Stora förändringar i Arizona – både på och utanför isen
Kaptenen har tvingats lämna, tränaren likaså, presidenten har avgått, en förstemålis har försvunnit och ersatts, en svenskstjärna anlänt och en tilltänkt förstecenter har plockats in. Annars har det varit lugnt kring Coyotes i sommar.
Det är väl bara att ta tag i allting på en gång, och försöka göra det i rangordningen viktigast först. Så låt oss inleda med att Teemu Pulkkinen plockades av Vegas Golden Knights. Nej, skämt åsido, givetvis fokuserar vi på att en era har tagit slut i Arizona-öknen.
Shane Doan har nämligen lämnat organisationen efter 21 år med densamma. Likt jämnårige fotbollsikonen Francesco Totti tvingas han bort från sin tron och står i valet och kvalet om att lägga skridskorna på hyllan eller ej.
40-åringen lämnar ett stort avtryck bakom sig i historieböckerna med sina 972 poäng på 1540 matcher. Den imaginära kaptensbindeln lämnade han nog vid Oliver Ekman-Larssons plats i omklädningsrummet. Mer långrandig om detta avsked kan jag tillåta mig att bli i en eventuell framtida text.
– – – – –
Coach Dave Tippett har inte varit i klubben fullt lika länge som Shane Doan, men har stått i båset sedan 2009. Även han har lämnat efter att ha gått i clinch med ägarna. Ryktena säger att det handlat om just Doans avsked som varit grunden till bråket som alltså ledde till att Tippett ömsesidigt lämnat skutan.
Under sina åtta år som högsta höns tog han laget till slutspel under de tre första säsongerna med en konferensfinal 2012 som bästa facit. Efter sin första säsong vann han dessutom "Jack Adams Award" som bästa tränare i NHL.
Nu återstår det att se vem som kan tänkas ta över rodret. De namn som har cirkulerat mest kring positionen är samtliga tränare i AHL. Både Todd Nelson och Dallas Eakins (Detroit respektive Anaheims farmarlag) ska ha blivit intervjuade. Även Sheldon Keefe, Toronto Marlies headcoach, ska vara med i leken.
– – – – –
Därefter skedde det en hel del större trejder som kastat om ordentligt i truppen. Tillåt mig ta de tre viktiga i kronologisk ordning:
* Mike Smith skickades till Calgary Flames i utbyte mot hans kollega Chad Johnson, backen Brandon Hickey och ett draftval i tredjerundan 2018 (vilket blir till andrarundan om Flames når slutspel).
Kommentar: Jag har svårt att tända till på denna trejd, åt varken det ena hållet eller det andra. Mike Smith är en bra målvakt, men kanske inte den jämna klippa man behöver för att ta sig till slutspel som en underdog. Det ska även vara tajt om pengar i kassan numera, så att skeppa en cap-hit på 4,25 miljoner dollar kanske inte är världens sämsta idé. Chad Johnson tilläts sedan gå ut på free agency och blev där signad av hans gamla klubb Buffalo Sabres.
* Laurent Dauphin och Connor Murphy packade väskorna för att flytta till Chicago medan Niklas Hjalmarsson lämnade vinterjackorna i "The Windy City" och drar till varmare klimat i Arizona.
Kommentar: Till skillnad från ovanstånde bytesaffär tände jag till när jag insåg att Niklas Hjalmarsson numera är en prärievarg. Till det goda till att börja med, sedan svängde det snabbt åt det värre och sedan tillbaka och hit och dit. En sex år äldre spelare med högre cap-hit och kortare kontrakt, är det värt det? Kanske vad gäller kort sikt, ska Coyotes gå till slutspel de kommande två säsongerna ("Hjalles" kontrakt går ut därefter) så är svensken helt klart ett starkare kort än Murphy. Frågan är bara vad som kommer därefter, men låt oss dregla över Hjalmarssons "shot suppression"-siffror för nu och hoppas att han är den partner som Oliver Ekman-Larsson länge har suktat efter.
* Anthony DeAngelo fick sjundevalet i årets draft nedstoppat i bröstfickan när han fick beskedet om att han får chansen att spela på Madison Square Garden. Priset för denna kombo var Derek Stepan och Antti Raanta.
