Rivaler, den trettonde delen: Lag från ishockeyn barndom

Rivaler, den trettonde delen: Lag från ishockeyn barndom

Den här delen handlar om lagen som var med och gjorde ishockeyn till den idrott den är idag, de var också med och formade den grund som NHL tog över och har bevarat fram till våra dagar.

Här kommer den trettonde delen om Montreal Canadiens alla rivaler. Anledningen till att det dröjt över ett år sedan den tolfte delen var en hårddiskkrasch där del 13 och 14 som nästan var helt färdiga försvann. Jag hade ingen större lust att göra om allt jobb igen så jag sköt på de avslutande delarna. Den fjortonde och avslutande delen kommer under sommaren/hösten i samband med att jag skriver om WHA i Olde Time Hockey serien.

Det här avsnittet kommer att handla om Canadiens motståndare i NHA (National Hockey Association), ligan som var föregångare till NHL och lagen från västkustligorna PCHA (Pacific Coast Hockey Association), WHL (Western Hockey League) och WCHL (Western Canada Hockey League).

NHA

NHA bildades 1909 på ett hotell i Montreal av ägarna till lagen Montreal Wanderers, Montreal Canadiens, Haileybury Comets och Renfrew Creamery Kings. När den konkurrerande ligan CHA (Canadian Hockey Association) lades ned innan NHA-säsongen startade fick två av CHA-lagen plats i NHA, de lagen var Montreal Shamrocks och Ottawa Senators. Säsongen startade de första åren alltid i januari därför skriver jag bara ett årtal när det gäller de första säsongerna istället för som vi är vana vid, den senaste säsongen kallas ju 2012-13 (egentligen skulle den säsongen också slopa 2012 eftersom spelet inte började förrän i januari 2013). NHA lades ned i november 1917 och NHL startades sedan den 26 november 1917 av samma lag som deltagit i NHA förutom Toronto som ägdes av Eddie Livingstone som de andra ägarna inte stod ut med längre.

OBS! All statistik gäller enbart för de säsonger lagen spelade i NHA, PCHA, WCHL eller WHL, alltså inte inklusive spel i NHL eller i andra ligor innan NHA och de andra ligorna bildades. Profiler nämner däremot spelare som spelade för laget under hela dess existens. När det gäller de lag som överlevde NHA-tiden och spelade i NHL så tar den här delen endast upp tiden fram till NHL, vill ni läsa om tiden i NHL så får ni läsa de tidigare delarna av serien.

Här är lagen som spelade en eller flera säsonger i NHA:

Cobalt Silver Kings

Cobalt Silver Kings bildades 1906 och spelade i TPHL (Timiskaming Professional Hockey League) fram till att NHA bildades 1909, laget ägdes av Amrose O'Brien som dessutom ägde Haileybury, Renfrew och Canadiens. Laget vann O'Brien Trophy under säsongen 1909 när laget blev mästare i TPHL. Efter en säsong så återvände Cobalt till TPHL där laget spelade ytterligare en säsong innan laget och ligan lades ned. Cobalt blev fyra i serien under sin enda säsong i NHA och när laget lämnade NHA så ersattes de av Quebec Bulldogs som tidigare spelat i det nu nedlagda CHA.

Här är sammanfattningen av Cobalt Silver Kings meriter:
Antal säsonger: 1, 1910
Bästa säsong: 1910, 8 poäng
Sämsta säsong: 1910, 8 poäng
Slutspel: 0
Bästa slutspel: -
Resultat NHA: GP 12, W 4, L 8, T/OL 0, Points 8
Resultat Stanley Cup: -
Flest matcher för laget: Chief Jones & Steve Vair 12 matcher
Flest poäng genom tiderna i NHA: Harry Smith 28 poäng
Flest poäng under en säsong i NHA: Harry Smith 28 poäng 1910
Största profiler genom tiderna: Ed Decarie, Newsy Lalonde, Hugh Lehman, George McNamara, Howard McNamara, Didier Pitre, Bruce Ridpath, Art Ross och Harry Smith.

Hur klarade sig laget mot Canadiens under den enda säsongen i NHA: Lagen möttes 2 gånger och så här ser tabellen ut med Canadiens ögon sett:
2 0 2 0 0 poäng och målskillnaden 11 - 17.

Haileybury Hockey Club (Comets)

Haileybury Hockey Club (oftast kallas laget Comets) bildades också 1906 och spelade i TPHL som var en hockeyliga som drevs av ett par rika gruvägare i gruvorterna. Precis som Cobalt så ägdes laget av Ambrose O´Brien och gick 1909 med i NHA där laget spelade under en säsong. Efter 1910 återvände laget till TPHL och fortsatte efter att TPHL lagts ned i TSL (Timiskaming Senior League) fram till 1915. När Haileybury lämnade NHA så köptes deras plats i NHA av George Kennedy som ägde rättigheterna till namnet Canadiens och Kennedy fick överta namnet Canadiens och samtliga spelare från det lag Ambrose O'Brien bildat föregående säsong. Platsen som O'Briens Canadiens haft 1910 såldes till ägare i Toronto som gick med i NHA 1914 när det byggts en passande arena i Toronto.

Här är sammanfattningen av Haileyburys meriter:
Antal säsonger: 1, 1910
Bästa säsong: 1910, 8 poäng
Sämsta säsong: 1910, 8 poäng
Slutspel: -
Bästa slutspel: -
Resultat NHL: GP 12, W 4, L 8, T/OL 0, Points 8
Resultat Stanley Cup: -
Flest matcher för laget: flera med 12 matcher
Flest poäng genom tiderna i NHA: Horace Gaul 22 poäng
Flest poäng under en säsong i NHA: Horace Gaul 22 poäng 1910
Största profiler genom tiderna: Con Corbeau, Alex Currie, Horace Gaul, Paddy Moran, Skene Ronan, Art Ross och Harry Smith.

Hur klarade sig laget mot Canadiens under den enda säsongen i NHA: Lagen möttes 2 gånger och så här ser tabellen ut med Canadiens ögon sett: 2 1 1 0 2 poäng och målskillnaden 12 - 20.

