var tuffare i psyket än många trodde. GM Gauthier visste vad han gjorde när han valde att satsa på Price och tradade Jaroslav Halak. Förra säsongen spelade Price 72 matcher (näst mest i NHL) och vann 38 matcher (delat flest i NHL med Roberto Luongo), förhoppningsvis spelar Price färre matcher den kommande säsongen samtidigt som antal segrar inte sjunker utan helst ökar något.

Som reservmålvakt till Carey Price finns kommande säsong Peter Budaj, som förra säsongen hade en ganska misslyckat säsong i Colorado med 15 segrar på 45 matcher. Han har tidigare visat sig hålla en klart godkänd nivå i NHL, i en ny klubb kan han förhoppningsvis komma i en liknande form som den han hade säsongen 2006-07 då han vann 31 matcher för sitt Colorado. I Pierre Groulx får han dessutom arbeta med en målvaktscoach på heltid i Colorado fanns ingen heltidsanställd målvaktscoach förra säsongen. Kan Budaj stå runt 25 matcher och vinna mer än hälften av dem betyder det att Carey Price får en mycket lättare säsong arbetsmässigt.

Bakom Budaj och Price ser det väldigt tomt ut, där det tidigare säsonger funnits en Curtis Sanford, Cedric Desjardins eller Drew MacIntyre i farmarlaget finns nu Nathan Lawson, Peter Delmas och Robert Mayer. Lawson är den ende som fått känna på NHL spel, 10 matcher med NY Islanders förra säsongen.

Backar:

Andrei Markov, den stora frågan för Canadiens är om han kommer att få vara skadefri under säsongen? En hel Markov skulle betyda oerhört mycket och kunna vara skillnaden mellan att vinna Northeast Division eller att missa slutspel helt och hållet. Ryssen som sedan förra året också är kanadensisk medborgare har de två senaste säsongerna endast spelat 52 matcher efter dels ha fått hälsenan avskuren av en skridsko dels två allvarliga knäskador (samma knä) som krävt operation. En Markov i form som säsongen 2008-09 då han var näst bäste poängplockare bland backarna i serien, ger en stor chans att kunna vara med att slåss om divisionssegern. En skadefri Markov som tappat något pga skadorna bör ändå kunna hjälpa ett av NHLs bästa PP att bli ändå bättre. En Markov som missar större delen av säsongen betyder att Canadiens återigen måste ge sig ut på marknaden för att skaffa en ersättare.

Med Markov tillbaka i laget kan pressen på P. K. Subban minska något. För Subban gäller det framför allt att undvika att få en ”sophomore slump” som drabbar så många spelare deras andra säsong. Subban måste bli bättre i egen zon, undvika att ta så många odisciplinerade utvisningar samtidigt som han fortsätter att dels vara en nagel i ögat på motståndarna, dels fortsätter att briljera med sin fina skridskoåkning. Han får framförallt inte lyssna på de ”experter” som säger att han måste tona ned sin personlighet (NHL har alldeles för många stela spelare som låter som om de läser innantill när de blir intervjuade).

Josh Gorges kommer också tillbaka från en knäskada (samma operation som Markov) och det är nog meningen att han ska ta hand om det defensiva grovjobbet i ett backpar med Subban. Nu när Hamrlik har lämnat Canadiens krävs det att andra spelare kliver fram och täcker skott och Gorges har alla förutsättningar att bli den spelaren som Canadiens vänder sig till när det gäller att försvara en ledning.

Jaroslav Spacek kommer nog att få en mycket vikigare roll än vad många fans tror, tjecken är fortfarande en mycket bra försvarspelare. Förra säsongen fick han alldeles för mycket istid med både Markov och Gorges skadade, så han led helt klart av brist på bensin under säsongsavslutningen. Om alla kan hålla sig friska, kan Spacek lätt spela 16-18 minuter per match och göra väldigt bra ifrån sig på isen. Han är inte spektakulär men gör alltid sitt jobb och hade bäst plus/minus i Canadiens under förra säsongen.

Hal Gill får nog räkna med minskad istid i år om alla håller sig friska i försvaret. Han har kvalitéer både på och utanför isen, han fungerade som mentor till Subban förra året och året innan till Gorges. Han är också en av de fyra spelare i Canadiens som vet vad som krävs för att vinna Stanley Cup. Han kommer antagligen att bli erbjuden ett jobb som coach ganska omedelbart efter att han slutat som spelare. Jag kan se honom i Canadiens bås som defensiv coach om några år.