Kommentar: Bara dryga timmen efter att tidigare nämnda Blackhawks-trejd ägt rum small det återigen till i telefonen på midsommarafton. Ett stycke förstecenter och en släng av förstemålis hade ramlat ned i brevlådan. Att man fått in Antti Raanta applåderar jag, han har hävdat sig som backup bakom Henrik Lundqvist i Rangers och ser nu ut att vara redo för större uppgifter. Finländaren sitter på ett kontrakt som är värt en miljon dollar per år, och tyvärr lika många år. Låt oss därför hoppas att han skriver på ett nytt kontrakt ganska omgående innan han slår igenom som hans företrädare i Henkes skugga, Cam Talbot.
Så till Derek Stepan. Det är en spelare jag har gillat sedan dag ett, så på så sätt är jag glad över att han kommit. Men med det kontraktet på 6,5 miljoner i cap-hit... Då ska man vara given nummer ett som producerar poäng till höger och vänster. Det är inte vad jag ser i Stepan, och det är givetvis anledningen till att Rangers valde att göra sig av med honom i första början. Centeruppsättningen är däremot jättefin som sådan i och med hans intåg. Två unga stjärnskott i Dylan Strome och Clayton Keller med låga kontrakt och skyhög potential, plus hela ligans kanske bäste poänggörare i numerärt underläge, Brad Richardson, är riktigt, riktigt starkt i mitten. Lägg därtill att Christian Dvorak är center i grunden.
– – – – –
Till free agency valde man att släppa flertalet mer eller mindre anonyma spelare som redan hittat ny klubbadresser. Radim Vrbata till Florida Panthers är väl ungefär det enda riktiga tappet från i fjol. In har det varit desto tystare. Den ende spelaren man gjort klart med är, ursäkta franskan, "fancy stats-darlingen" Adam Clendening, även han senast i "Blåskjortorna". En spelare som varit rejält undangömd i Rangers men som sagt har siffror och statistiken som pekar på att han är en mer än fullgod back. Att han dessutom skrev på det billigast möjliga kontraktet på 650 000 dollar för ett år ser jag som en low risk, medium reward.
Man skrev även ett två-årigt kontrakt med Nick Cousins på en miljon dollar i lönetaksträff. Cousins som kom i en smärre trade med Philadelphia Flyers innan draften där han och målvakten Merrick Madsen skickades till Coyotes i utbyte mot forwarden Brendan Warren och ett val i femterundan 2018. Cousins får ses som ett alternativ på fjärde centerplatsen om Clayton Keller inte skulle vara redo för NHL-spel i år. Det bör han dock vara med tanke på hur bra det gick för honom i VM i våras.
– – – – –
Just ja, de valde ju en del killar i draften under midsommarhelgen också. Här är dem:
Förstarundan: Val #23 Pierre-Olivier Joseph, försvarare, Charlottetown Islanders (QMJHL).
Andrarundan: Val #44 Filip Westerlund, försvarare, Frölunda.
Tredjerundan: Val #69 MacKenzie Entwistle, forward, Hamilton (OHL). Val #75 Nate Schnarr, center, Guelph (OHL). Val #82 Cameron Crotty, försvarare, Brockville (CJHL).
Fjärderundan: Val #108 Noel Hoefenmayer, försvarare, Ottawa 67's (OHL).
Femterundan: Val #126 Michael Karow, försvarare, Youngstown (USHL). Val #128 Tyler Steenbergen, forward, Swift Current (WHL).
Sjunderundan: Val #190 Erik Walli Walterholm, forward, Djurgården.
– – – – –
Nej, men det var väl allt som har skett hittills egentligen. Mycket fakta i denna text, men förhoppningsvis lyckades du ta dig igenom utan att somna. Självklart finns det mer att tillägga kring uttåg och intåg i truppen och en ekonomisk kris i klubben, men det lämnar vi därhän.
Nu får vi se vad John Chayka planerar att göra innan pucken släpps i oktober, det känns som att det borde signas ytterligare en free agent, helst en forward. En spelare som Nail Yakupov hade jag gärna sett få chansen, men NHL:s sämsta lag knyckte honom istället, så det säger väl hur stort värde han har...
Nåja, fridens liljor hörni.