Montreal Shamrocks

Montreal Shamrocks bildades den 5 december 1886 när Shamrock Lacrosse Club bildade ett hockeylag, Lacrosse klubben i sin tur hade bildats redan 1867. Som hörs på namnet så bildades klubben av irländska invandrare och 1895 slogs laget samman med Montreal Crystals men behöll namnet. Laget vann Stanley Cup vid två tillfällen 1899 och 1900, 1901 förlorade man en utmaning från Winnipeg Victorias som vann bägge matcherna trots att de spelades i Montreal. När proffshockeyn tog över mer och mer så tappade laget i slagkraft då man från början varit beroende av spelare som gick på McGill universitetet eller jobbade som lärare, läkare eller advokater. Shamrocks spelade endast en säsong i NHA och från 1911 så blev man ett amatörlag igen.

Här är sammanfattningen av Shamrocks meriter:
Antal säsonger: 1, 1910
Bästa säsong: 1910, 7 poäng
Sämsta säsong: 1910, 7 poäng
Slutspel: -
Bästa slutspel: -
Resultat NHA: GP 12, W 3, L 8, T/OL 1, Points 7
Resultat Stanley Cup: vann Stanley Cup vid två tillfällen 1899 och 1900
Flest matcher för laget: Tommy Dunderdale & Barney Holden 12 matcher
Flest poäng genom tiderna: Don Smith & Tommy Dunderdale 14 poäng
Flest poäng under en säsong: Don Smith & Tommy Dunderdale 4 poäng
Största profiler genom tiderna: Harry Trihey, Arthur Farrell, Jimmy Gardner, Jack Laviolette, Didier Pitre, Jack Marshall, Ian Henneberger, Fred Scanlan, Mike Grant, Jack P. Brannan,

Hur klarade sig laget mot Canadiens under sin enda säsong i NHA: Lagen möttes 2 gånger och så här ser tabellen ut med Canadiens ögon sett:
2 1 1 0 2 poäng och målskillnaden 8 - 12.

Monteal Wanderers

Montreal Wanderers hade en kort och mycket framgångsrik livslängd, klubben bildades 1903 av James Strachan när de bröt sig ur Montreal A.A.A. De utmanade om Stanley Cup pokalen för första gången 1904 men efter 5-5 mot Ottawa Senators vägrade laget att fortsätta spela ännu en match på den undermåliga isen i Ottawa och lämnade WO. 1906 besegrade de just Ottawa Senators (jag använder Senators även om de kallades för Silver Seven under den här tiden) och tog över Stanley Cup pokalen. De försvarade pokalen en gång mot New Glasgow Cubs innan de den följande säsongen först förlorade en Stanley Cup utmaning från Kenora Thistles för att senare under säsongen ta tillbaka pokalen från Kenora. Sedan försvarade laget Stanley Cup pokalen mot fyra olika lag under två säsonger (Winnipeg Victorias, Winnipeg Maple Leafs, Toronto Trolley Leaguers och Edmonton Eskimos). Laget blev av med Stanley Cup pokalen när man inte lyckades vinna ECHA mästerskapet 1909. 1910 vann man Stanley Cup för sista gången när man vann NHA och man försvarade även pokalen i en utmaning från Berlin Dutchmen. I NHA så var man till en början ett topplag men mot slutet så var man inte konkurrensmässiga längre. Efter fyra spelade matcher i NHL drabbades man av en katastrof när lagets arena brann ned den 2 januari 1918 och i branden så försvann lagets utrustning. Lagets ägare hade inte ekonomi för att fortsätta säsongen och laget lades ned. Under 1920-talet försökte man skapa ett engelskspråkigt lag igen i Montreal men Maroons som laget döptes till överlevde inte så länge utan lades ned 1938 (se del 12 av serien).

Här är sammanfattningen av Wanderers NHA-meriter:
Antal säsonger: 8, 1910-1917
Bästa säsong: 1910, 22 poäng på 12 matcher
Sämsta säsong: 1917-18, 10 poäng på 20 matcher
Slutspel: 1 NHA slutspel (1914-15) NHA hade inget slutspel de fyra första säsongerna
Bästa slutspel: Vann Stanley Cup sammanlagt 4 gånger en gång 1910 under åren i NHA
Resultat NHA: GP 150, W 73, L 77, T/OL 0, Points 146
Resultat Stanley Cup under NHA: GP 1, W 1, L 0, 1 vunnen serie och 0 förlorat serie. Totalt spelade laget 9 utmaningsserier om Stanley Cup pokalen och vann 7 av dem, de gav WO vid ett tillfälle och förlorade pokalen 1 gång, dessutom förlorade de pokalen genom att misslyckas vinna sin serie vid ett tillfälle.
Flest matcher för laget: Harry Hyland 127 matcher
Flest poäng genom tiderna: Harry Hyland 186 poäng (166+20)
Flest poäng under en säsong: Gord Roberts 44 poäng (31+13) 1913-14
Största profiler genom tiderna: Billy Bell, Dickie Boon, Harry Cameron, Sprague Cleghorn, Jimmy Gardner, Joe Hall, Riley Hern, Pud Glass, Tom Hooper, Harry Hyland, Bett Lindsay, Jack Marshall, Jack McDonald, Moose Johnson, Lester Patrick, Dave Ritchie, Art Ross, Gord Roberts, Ernie Russell, Bruce Stuart, Hod Stuart.

Hur klarade sig laget mot Montreal Canadiens under de åtta säsongerna i NHA. Lagen möttes 36 gånger och så här ser tabellraden ut med Canadiens ögon sett: 36 19 17 0 38 poäng och målskillnaden 171-149.

Ottawa Senators

Här tas bara de åtta säsongerna i NHA upp, se del 5 av den här serien för resten av Ottawa Hockey Clubs framgångsrika historia. Ottawa är NHA's mest framgångsrika lag, åtminstone om man ser till seriespelet, laget hade endast en säsong där man inte vann minst hälften av matcherna. Tabellraden för lagets åtta säsonger i NHA ser ut så här. 2, 1, 2, 3, 3, 1, 2, 1. I slutspel och Stanley Cup var man inte så framgångsrika, man försvarade Stanley Cup framgångsrikt två gånger under NHA's första säsong innan man tappade den till NHA's seriesegrare Montreal Wanderers. 1911 vann man NHA och tog tillbaka Stanley Cup, 1915 vann man NHA och besegrade Montreal Wanderers i slutspelet om vilket NHA-lag som skulle spela om Stanley Cup, Vancouver Millionaires blev sedan för svåra i Stanley Cup finalen. 1917 vann Ottawa NHA serien men besegrades av Montreal Canadiens i slutspelet som tog Montreal till Stanley Cup finalen som vanns av Seattle Metropolitans.