Alexei Yemelin kommer till en början säkert att matchas tillsammans med Markov, inte i alla situationer men väldigt ofta. Med Markov som mentor och med Gill som lagkamrat kommer Yemelin att ges alla möjligheter att lyckas. Klarar han omställningen till mindre rink, annan spelstil och framförallt en annan livsstil så kan Canadiens sitta på en oslipad diamant. Han har spelat sex säsonger i KHL/högsta ryska ligan och blivit mästare två gånger och han har även gjort tre VM turneringar för Ryssland.

Yannick Weber kommer med all sannolikhet att starta säsongen i NHL, Den skridskostarke schweizaren kommer nog att få en hel del speltid även som forward och även i andra uppställningen av PP. I år behöver han ta ett steg framåt framförallt när det gäller spelet i egen zon, hans spelstil är väldigt lik Subban men är betydligt sämre så om han vill ha mer istid måste han helt enkelt bli en mycket bättre försvarsspelare eller möjligen göra en Byfuglien och bli forward på heltid under en säsong.

Canadiens har fyra backar till som mycket väl kan få speltid i NHL under säsongen: Mark Mitera den förra talangen som fått ett par säsonger förstörda av skador kommer säkert att få börja i Hamilton men om talangen finns kvar och han utvecklas igen vem vet. Brendon Nash fick redan förra säsongen känna på spel i NHL men räckte då inte riktigt till men en sommar kan göra stor skillnad. Rafael Diaz är en ny schweizare som vissa jämför med Mark Streit och kan han bli lika bra som Streit då har Canadiens gjort ett riktigt fynd, men denna säsongen behöver han nog utvecklas i lugn och ro i Hamilton och eventuellt få några matcher i NHL. Jeff Woywitka är nog nummer åtta i rangordningen bland backarna när campen börjar men med ett riktigt bra träningsläger kan han mycket väl få starta säsongen i NHL speciellt om Canadiens väljer att ha åtta backar och tretton forwards. När han signades kändes det som att han var andravalet för Canadiens, jag tror att Canadiens uppvaktade Scott Hannan in i det sista innan han skrev på för Calgary.

Juniorerna Nathan Beaulieu och Jarred Tinordi hoppas båda få spela JVM för Canada resp. USA, men ett bra träningsläger kan göra att de får ett kontrakt redan innan säsongen börjar och får känna på spel i NHL innan de skickas ned till juniorligan igen (speciellt om några backar blir skadade under campen).

Forwards:

Först ut är Scott Gomez som förra säsongen var riktigt under isen med bara 7 mål och 38 poäng. Den tvåfaldige Stanley Cup vinnaren gjorde verkligen inte skäl för sin lön på drygt 7 miljoner, men det var bara för andra gången i karriären den tidigare Calder vinnaren inte kom upp i 50 poäng under en säsong. Kan Gomez komma tillbaka till lite drygt 50 poäng och inte hamna på minus i statistiken så betyder det att hans kedjekamrater också kommer att passera 50 poäng. Om han inte levererar den här säsongen kommer antagligen Canadiens att antingen köpa ut honom, sätta honom på waiver eller skicka honom till AHL nästa säsong.

Tomas Plekanec har fem säsonger i rad producerat 20 mål eller fler. Han har varit en av de mest konsekventa forwardsen i Canadiens de senaste åren, poängskörden sjönk dock en aning förra säsongen när Mike Cammalleri skadadades vilket innebar att Plekanec blev utan en riktigt stabil left wing. Han studsar nog tillbaka offensivt nästa säsong med en hel och frisk Cammalleri samt nytillskottet, powerforwarden, Erik Cole.

Brian Gionta har gjort 28 respektive 29 mål sedan han kom till Canadiens som en free agent. Och han klarade av detta trots att han spelade i samma kedja som besvikelsen Scott Gomez under merparten av förra säsongen. Den här säsongen får han spela tillsammans med en mognare och friskare Max Pacioretty och Gomez. Kanske når Gio upp i 30 mål nu?

