SvenskaFans rankar: 18. Ottawa Senators
Med nöd och näppe tog sig Ottawa till slutspel förra säsongen. Även den här säsongen – om det blir någon – tror vi att de kommer få slita hårt för att vara bland de åtta bästa i Eastern Conference.
Att Ottawa Senators gick till slutspel i fjol var kanske inte den allra största skrällen, men visst var frågetecknen många. Laget visade upp ett jämnt spel där man förvisso ofta blandade och gav, men poängen rullade in med jämna mellanrum. Att man däremot skulle hota New York Rangers i conferencekvartsfinalen som man gjorde var det få som trodde. Matchserien gick till sju matcher, men där vann Rangers med uddamålet.
Nu siktar Ottawa Senators mot en ny säsong, och förhoppningsvis kan man ta med sig det bästa från fjolårssäsongen för att sedan krydda på med det där lilla extra. Exempelvis hade man ju stjärnskottet Erik Karlsson, som också tog hem Norris Trophy.
Den gångna säsongen var dessutom Paul MacLeans första som head coach i NHL efter att ha varit assisterande bakom Mike Babcock i Detroit Red Wings. Trots uttåget redan i kvartsfinal var säsongen en lyckad sådan för MacLean som också blev nominerad till Jack Adams Award, coachernas pris.
På transfermarknaden har man tagit det hyfsat lugnt, men Filip Kuba är en kompetent back som nu i stället kommer att representera Florida Panthers. Nick Foligno gick till Columbus Blue Jackets, men i samma trejd fick man i stället Marc Methot. Inte att förglömma är Guillaume Latendresse, som nog inte kommer få något vidare varmt välkomnade när Ottawa Senators gästar Bell Centre i Montreal nästa gång.
Målvakter:
Den förra säsongen fick Craig Anderson det stora förtroendet mellan Ottawa Senators stolpar. Under grundserien startade amerikansen 60 matcher och sedan ytterligare de sju slutspelsmatcherna. Så många matcher har inte Anderson lirat på en säsong sedan säsongen 09/10 i Colorado Avalanche, men det får sägas att han gjorde det väldigt bra. 31-åringen är ingen målvakt som någonsin kommer att bära den stora stjärnstatusen, men däremot en målvakt som är klart duglig.
Bakom Anderson finns Ben Bishop som fortfarande letar efter att komma på plats på allvar i NHL. Den förra säsongen blev det en fåtal matcher men finns det någon potential? Det är en svårbesvarad fråga, men med sin storlek på över två meter i längd och närmare hundra pannor så kan vi ju lugnt konstatera att han inte är för liten, men möjligen för orörlig?
Ottawas backuppsättning känns tveksam. Visst är Anderson en duglig målvakt och Bishop kan säkert täcka upp ett antal matcher. Satsar Ottawa Senastors högre krävs det dock något vassare, åtminstone sett till hur övriga truppen ser ut i dag.
Backar:
Vi kan väl börja med att nämna Erik Karlsson så att vi har det avklarat. Svensken gjorde en fantastisk fjolårssäsong där han gjorde 78 poäng i grundserien varav 19 mål. I belöning kröntes Karlsson med Norris Trophy, vilket för många inte var så överraskande. Samtidigt har Karlsson fortfarande klara brister i det defensiva spelet. Får han ordning på den biten, ja då kan han bli betydligt bättre än vad han redan är.
Den rutinerade Sergei Gonchar är som alltid en viktig pusselbitt i Ottawa. Backen är duglig offensivt och en ettrig och tuff spelare i egen zon. När nu lockouten ligger runt hörnet har han stuckit hem till Ryssland.
Och när vi ändå talar om rutinerade spelare är det på sin plats att nämna Chris Phillips. En hårding och ledargestalt som inte viker sig en tum. De sex senaste säsongerna har Phillips bara missat tre matcher i grundserien.
Marc Methot som trejdades in från Columbus Blue Jackets i utbyte för Foligno har många likheter med Chris Phillips i spelstilen, åtminstone sett till det defensiva då Methot i princip helt och hållet saknar någon form av offensiv kvalitet. Methot är knappast någon storstjärna och lär troligen aldrig bli men så länge han får hålla sig skadefri och kan hålla uppe formen är han en klart användbar back i NHL.
Ny för i år är även Mike Lundin, som närmast kommer från Minnesota. En defensiv back på 27 år som fortfarande söker efter det riktiga genombrottet. Det är hög tid att få det nu, men tveksamt om man kan uträtta så mycket mer än att göra sitt jobb med den position och i det lag han spelar i dag.
Slutligen och den yngste av dem alla; Jared Cowen. 21-åringen som draftades som nionde man 2009 gjorde en bra debutsäsong i fjol och slutade på en plusminusstatistik om -4 i grundserien. Cowen spelade en hel del penalty killing, och lär få se fram emot att göra så under hela sin NHL-karriär, vilket han lär göra med glädje.
Forwards:
Till Ottawa Senators-fansens glädje bestämde sig Daniel Alfredsson för att köra vidare ytterligare en säsong. Den lojale trotjänaren hade en trögstartad fjolårssäsong men med 27 mål och ett alltid hårt jobb går det inte att ducka för hans betydelse.
Detsamma får man så klart säga om Jason Spezza. 29-åringen hittade tillbaka till poängskörden från förr och gjorde 34 mål, följt av hela 50 assist. En av de klart bästa i matchserien mot New York Rangers i slutspelet. En annan spännande spelare är Milan Michalek, en personlig favorit. Trots att han bär på en hel del pannor är han rörlig för sin storlek och har ett skott som inte går av för hackor. 35 strutar blev det förra säsongen och han har verkligen kommit till sin rätt i Senators.