Här är sammanfattningen av Senators meriter i NHA:
Antal säsonger: 8, 1910-17
Bästa säsong: 1916-17, 30 poäng på 20 matcher
Sämsta säsong: 1912-13, 18 poäng på 20 matcher
Slutspel: 2 gånger under perioden i NHA (de fyra första säsongerna hade NHA inget slutspel)
Bästa slutspel: Vann Stanley Cup sammanlagt 11 gånger, 1903, 1904, 1905, 1906, 1909, 1910, 1911, 1920, 1921, 1923 och 1927
Resultat NHA: GP 150, W 93, L 57, T/OL 0, Points 186
Resultat Stanley Cup under NHA: GP 3, W 1, L 2, 0 vunnen serie och 1 förlorad serie. Totalt spelade laget om Stanley Cup pokalen 16 gånger innan NHL bildades och vann 14 gånger, bland annat så vann man tio utmaningar i rad mellan 1903 och 1906.
Flest matcher för laget: Hamby Shore 141 matcher
Flest poäng genom tiderna: Jack Darragh 141 poäng (124+17)
Flest poäng under en säsong: Frank Nighbor 43 poäng (41+2), 1916-17
Största profiler genom tiderna: Cy Denneny, Frank Nighbor, George Boucher, Hec Kilrea, Frank Finnigan, King Clancy, Punch Broadbent, Bill Touhey, Jack Darragh, Eddie Gerard, Alex Connell, Clint Benedict, Frank Boucher, Harry Cameron, Sprague Cleghorn, Bill Cowley, Rusty Crawford, Billy Gilmour, Syd Howe, Frank McGee, Percy LeSueur, Tommy Phillips, Harvey Pulford, Art Ross, Alf Smith, Hooley Smith, Tommy Smith, Bruce Stuart, Hod Stuart, Marty Walsh, Cyclone Taylor, Cooney Weiland, Harry Westwick, Gord Roberts.

Hur klarade sig Ottawa mot Montreal Canadiens under de åtta NHA säsongerna. Lagen möttes sammanlagt 35 gånger och så här ser tabellraden ut med Canadiens ögon sett: 35 10 25 0 20 poäng och målskillnaden 96-128.

I slutspelet mötte Ottawa Canadiens en gång under NHA tiden och då vann Montreal. Totalt spelade lagen 8 slutspelsmatcher i NHA/NHL och så här ser tabellraden ut med Canadiens ögon sett: 8 4 3 1 och målskillnaden är 15-16.

Quebec Bulldogs

Quebec Hockey Club bildades 1878 och spelade mest uppvisningsmatcher mot lag från Montreal. 1888 gick laget med i AHAC (Amateur Hockey Association of Canada) och spelade sedan i olika amatör- och proffsligor fram till 1909 då laget var med om att bilda NHA. Med lagets store stjärna Joe Malone i spetsen vann laget Stanley Cup två år i rad 1912 och 1913. 1913 gjorde Joe Malone 43 mål på 20 matcher och hans lagkamrat Tommy Smith var näst bäste målgörare med 39 mål. 1913 utmanades Quebec av segrarna i PCHA Victoria Aristocrats och förlorade med 2-1 i matcher men utmaningen godkändes aldrig av de ansvariga för Stanley Cup och Quebec fick behålla trofén. I NHL fick sedan laget stora ekonomiska problem och 1920 flyttades laget till Hamilton och bytte namn till Tigers.

Här är sammanfattningen av Bulldogs meriter i NHA:
Antal säsonger: 7 säsonger i NHA, 1911-17
Bästa säsong: 1913, 32 poäng på 20 matcher
Sämsta säsong: 1917, 4 poäng på 10 matcher
Slutspel: 1912, 1913
Bästa slutspel: Vann Stanley Cup 1912 och 1913
Resultat NHA: GP 128, W 65, L 61, T/OL 2, Points 132
Resultat Stanley Cup: GP 4, W 4, L 0, 2 vunna serier och 0 förlorade serier (Den ogiltiga utmaningen från Victoria oräknad, med den inräknad blir det 7 matcher, 5 vinster, 2 förlorade)
Flest matcher för laget: Joe Malone 124 matcher
Flest poäng genom tiderna: Joe Malone 205 (179+26) poäng
Flest poäng under en säsong: Joe Malone 48 poäng, 1917
Största profiler genom tiderna: Joe Malone, Rusty Crawford, Tommy Dunderdale, Joe Hall, Paddy Moran, Tommy Smith, Bruce Stuart, Hod Stuart, Jack McDonald, Harry Mummery, Jack Marks och Goldie Prodgers.

Hur gick det för Bulldogs när de mötte Canadiens. Lagen möttes 8 gånger i NHL och Canadiens vann 7 av dem, sammanlagt har lagen mötts 41 gånger i NHA och NHL, så här ser tabellraden ut med Canadiens ögon: 41 25 15 1 51 poäng och målskillnaden 199 - 162.

Renfrew Creamery Kings

Renfrew Creamery Kings bildades 1909 av Ambrose O'Brien och var ett av lagen som grundade NHA samma år. Renfrew som backades upp av miljonären O'Brien kallades ibland för ”Millionaires” pga att spelarna fick så bra betalt. Under slutet av den första säsongen i NHA så samlade O'Brien ihop alla de bästa spelarna från de fyra lag han ägde i NHA för att försöka få Renfrew att vinna NHA. Renfrew stannade kvar i NHA efter den första säsongen men när ekonomin blev sämre så lades laget ned efter sin andra säsong.