Mike Cammalleri har missat 17 respektive 15 matcher de två senaste säsongerna, och man undrar om han äntligen får vara skadefri 2011-12. Coach Jacques Martin hoppas givetvis det, eftersom Cammalleri är ett riktigt vapen i powerplay och är en nyckelfigur i offensiven för Canadiens. Poängskörden under förra säsongen gjorde vissa fans lite besvikna, mycket kan dock skyllas på skadan.

Erik Cole, som hade en så kallad “bounce-back-säsong” för Carolina Hurricanes förra säsongen, signerade under sommaren ett mångsårs-kontrakt med Montreal. Cole, som efter ett skadefyllt 09/10, fick vara helt skadefri noterades för 26 mål och lika många målgivande passningar. Powerforwarden kommer kampera ihop med Plekanec och Cammalleri i Habs förstalina och ska tackla, bana väg och vinna puck till sina kedjekompisar.

Andrei Kostitsyn anses av många vara mycket en mycket gåtfull spelare. Han kan dominera en match både offensivt och fysiskt, för att sedan falla bort helt vissa matcher. Efter sitt karriärsbästa på 26 mål och 53 poäng säsongen 2007-08 har hans poängproduktion och spel varit mycket inkonsekvent. Vid 26 års-ålder och ett FA-hot efter nästa säsong hängande över sig, måste Kostitsyn börja prestera mycket bättre och mer konsekvent för att spela till sig ett nytt kontrakt.

Max Paciorettys fjolårssäsong fick ett abrubt slut i och med Charas hårda tackling in i stolpen mellan avbytarbåsen i Bell Centre. Innan dess hade den 22-årige Amerikanen lyckats producera 24 poäng fördelat på 14 mål och 10 assist. Saker och ting hade sett mycket positivt ut för honom och Canadiens fans var mycket glada över att ha en powerforward som Max i laget. Rehaben sägs ha gått bra, och Pacioretty ska kunna vara tillbaka fullt ut. Några matcher för att komma in i tempot lär behövas.

David Desharnais är ett mycket bra exempel på att hårt arbete lönar sig. Efter att ha gått odraftad (pga. Storleken samt avsaknaden av fart) så spenderade han otaliga timmar på och utanför rinken för att förbättra och utveckla sitt spel. Desharnais gick den långa vägen genom ECHL och AHL innan han fick chansen på allvar i Montreal under förra säsongen. Och Desharnais, som kallades upp från Hamilton i Januari, var en positiv överraskning där hans blick för spelet imponerade. Han kommer troligtvis spela i fjärdekedjan, samt matchas en del i special teams.

Lars Eller återhämtar sig just nu från sin axeloperation. Han ska vara redo för spel redan nu. Den unge dansken, som tidigare spelat i Frölunda, var ganska inkonsekvent även han under sin rookie säsong. Där han blandade briljanta stunder med att försvinna under stora delar av matcherna. Eller bör förbättra de flesta aspekterna av sitt spel, och det tror vi på redaktionen att han kommer göra redan den här säsongen.

Ryan White kom in i laget sent i Januari på grund av skador, och spelade bra i sin fjärdelina-roll där han inte tvekade på att kasta handskarna eller tackla hårt, sin storlek till trots. Med sitt målmedvetna spel fick han ett one-way kontrakt och kommer vara lagets agigator.

Mathieu Darche och Travis Moen är de sista av de som var med förra säsongen. Energispelaren och montrealsonen Darche gjorde en mycket bra säsong förra året då han till och med fick smaka på spel i de två första kedjorna. Han kommer att få en hel del speltid i numerärt underläge och är inte främmande för att gå till anfall shorthanded om läget finns. Annars kommer Darche säkert att få spela i den fjärdekedjan som kan bli en riktig energikedja. Travis Moen en av få Canadiens spelare som inte är rädd för lite tuffare tag, han har dock blivit klart sämre sedan han var med och tog hem Stanley Cup i Anaheim 2007. Han är lite av en udda fågel då han är mycket långsammare än Canadiens andra forwards.