25-årige Guillaume Latendresse är inne på sin tredje NHL-klubb i och med bytet från Minnesota till Ottawa. Latendresse har spelat fyra säsonger för rivalen Montréal Canadiens tidigare vilket kanske gör att han har en del att bevisa innan publiken tar honom till sig. Latendresse har haft två riktigt tunga säsonger där han endast kunnat spela knappt 30 matcher i NHL, och detta blir något av en nystart för kanadensaren.
Colin Greening var en imponerande spelare under långa stunder i fjol. Den förre Cornell University-kaptenen lyckades göra 37 poäng under sin första ordinarie NHL-säsonger, och i rätt umgänge kan han bli riktigt bra. Detsamma gäller givetvis också Jakob Silfverberg som kommer direkt från Brynäs och även Mika Zibanejad som nu får ett nytt försök i Ottawa. Dessutom hoppas danske Peter Regin, för tillfället skadad, hitta sin plats i senators.
Även Erik Condra hade en klart duglig första ”hel” säsong i Ottawa Senators. Inte minst i numerärt underläge där Condra fick en hel del förtroende, mest av alla i laget. Precis som Zack Smith är han en riktigt bra spelare i den spelformen och på något sätt är det spännande att se hur Paul MacLean vågar satsa på relativt nya NHL-spelare på så viktiga positioner.
Det återstår att se om Stephane da Costa kan bli en sådan. Fransk-polacken har förvisso varit med från och till under de två tidigare säsongerna, och det är möjligt att det blir så även i år då det finns andra spelare som också kan fylla hans funktion. Kaspars Daugavins och Jim O’Brien står nämligen även dem och bankar på ungefär samma port.
Personligen väntar jag fortfarande på att se var Kyle Turris står. Den 23-årige centern har gjort ett par dugliga säsonger i Phoenix Coyotes och nu Ottawa Senators. 29 poäng på 49 matcher under våren imponerar så klart och blir det en hel säsong får man hoppas att den siffran ökar.
Avslutningsvis får vi inte glömma grovjobbaren Chris Neil, eller hur ni nu vill titulera honom. En stenhård spelare och ibland rätt ful i sina handtag men ack så omtyckt i Ottawa.
Nyckelspelare:
Erik Karlsson, Jason Spezza, Milan Michalek
Nyförvärv:
Mike Lundin (Minnesota)
Guillaume Latendresse (Minnesota)
Marc Methot (Columbus)
André Benoit (Spartak Moskva)
Tyler Eckford (Phoenix)
Nathan Lawson (Montréal
Förluster:
Zenon Konopka (Minnesota)
Matt Carkner (NY Islanders)
Filip Kuba (Florida)
Nick Foligno (Columbus)
Mike McKenna (St Louis)
Rob Klinkhammer (Phoenix)
Alex Auld (Salzburg)
Bobby Butler (New Jersey)
Svenskar:
Erik Karlsson, Daniel Alfredsson, Jakob Silfverberg, Mika Zibanejad
Coach:
Paul MacLean
Preliminär laguppställning:
Milan Michalek – Jason Spezza – Daniel Alfredsson
Colin Greening – Kyle Turris – Guillaume Latendresse
Jakob Silfverberg – Zack Smith – Erik Condra
Kaspars Daugavins – Jim O’Brien – Chris Neil
Erik Karlsson – Marc Methot
Sergei Gonchar – Jared Cowen
Mike Lundin - Chris Phillips
Craig Anderson (Ben Bishop)
Andra notabla spelare: Stéphane Da Costa, Peter Regin, Mika Zibanejad
---
Bästa nyförvärvet: March Methot
I och med tappet av Filip Kuba behövde Ottawa Senators ha in en pålitlig back. Det får man i Marc Methot och även om han är högst begränsad högre upp än egen blålinje, så gör han ytterst få misstag i egen zon. Det är också just därför man primärt har en back och i ett lag som dessutom redan har ett par offensiva backar fyller Methot en god funktion.
Värsta förlusten: Filip Kuba
Gick från -26 till +26 i plusminusstatistiken över en säsong och är en erkänd duktig back. Det kan ingen förneka. Samtidigt är Kuba 35 år och närmar sig pensionsåldern och med en organisation som Ottawa där juniorerna står och knackar på dörren förstår jag att man inte kunde behålla Kuba.
Årets poängkung: Jason Spezza
På gränsen att kommentarer är överflödiga i det här fallet. Spezza är i särklass organisations skickligaste offensive spelare, och lär så förbli över ytterligare några år framöver.
Årets nykomling: Jakob Silfverberg
Stor anledning till att Brynäs tog SM-guld i våras, och det i en av de bättre ligorna som finns utanför NHL. Gjorde ett par matcher i slutspelet utan större lycka, men vi svenskar som sett Silfverberg på nära håll vet att han mycket väl kan lyckas i NHL.
Årets genombrott: Kyle Turris
Kyle Turris gjorde fler poäng i Ottawa förra säsongen än vad han gjorde under sina två föregående säsogner i Phoenix Coyotes. Då spelade han dessutom hela säsongen vilket han inte gjorde i fjol då han stannade på 49 matcher. Kan Turris få vara med en hel säsong och samtidigt utvecklas ytterligare kan centern säkert sluta på närmare 60 poäng.
###
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
12.
13.
14.
15.
16.
17.
18.
19 Dallas Stars
20. Colorado Avalanche
21. Phoenix Coyotes
22. Florida Panthers
23. Toronto Maple Leafs
24. Anaheim Ducks
25. Edmonton Oilers
26. Montreal Canadiens
27 Calgary Flames
28. Winnipeg Jets
29. New York Islanders
30. Columbus Blue Jackets