Här är sammanfattningen av Renfrews meriter:
Antal säsonger: 2, 1910-11
Bästa säsong: 1910, 17 poäng
Sämsta säsong: 1911, 16 poäng
Slutspel: -
Bästa slutspel: -
Resultat NHA: GP 28, W 16, L 11, T/OL 1, Points 33
Resultat Stanley Cup: -
Flest matcher för laget: Cyclone Taylor och Bert Lindsay 28 matcher
Flest poäng genom tiderna: Don Smith 26 poäng
Flest poäng under en säsong: Don Smith 26 poäng säsongen 1911
Största profiler genom tiderna: Newsy Lalonde, Frank Patrick, Lester Patrick, Didier Pitre, Al Smith och Cyclone Taylor.

Hur klarade sig laget mot Canadiens under sin två säsonger i NHA: Lagen möttes 6 gånger och så här ser tabellen ut med Canadiens ögon sett: 6 3 3 0 26 poäng och målskillnaden 27 - 30.

Toronto Blueshirts

När NHA bildades fanns ingen inomhushall i Toronto som höll måttet därför fanns det inget lag från Toronto med från början men under NHA's andra säsong fick två av de platserna som blev över när Ambrose O'Brien drog sig ur NHA inför 1912. Det fanns fortfarande ingen arena i Toronto utan det dröjde till den följande säsongen innan de två lagen från Toronto debuterade i NHA. Blueshirts vann NHA säsongen 1914 och besegrade Montreal Canadiens i slutspelet om vilket lag som skulle möta segraren från PCHA, Blueshirts vann Stanley Cup finalen med 3-0 i matcher. Under NHA's sista säsong så blev Blueshirts uteslutna i samband med att armélaget 228th Battalion drog sig ur NHA när de blev insatta i det första världskriget. När NHA lades ned så var det av en enda anledning nämligen Blueshirts ägare Eddie Livingstone, de andra lagens ägare stod inte längre ut med honom. Ett lag från Toronto fick plats i NHL men med en annan ägare som hyrde de gamla Blueshirts spelarna från Livingstone under de första säsongen. Sju spelare som hade kontrakt med Blueshirts vann Stanley Cup under NHL's första säsong 1917-18 med Toronto Arenas, det finns flera hockeyhistoriker som vill att Toronto Maple Leafs meriter ska inkludera även Toronto Blueshirts säsonger i NHA. En liten notering från 1914 då Blueshirts vann Stanley Cup, under de tre matcherna mot Victoria från PCHA var publiksiffran 14260. samtidigt avgjordes slutspelet i OHA på samma arena och där var publiksiffran drygt 14000 på två matcher. Proffshockeyn var fortfarande mindre än amatörhockeyn åtminstone i Toronto.

Här är sammanfattningen av Blueshirts meriter i NHA:
Antal säsonger: 5, 1913-1917
Bästa säsong: 1914, 26 poäng på 20 matcher
Sämsta säsong: 1917, 14 poäng på 14 matcher innan laget blev uteslutet.
Slutspel: 1914
Bästa slutspel: Vann Stanley Cup 1914
Resultat NHA: GP 98, W 46, L 51, T/OL 1, Points 93
Resultat Stanley Cup: GP 3, W 3, L 0, 1 vunna serier och 0 förlorade serier
Flest matcher för laget: Harry Cameron 94 matcher
Flest poäng genom tiderna: Harry Cameron 71 poäng
Flest poäng under en säsong: Allan Davidson och Jack Walker 36 poäng 1914
Största profiler genom tiderna: Harry Cameron, Frank Foynston, Hap Holmes, Jack Marshall, Frank Nighbor, Reg Noble, Jack Walker och Cully Wilson.

Hur klarade sig laget mot Canadiens under sina fem säsonger i NHA: Lagen möttes 8 gånger och så här ser tabellen ut med Canadiens ögon sett: 21 12 9 0 24 poäng och målskillnaden 93 – 276.

Lagen möttes i NHA-slutspelet 1914 och vann varsin match, så här ser statistiken ut med Canadiens ögon sett: 2 1 1 0 målskillnad 2 – 6.

Toronto Tecumsehs (Ontarios, Shamrocks)

1911 byggdes den första tillräckligt stora arenan i Toronto och Toronto fick 2 platser i NHA, en plats gick Toronto Hockey Club och den andra köptes av Tecumseh Lacrosse Club. Det var meningen att de bägge Torontolagen skulle spela i NHA säsongen 1911-12 men arenan blev inte klar i tid utan de fick vänta till 1912-13. Tecumsehs blev sist i NHA under sin första säsong med 7 vinster och 14 poäng men laget var nu bankrutt och köptes upp av en affärsman som bytte namnet till Ontarios. Andra säsongen var riktigt usel med endast 4 segrar på 20 matcher och laget blev sist i NHA. Inför säsongsstarten 1915 så bytte laget namn för igen nu till Shamrocks och ägdes nu av Eddie Livingstone mannen som de andra ägarna snart skulle tröttna på. Eftersom han även ägde det andra Torontolaget och bägge misslyckades så lade han inför säsongen 1916 Shamrocks i malpåse för att aldrig plocka fram det igen. NHA tog ifrån Livingstone laget och skapade 1916-17 ett nytt lag i Toronto, vilket inte var en bra idé eftersom laget som var ett armélag skulle skickas till Europa och det första världskriget mitt under serien.

Här är sammanfattningen av Shamrocks/Ontarios/Tecumsehs meriter:
Antal säsonger: 3, 1912-15
Bästa säsong: 1915, 14 poäng
Sämsta säsong: 1914, 8 poäng
Slutspel: -
Bästa slutspel: -
Resultat NHA: GP 60, W 18, L 42, T/OL 0, Points 36
Resultat Stanley Cup: -
Flest matcher för laget: Howard McNamara 58
Flest poäng genom tiderna: Jack McDonald 35 poäng
Flest poäng under en säsong: Jack McDonald 35 poäng, 1914
Största profiler genom tiderna: Corb Denneny, Fred Lake, Percy LeSueur, Jack McDonald, George McNamara, Howard McNamara, Teddy Oke, Skene Ronan, Alf Skinner och Tommy Smith.

Hur klarade sig laget mot Canadiens under sina tre säsonger i NHA: Lagen möttes 8 gånger och så här ser tabellen ut med Canadiens ögon sett:
8 6 2 0 12 poäng och målskillnaden 38 – 28.