Om de tolv redan nämnda är givna i Canadiens så slåss följande fyra spelare om en eller eventuellt två platser i Canadiens. Andreas Engqvist, Brock Trotter, Aaron Palushaj och Mike Blunden har alla en chans att spela till sig en plats i NHL nu under försäsongen. Palushaj är enligt min mening den som har minst chans, ska han spela i NHL så ska det vara i någon av de två första kedjorna och det ska mycket till om han kan slå sig in där. Brock Trotter som efter ett år i Riga i KHL återvänder till Canadiens är en riktig energispelare med mycket bra skridskoåkning, han är nog lite för lik Ryan White i spelstil och inte alls lika effektiv. Andreas Engqvist har nog innerspår till att ta den sista platsen i Canadiens, han är en klok spelare som sällan eller aldrig är dålig och en bra försäsong gör att coach Jacques Martin får svårt att peta honom. Mike Blunden har också en god chans att ta den sista platsen bland forwards, hans storlek och tacklingsvilja gör honom till en outsider. Blunden kan också få platsen som 13:e forward för att Engqvist ska få mer speltid i Hamilton istället för att enbart få spela ett fåtal minuter per match i NHL.

Finske Joonas Nättinen kommer att spela i Hamilton Bulldogs i år och där hamnar med säkerhet också Olivier Fortier, Gabriel Dumont, schweizaren Alain Berger, Brian Willsie och Alexander Avtsin. Ryssen Avtsin är den stora talangen, han kan enligt vissa scouter bli hur bra som helst men som med så många andra ryssar är det lite si och så med arbetsmoralen. Veteranen Brian Willsie kommer troligen att vara den offensive ledaren i farmarlaget men om Canadiens drabbas av många skador är det inte omöjligt att han kallas upp till Canadiens (han har spelat nästan 400 matcher i NHL).

Ungdomarna Michaël Bournival, Brendan Gallagher och Louis Leblanc behöver alla minst ett år till innan de är mogna för NHL. Leblanc kommer antagligen att spela i Hamilton Bulldogs i år, medan Bournival kommer att spela i QMJHL och Gallagher kan förhoppningsvis komma topp 3 i poängligan i WHL. Gallagher ligger också rätt bra till att ta en plats i Canadas lag till JVM.

Nyckelspelare:

Carey Price, Andrei Markov, Tomas Plekanec, P. K. Subban, Mike Cammalleri

Nyförvärv:

Erik Cole - från Carolina Hurricanes som FA
Alexei Yemelin – från Bars Kazan, draftad av Canadiens 2004
Peter Budaj – från Colorado Avalanche som FA
Rafael Diaz – från EV Zug i den schweiziska ligan som FA
Mark Mitera – från Anaheim Ducks i en trade
Nathan Lawson – från New York Islanders som FA
Joonas Nättinen – från Espoo Blues i den finska ligan, draftad av Canadiens 2009
Brock Trotter – från Dinamo Riga i KHL som FA
Brian Willsie – från Hershey Bears (Washington Capitals) som FA
Mike Blunden – från Columbus Blue Jackets i en trade
Jeff Woywitka - från Dallas Stars som FA

Förluster:

Alex Auld - till Ottawa Senators som FA
Roman Hamrlik – till Washington Capitals som FA
James Wisniewski – till Columbus Blue Jackets i en trade
Paul Mara - FA lag ej klart
Brent Sopel - till Metallurg Novokuznetsk i KHL som FA
Jeff Halpern – till Washington Capitals som FA
Benoit Pouliot – till Boston Bruins som FA
Alexandre Picard – till Pittsburgh Penguins som FA
Mathieu Carle - till Anaheim Ducks i en trade
Tom Pyatt - till Tampa Bay Lightning som FA
Nigel Dawes – till Barys Astana i KHL som FA
Dustin Boyd – till Barys Astana i KHL som FA

Svenskar:

Andreas Engqvist

Coach:

Jacques Martin, tredje säsongen i Canadiens, har under karriären coachat 1,262 matcher med 600 segrar.