Toronto 228th Battalion

Toronto fick tillbaka sitt andra NHA-lag inför säsongen 1916-17 då ett armélag fick en plats i ligan. Laget Toronto 228th bestod enbart av militärer och kallades även ”Northern Fusiliers”, laget spelade i khakifärgade dräkter som liknade militärens uniformer och var ligans mest populära och målglada lag fram till februari då laget skickades till Europa och det första världskriget. Det uppstod en del skandaler då flera spelare tog avsked från militären och hävdade att deras uppdrag enbart varit att spela hockey. NHA försökte förgäves stämma armén för att laget lämnade ligan men ingen domstol ville ta upp ärendet. Naturligtvis så blev det bara en säsong för armélaget.

Här är sammanfattningen av 228th Battalions meriter:
Antal säsonger: 1, 1916-17
Bästa säsong: - laget diskvalificerades
Sämsta säsong: se ovan
Slutspel: -
Bästa slutspel: -
Resultat NHA: GP 10, W 6, L 4, T/OL 0, Points 12 (Laget blev sedan diskat och deras matcher räknades bort i tabellen för NHA säsongen 1916-17)
Resultat Stanley Cup: -
Flest matcher för laget: -
Flest poäng genom tiderna: Eddie Oatman 22 poäng
Flest poäng under en säsong: Eddie Oatman 22 poäng 1917
Största profiler genom tiderna: Amos Arthur, Art Duncan, George McNamara, Howard McNamara, Eddie Oatman och George Prodger.

Hur klarade sig laget mot Canadiens under sin enda säsong i NHA: Lagen hann mötas 2 gånger innan laget skickades till Europa och så här ser tabellen ut med Canadiens ögon sett: 2 2 0 0 4 poäng och målskillnaden 15 – 5.

Ligorna på västkusten

Det fanns tre olika professionella ishockeyligor på västkusten under början av 1900-talet, PCHA bildades 1911 av bröderna Frank och Lester Patrick och bestod till en början av tre lag. Lagen fick lite ”finare” namn som Senators, Royals och Millionaires i ett försök att locka över de bästa spelarna från NHA och andra ligor i öst (givetvis blev lönerna automatiskt högre med större konkurrens). 1913 slöt PCHA ett avtal med NHA där det bestämdes att segrarna i respektive ligas slutspel skulle mötas och göra upp om Stanley Cup. PCHA överlevde fram till 1924, de sista två säsongerna fungerade PCHA som en av NHL's konferenser gör i dag, eftersom man också spelade matcher som ingick i serien mot den rivaliserande ligan WCHL. WCHL bildades 1921 med lag från städer som redan nått framgångar både med junior och amatörlag och även i framtiden skulle bli att räkna med i junior och NHL/WHA sammanhang. När PCHA lades ned 1924 flyttades två av lagen i PCHA över till WCHL och 1925 då ett lag flyttade söder om gränsen till USA bytte ligan namn till WHL. WHL överlevde endast en säsong men återkom senare som en farmarliga till NHL och idag heter som alla vet en av de kanadensiska juniorligorna just WHL.

De här lagen spelade en eller flera säsonger i PCHA, WHL och WCHL:

Calgary Tigers

Calgary Tigers bildades 1919 för att spela i en amatörliga som kallades The Big-4 League, ligan bestod av två lag från Edmonton och två lag från Calgary. Lagen från Big-4 fick aldrig vara med och tävla om Allan Cup (pokalen som de kanadensiska amatörlagen slåss om) pga av att ligan snabbt fick ett rykte om sig som en ”Shamateur League", det var med andra ord inga pengar på bordet men en hel del under detsamma. De två lagen i Edmonton gick ihop och de två lagen i Calgary gjorde samma sak och tillsammans med lag från Regina och Saskatoon så bildade man WCHL 1921.Laget överlevde fem säsonger i WCHL/WHL och när WHL lades ned 1926 så flyttade man över till PrHL (Prairie Hockey League) där man spelade en säsong. 1932 startade man upp laget igen och spelade 4 säsonger i NWHL (North Western Hockey League) som var en halvprofessionell liga som gick under under den stora depressionen.

Här är sammanfattningen av Calgarys meriter:
Antal säsonger: 5, 1921-26
Bästa säsong: 1923-24, 37 poäng på 30 matcher
Sämsta säsong: 1925-26, 23 poäng på 30 matcher
Slutspel: 3 gånger i WCHL/WHL och tog sig till Stanley Cup finalen en gång.
Bästa slutspel: 1923-24 förlorade Stanley Cup finalen mot Montreal Canadiens
Resultat WCHL/WHL: GP 142, W 71, L 67, T 4, Points 146
Resultat Stanley Cup: GP 2, W 0, L 2, 0 vunnen serie och 1 förlorad serie
Flest matcher för laget: Red Dutton & Harry Oliver 130 matcher
Flest poäng genom tiderna: Harry Oliver 139 poäng (90+49)
Flest poäng under en säsong: Harry Oliver 34 poäng (22+12) 1923-24
Största profiler genom tiderna: Foley Martin, Bernie Morris, Cully Wilson, Ernie Anderson, Bobby Benson, Hal Winkler, Art Duncan, Ed Oatman, Barney Stanley, Red Dutton, Rusty Crawford, Herb Gardiner, Harry Oliver.

Calgary Tigers mötte Montreal Canadiens i Stanley Cup finalen 1924 och förlorade bägge matcherna. Så här ser statistiken ut med Montreals ögon sett: 2 2 0 0 målskillnad 9 – 1.

Edmonton Eskimos

Eskimos bildades redan 1905 som en amatörklubb under namnet Edmonton Hockey Club. Laget utmanade Stanley Cup mästarna vid två tillfällen, 1908 mot Montreal Wanderers och 1910 mot Ottawa Senators men förlorade bägge gångerna 13-10 i mål till Wanderers och 21-11 i mål till Ottawa. Laget spelade i WCHL/WHL mellan säsongerna 1921-22 och 1925-26, laget blev åter ett amatörlag efter att WHL och PrHL (Prairie Hockey League) lagts ned. Sin största framgång hade de när de säsongen 1922-23 vann WCHL mästerskapet och fick möta Ottawa Senators i Stanley Cup finalen, Ottawa vann finalen med 2-0 i matcher efter att matcherna slutat 2-1 respektive 1-0 till Ottawa.

Här är sammanfattningen av Eskimos meriter i WCHL/WHL:
Antal säsonger: 4 i WCHL 1921-25, 1 i WHL 1925-26
Bästa säsong: 1925-26, 38 poäng på 30 matcher
Sämsta säsong: 1923-24, 26 poäng på 30 matcher
Slutspel: 3 gånger, 1921-22, 1922-23, 1925-26
Bästa slutspel: 2 utmaningar om Stanley Cup plus Stanley Cup final säsongen 1922-23
Resultat WCHL/WHL: GP 143, W 78, L 58, T/OL 7, Points 163
Resultat Stanley Cup: GP 6, W 0, L 6, 0 vunna serier och 3 förlorade serier
Flest matcher för laget: Duke Keats 137 matcher
Flest poäng genom tiderna: Duke Keats 184 poäng
Flest poäng under en säsong i WCHL/WHL: Duke Keats 55 poäng, säsongen 1921-22
Största profiler genom tiderna: Tommy Phillips, Didier Pitre, Lester Patrick, Duke Keats, Joe Simpson, Art Gagne, Ty Arbour, Hal Winkler och Eddie Shore.

Moose Jaw Sheiks

Se Saskatoon Sheiks

New Westminster Royals

New Westminster Royals bildades samtidigt som PCHA och överlevde under tre säsonger. Namnet har återanvänts ett antal gånger under tidens lopp, mellan 1945-52 fanns ett lag med samma namn i PCHL och från 1952 till 1959 spelade ett lag med samma namn i den återuppväckta WHL som då fungerade som en farmarliga till NHL.

Här är sammanfattningen av New Westminsters meriter:
Antal säsonger: 3, 1911-14
Bästa säsong: 1911-12, 18 poäng på 15 matcher
Sämsta säsong: 1912-13, 12 poäng på 15 matcher
Slutspel: PCHA hade inte slutspel förrän 1918
Bästa slutspel: -
Resultat PCHA: GP 46, W 22, L 24, T/OL 0, Points 44
Resultat Stanley Cup: GP 0, W -, L -
Flest matcher för laget: Ran McDonald 44 matcher
Flest poäng genom tiderna: Ran McDonald 49 poäng
Flest poäng under en säsong: Eddie Oatman 27 poäng 1914
Största profiler genom tiderna: Hugh Lehman, Eddie Oatman, Moose Johnson, Ran McDonald, Jimmy Gardner och Harry Hyland.

Portland Rosebuds (PCHA)

Det finns två olika organisationer som döpt lag till just Portland Rosebuds, ett spelade i PCHA och ett i WHL. New Westminster Royals flyttades till Portland pga dåliga publiksiffror och en ny och större arena i Portland inför PCHA-säsongen 1914-15. Under andra säsongen i Portland blev man historiska när man blev det första amerikanska lag som tävlade om Stanley Cup pokalen när man mötte Montreal Canadiens i Stanley cup finalen. Laget lades ned efter fyra säsonger i Portland men ishockeyn hade kommit för att stanna i Portland som nu har ett lag i juniorligan WHL.

Här är sammanfattningen av Portlands meriter i PCHA:
Antal säsonger: 4, 1914-18
Bästa säsong: 1915-16, 26 poäng på 18 matcher
Sämsta säsong: 1917-18, 14 poäng på 18 matcher
Slutspel: 1, 1915-16
Bästa slutspel: 1915-16, förlorade Stanley Cup finalen med 2-3 i matcher mot Montreal Canadiens
Resultat PCHA: GP 78, W 38, L 40, T/OL 0, Points 76
Resultat Stanley Cup: GP 5, W 2, L 3, 0 vunnen serie och 1 förlorad serie
Flest matcher för laget: Charlie Tobin 78 matcher
Flest poäng genom tiderna: Charlie Tobin 80 poäng (60+20)
Flest poäng under en säsong: Dick Irvin 46 poäng (35+11), 1916-17
Största profiler genom tiderna: Eddie Oatman, Moose Johnson, Ran McDonald, Tommy Dunderdale, Smokey Harris, Charlie Tobin.

Portland i PCHA mötte Canadiens i Stanley Cup finalen 1916, så här ser statistiken ut med Montreals ögon sett: 5 3 2 0 målskillnad 15 – 13.

Portland Rosebuds (WHL)

Det här är den andra organisationen som flyttat till Portland och döpt laget till Rosebuds. 1925 flyttades Regina Capitals till Portland och då återuppstod Rosebuds för en sista säsong i WHL. När WHL lades ned 1926 så hamnade de flesta av lagets spelare i det nystartade NHL-laget Chicago Black Hawks.

Här är sammanfattningen av Portlands meriter i WHL:
Antal säsonger: 1 1925-26
Bästa säsong: 1925-26, 26 poäng på 30 matcher
Sämsta säsong: -
Slutspel: -
Bästa slutspel: -
Resultat WHL: GP 30, W 12, L 16, T/OTL 2, Points 26
Resultat Stanley Cup:
Flest matcher för laget: flera spelare med 30 matcher
Flest poäng genom tiderna: Dick Irvin 36 poäng (31+5)
Flest poäng under en säsong: Dick Irvin 36 poäng (31+5), 1925-26
Största profiler genom tiderna: Dick Irvin, Red McCusker, Bob Trapp, George Hay.

Regina Capitals

Regina bildades samtidigt som WCHL nämligen 1921, 1925 flyttades laget söder om gränsen till Portland där de kom att kallas Rosebuds (se ovan) och därmed tvingades ligan byta namn från WCHL (Western Canada Hockey League) till WHL (Western Hockey League). Regina var framgångsrikt under sina tre första säsonger men flytten söderut hjälpte inte och när Portland lades ned så hamnade de flesta av lagets spelare i NHL-laget Chicago Black Hawks. När WCHL lades ned så startades Regina Capitals upp igen för att spela i PrHL (Prairie Hockey League) men laget överlevde bara en säsong.