Preliminär laguppställning:

Mike Cammalleri – Tomas Plekanec – Erik Cole
Max Pacioretty – Scott Gomez – Brian Gionta C
Andrei Kostitsyn – Lars Eller – David Desharnais
Travis Moen - Mathieu Darche – Ryan White

Andrei Markov – Alexei Yemelin
Josh Gorges – P. K. Subban
Jaroslav Spacek – Hal Gill

Carey Price (Peter Budaj)

Andra notabla spelare:

Yannick Weber, Rafael Diaz, Andreas Engqvist, Aaron Palushaj, Brendan Nash, Mike Blunden, Jeff Woywitka, Brock Trotter

Bästa nyförvärvet: Eric Cole

Cole är en spelartyp som saknats i Canadiens de senaste åren. Han är en etablerad powerforward som har den rätta storleken och även duktig på att kombinera sin hårda tuffa spelstil med att producera mål och poäng. Om Erik Cole hade spelat i Canadiens under den förra säsongen och producerat lika många poäng hade han placerat sig på en andraplats i den interna poängligan bakom Plekanec. Bara en sån sak. Det återstår dock fortfarande att se hur han klarar av att komma till en helt ny klubb, och hur han klarar av spelet utan Eric Staal vid sin sida. Det gick inte så bra senast han försökte (Edmonton Oilers 08/09). Men det betyder inte nödvändigtvis att det behöver bli några problem.

Värsta förlusten: Roman Hamrlik

Roman Hamrlik gjorde precis som vanligt mycket bra ifrån sig förra säsongen. Problemet var att han fick spela alldeles för mycket under februari fram till april eftersom både Markov och Gorges var skadade. Med något mindre istid är jag övertygat om att han kommer att göra väldigt bra ifrån sig i Washington. Han är en av ligans absolut bästa på att täcka skott, förra säsongen blev det 192 stycken och det gav en fjärdeplats i NHL och säsongen före det blev det 157 och en fjortonde plats. Carey Price kan komma att sakna Hamrlik om inte Gorges, Yemelin och Gill kan fungera som fullgoda ersättare.

Årets poängkung: Mike Cammalleri

De två senaste säsongernas poängkung har varit Tomas Plekanec. Den här säsongen tror vi att det är Cammalleris tur, förutsatt att han håller sig någorluda skadefri. Här har vi trots allt en av ligans bästa målskyttar. Han har en teknik och målkänsla som gör att det inte är heltt otänkbart att han når upp i 82 poäng, som är hans karriärsbästa från 08-09, där han även pangade in 39 mål. Den 29-årige Kanadensaren ska vara lagets skytt i powerplay och ha en stor roll i det offensiva spelet. Med en etablerad powerforward i Erik Cole i sin kedja kommer Cammalleri få både utrymme och tid för att återupprepa bedriften från Calgary Flames säsongen 2008-09.

Årets nykomling: Alexei Yemelin

Alexei Yemelin är en spelare Canadiens har längtat efter en lång tid, ju längre det dröjt desto större har hans rykte blivit bland Montreals fans. Hans spelstil har saknats i Canadiens under de senaste säsongerna, kan han bara klara av anpassningen till en liten rink och den nordamerikanska stilen kommer han att göra livet surt för många motståndarforwards. Det finns risk att han kommer bli motståndarfansens nya hatobjekt med sina tuffa tacklingar som väldigt ofta är på eller straxt över gränsen för vad som är godkänt enligt regelboken. Förra året fick han också något av ett genombrott offensivt i KHL med 11 mål så han är inte enbart defensiv längre. Med Andrei Markov som mentor är förhoppningarna stora på Yemelin och ledningen verkar tro stenhårt på honom annars hade de nog gått ut och skaffat någon FA bland backarna.

Årets genombrott: Lars Eller

Den store dansken som kom i traden som skickade Jaroslav Halak till St. Louis hade en bra avslutning på säsongen efter en trevande start. Han fick ihop 17 poäng och det är inga siffror som skrämmer motståndarna men efter All-Star breaket började han använda sin kropp på rätt sätt och om utvecklingen fortsätter så kommer han lätt att fördubbla sina poäng. Han och Andrei Kostitsyn verkade också ha lite kemi så förhoppningen är att den finns kvar när den här säsongen startar. Eller spelade de två sista matcherna i slutspelet mot Boston efter att ha slagit axeln ur led i match 5 och efter säsongen blev han opererad, det sägs nu att han nästan är helt återställd så förhoppningsvis finns Eller med på isen i premiären mot Toronto Maple Leafs den 6 oktober. Eller kan om han utvecklas i rätt takt och riktning bli den store center som Canadiens alltid söker efter, han kommer inte att bli någon ny Béliveau men det är det inte heller någon som begär.