Här är sammanfattningen av Reginas meriter i WCHL :
Antal säsonger: 4 säsonger 1921-25 i WCHL
Bästa säsong: 1923-24, 36 poäng på 30 matcher
Sämsta säsong: 1924-25, 16 poäng på 28 matcher
Slutspel: WCHL slutspel 3 säsonger, 1921-22, 1922-23, 1923-24
Bästa slutspel: 1921-22, laget gick vidare från WCHL men blev utslagna av vinnarna i PCHA Vancouver Millionaires
Resultat WCHL: GP112, W 55, L 55, T/OL 2, Points 112
Resultat Stanley Cup: GP 0, W -, L -
Flest matcher för laget: Dick Irvin 102 matcher
Flest poäng genom tiderna: George Hay 123 poäng
Flest poäng under en säsong: George Hay 36 poäng 1923
Största profiler genom tiderna: Red McCusker, Bill Laird, George Hay, Charley McVeigh, Barney Stanley, Eddie Shore och Dick Irvin.

Saskatoon Sheiks (Crescents)

Saskatoon Sheiks gick in i WCHL säsongen 1921-22 och överlevde till 1928, de två sista säsongerna spelade laget i PrHL (Prairie Hockey League). På grund av dåliga publiksiffror så flyttade laget tillfälligt till Moose Jaw den 3 februari 1922 där laget avslutade säsongen som Moose Jaw Sheiks. Nästa säsong var laget tillbaka i Saskatoon men då kallades laget för Crescents men från och med säsongen 1923-44 så tog de tillbaka namnet Sheiks och behöll det till laget lades ned 1928.

Här är sammanfattningen av Saskatoons meriter i WCHL och WHL:
Antal säsonger: 4 i WCHL 1921-25, 1 i WHL 1925-26 och 2 i PrHL 1926-28
Bästa säsong: 1925-26 37 poäng på 30 matcher
Sämsta säsong: 1921-22, 10 poäng på 24 matcher
Slutspel: 2 gånger i WCHL/WHL 1924-25, 1925-26
Bästa slutspel: Utslagna i semifinalen säsongerna 1924-25 och 1925-26
Resultat WCHL/WHL: GP 142, W 62, L 81, T/OL 7, Points 131
Resultat Stanley Cup: GP 0, W -, L -
Flest matcher för laget: Bill Cook 117 matcher
Flest poäng genom tiderna: Bill Cook 143 poäng
Flest poäng under en säsong i WCHL/WHL: Bill Cook 44 poäng, säsongen 1925-26
Största profiler genom tiderna: Bill Cook, Bun Cook, Harry Cameron, Corb Denneny, Tommy Dunderdale, George Hainsworth, Aurel Joliat och Newsy Lalonde

Seattle Metropolitans

Seattle bildades 1915 och blev det fjärde laget i PCHA, redan under lagets andra säsong tog man sig till Stanley Cupfinalen där man besegrade Montreal Canadiens med 3-1 i matcher. Seattle var helt överlägsna de tre avslutande matcherna där målskillnaden var 19-3, Bernie Morris gjorde 14 av lagets 19 mål under de tre avslutande finalerna. Tre år senare möts lagen i Stanley Cupfinalen igen, det är nu som den Spanska Sjukan gör så att finalen avbryts och ställs in efter 5 spelade matcher när båda lagen vunnit två matcher var och en slutat oavgjort. Montreals stjärna Joe Hall avlider ett par dagar efter att finalen avbrutits, det här var första gången som Stanley Cup pokalen inte delades ut, nästa gång det sker är lockouten 2004-05. Seattle når Stanley Cup finalen igen 1920 men då blir man besegrade av NHL-mästarna Ottawa Senators med 3-2 i matcher. När Seattle läggs ned 1924 så går de två återstående lagen i PCHA in i WCHL och PCHA läggs också ned.

Här är sammanfattningen av Seattles meriter:
Antal säsonger: 9, 1915-24
Bästa säsong: 1916-17, 32 poäng på 24 matcher
Sämsta säsong: 1915-16, 18 poäng på 18 matcher
Slutspel: 6 slutspel i PCHA, laget tog sig vidare till Stanley Cup finalen vid tre tillfällen
Bästa slutspel: 1916-17, Vann Stanley Cup som första amerikanska lag
Resultat PCHA: GP 210, W 112, L 96, T/OL 2, Points 226
Resultat Stanley Cup: GP 14, W 7, L 6, T 1, 1 vunnen serie, 1 förlorad serie och en avbruten och inställd
Flest matcher för laget: Frank Foynston 202 matcher
Flest poäng genom tiderna: Frank Foynston 228 poäng (175+53)
Flest poäng under en säsong: Bernie Morris 54 poäng (37+17), 1916-17
Största profiler genom tiderna: Bernie Morris, Hap Holmes, Frank Foynston, Lester Patrick, Jack Walker, Gord Roberts, Jim Riley, Cully Wilson, Hec Fowler.

Seattle mötte Montreal Canadiens i två Stanley Cup finaler, sammanlagt så möttes lagen i nio matcher. Så här ser statistiken ut med Montreals ögon sett: 9 3 5 1 målskillnad 21 - 42.

Spokane Canaries

1916 tvingades Victoria Aristocrats lämna Victoria pga av att den kanadensiska militären ville ha arenan, då flyttades laget till den amerikanska gruvstaden Spokane där de döptes till Canaries. Spokane hade aldrig en riktig chans att överleva och lades ned efter en säsong när det stod klart att laget kunde återvända till Victoria 1918.

Här är sammanfattningen av Spokanes meriter:
Antal säsonger: 1, 1917
Bästa säsong: 1917, 16 poäng på 23 matcher
Sämsta säsong: 1917, 16 poäng på 23 matcher
Slutspel: -
Bästa slutspel: -
Resultat PCHA: GP 23, W 8, L 15, T/OL 0, Points 16
Resultat Stanley Cup: GP -, W -, L -,
Flest matcher för laget: Hec Fowler 23 matcher
Flest poäng genom tiderna: Albert Kerr 31 poäng
Flest poäng under en säsong: Albert Kerr 31 poäng 1917
Största profiler genom tiderna: Lester Patrick, Albert Kerr och Hec Fowler.

Vancouver Millionaires (Maroons)

Vancouver Millionaires bildades av Frank Patrick 1911 när han och brodern Lester Patrick bildade PCHA. När Fred ”Cyclone” Taylor skrev på för Vancouver 1912 så inleddes lagets guldålder, laget vann PCHA slutspelet sex gånger och tog sig till Stanley Cup finalen fyra gånger fram till att ligan lades ned 1924. 1921 bytte man namn från Millionaires till Maroons eftersom det dels var den färg (mörk lila) som laget spelade i och dels för att det var så klubben kallades av fansen. Vancouver gick in i WCHL när PCHA lades ned men när även WCHL/WHL gick i graven 1926 så försvann laget. Av någon anledning så säkrade aldrig Vancouver Canucks rättigheterna till Millionaires/Maroons när de gick in i NHL 1970 och inte förrän 2010 lyckades man skaffa rättigheterna till Vancouver Millionaires/Maroons namn.

Här är av Vancouvers meriter:
Antal säsonger: 13 säsonger i PCHA 1912-24 och två säsonger i WCHL/WHL 1924-26
Bästa säsong: 1914-15, 26 poäng på 17 matcher
Sämsta säsong: 1913-14, 12 poäng på 15 matcher
Slutspel: 7 gånger i PCHA slutspelet och 4 Stanley Cup finaler under lagets livstid.
Bästa slutspel: 1914-15 vann Stanley Cup
Resultat PCHA: GP 272, W 143, L 127, T/OL 2, Points 288
Resultat WCHL/WHL: GP 58, W 22, L 34, T/OL 2, Points 46
Resultat Stanley Cup: GP 18, W 9, L 9, 1 vunnen serie och 3 förlorade serier
Flest matcher för laget: Hugh Lehman 260 matcher
Flest poäng genom tiderna: Mickey MacKay 290 poäng (199+91)
Flest poäng under en säsong: Gord Roberts 53 poäng (43+10) säsongen1916-17
Största profiler genom tiderna: Newsy Lalonde, Cyclone Taylor, Jack Adams, Art Duncan, Mickey MacKay, Frank Patrick, Didier Pitre, Frank Boucher, Lloyd Cook, Helge Bostrom, Alf Skinner, Smokey Harris, Ty Arbour, Hugh Lehman, Gord Roberts, Frank Nighbor, Si Griffis, Barney Stanley, Tommy Phillips.

Vancouver mötte Montreal Canadiens en gång under slutspelet, sammanlagts spelades två matcher och så här ser statistiken ut med Montreals ögon sett: 2 2 0 0 målskillnad 5 – 3.

Victoria Senators (Aristocrats, Cougars)

Victoria bildades 1911 av Lester Patrick och var ett av tre lag som bildade PCHA, under de två första säsongerna gick laget under namnet Senators, 1913 fick de namnet Aristocrats istället. Aristocrats som redan första säsongen besegrade Stanley Cup vinnarna Quebec Bulldogs i en utmaning om Stanley Cup som aldrig godkändes överlevde till 1916 då den kanadensiska armén tvingade bort laget från lagets area. Laget flyttades då till Spokane där det döptes till Canaries (se ovan) men efter att Spokane bara överlevt en säsong så startades Aristocrats upp igen efter det första världskrigets slut 1918. 1922 byter man namn igen på laget från och med nu så heter laget Cougars och Cougars spelar kvar i PCHA tills nedläggningen 1924 och efter det så går man över och spelar två säsonger i WCHL/WHL innan den ligan också lades ned 1926. Efter Victoria lagts ned så övertog James Norris samtliga spelares kontrakt till sitt nystartade NHL-lag Detroit Cougars som via ett namnbyte till Falcons ett par säsonger senare fick dagens namn Red Wings. Victoria vann Stanley Cup 1925 och blev då det första lag som inte fick sina namn inristade (i början så skedde det inofficiellt men med tiden så hade det blivit en tradition att rista in namnen på laget och dess samtliga spelare) på själva Stanley Cup pokalen, istället sattes det på ett metallband om en sockel där pokalen sattes fast och på det bandet fick Victorias spelare och ledare sina namn inristade.

Här är sammanfattningen av Victorias meriter:
Antal säsonger: 11 säsonger i PCHA, 1912-1916 + 1918-1924, 2 säsonger i WCHL/WHL 1924-26
Bästa säsong: 1925, 32 poäng på 28 matcher
Sämsta säsong: 1915, 8 poäng på 17 matcher
Slutspel: 2 Stanley Cup finaler 1925 och 1926
Bästa slutspel: 1925 vann Stanley Cup
Resultat PCHA: GP 231, W 101, L 127, T/OL 3, Points 205
Resultat WCHL/WHL: GP 58, W 31, L 23, T/OL 4, Points 66
Resultat Stanley Cup: GP 8, W 4, L 4, 1 vunnen serie och 1 förlorad serie
Flest matcher för laget: Clem Loughlin 203 matcher
Flest poäng genom tiderna: Frank fredrickson 198 poäng
Flest poäng under en säsong: Frank Fredrickson 55 poäng (39+16) säsongen 1922-23
Största profiler genom tiderna: Hap Holmes, Hec Fowler, Frank Foynston, Frank Fredrickson, Clem Loughlin, Wilf Loughlin, Harry Meeking, Jack Walker, Gizzy Hart, Eddie Oatman, Bert Lindsay, Albert Kerr, Moose Johnson, Bob Genge, Harold Haldersson och Lester Patrick
Victoria mötte Montreal Canadiens i Stanley Cup finalen 1925 och vann med 3-1 i matcher. Så här ser statistiken ut med Canadiens ögon sett: 4 1 3 0 målskillnad 8 – 16.

Här finns alla delar av serien:  http://www.svenskafans.com/nhl/montreal/Rivaler-417874.aspx

källor: Canadiens.com, wikipedia.org, justsportsstats.com, hockeyleaguehistory.com

Dan Augustssondaug4663@gmail.com@DaugHabs2013-05-27 18:05:00
Author

Fler artiklar om Montreal