SvenskaFans rankar: 11. Tampa Bay Lightning

Efter två års kräftgång och placeringar i det absoluta bottenträsket lyckades Lightning ifjol i alla fall hota om en slutspelsplats ganska länge, även om man inte orkade hela vägen i mål. Förväntningarna på den kommande säsongen är nu mycket högre än så bland fans och "förståsigpåare", vilket också stämmer väl överens med åsikterna hos SvenskaFans redaktion.

Det är onekligen motiverat att Lightning i år får räkna med att ha högre förväntningar på sig. Efter en helrenovering under våren/sommaren med ny ägare och ledningsteam samt ett gäng intressanta nyförvärv skiner solen starkare än på länge i Tampa.

För sex år sedan kunde Lightning stoltsera som regerande Stanley Cup-mästare vid motsvarande tidpunkt på året, men istället för att etablera sig som en stormakt i NHL följde en rad miserabla säsonger med turbulenta ägarförhållanden. Mästarlaget från 2004 demonterades ganska snabbt ner med det nya lönetaket igång, och när det blev respass ur playoffs både 05-06 och 06-07 fortsatte resan neråt i tabellen.

Sommaren 2008 klev Len Barrie och Oren Koules in som nya ägare och lovade guld och gröna skogar. Nog följde värvningar, men inte de rätta för att vända skutan i rätt riktning. Barry Melrose, med världens kanske mest omtalade hockeyfrilla, fick snabbt kliva av coachjobbet hösten 2008 och ersattes av Rick Tocchet, som gjorde sitt bästa som färsking bakom bänken. Oroligheterna kring klubben fortsatte, inte minst efter att ägarna inte riktigt kom överens. Men så i mars tidigare i år började laget sin resa i rätt riktning när Jeff Vinik godkändes som ny ägare. Det var förstås för sent att göra något åt den pågående säsongen, men efter att man missat att ta sig till slutspel igen åkte stora yxan fram. Det gjorde att stora delar av lagets ledning fick se sig om efter nya tjänster, inklusive GM Brian Lawton och coach Tocchet. I slutet av maj kom sedan nyheten som nästan på en natt fick fans att börja drömma om Stanley Cup - den gamle Red Wings-legenden Steve Yzerman anlitades som General Manager. Efter det följde åtskilliga kloka beslut...

Det började med en ny coach i form av Guy Boucher. Han var en av de mest eftertraktade coacherna efter att ha lett Hamilton Bulldogs till framgång i AHL. Det fortsatte med att nyckelspelaren Martin St. Louis skrev på för fyra år. Efter att ha sett till att göra sig av med överbetalde Andrej Mezsaros, inte skrivit på nya kontrakt med varken Alex Tanguay (flopp ifjol) och Antero Niittymäki (som förvisso inte direkt gjorde bort sig) följde avtal med en ny burväktare i Dan Ellis, hemvändaren Pavel Kubina och så en riktig offensiv kraft i Simon Gagne.

Drömmarna om slutspel är helt klart realistiska. Lightnings två första kedjor kan mycket väl tillhöra ligans allra vassaste, ledda av fjolårets skytteligavinnare Steven Stamkos och 94-poängsmannen Martin St. Louis. En revanschsugen Vincent Lecavalier som nu får riktig offensiv hjälp av Simon Gagne, kryddat med en powerforward i form av Ryan Malone och energiknippet Steve Downie gör att den röda lampan bakom buren lär snurra frekvent i vinter. Defensiven är förstärkt med Pavel Kubina och Brett Clark, kombinera det med Victor Hedman som nu har en säsongs erfarenhet och hans mentor Mattias Öhlund så är det i alla fall en stabil fyra där. Dan Ellis i mål kommer dessutom att ge Mike Smith en riktig kamp om förstaspaden i mål.

Men det blir inte lätt. Det är många lag som vill återvända till slutspel, och bara åtta kan vara med. Offensiven känns som det minsta problemet, utmaningen ligger i att försvaret blir tätt och att målvaktssituationen håller. Inte sedan Khabibulins dagar har Bolts haft det riktigt tryggt där bak, och ofta är det ju därifrån ett vinnande lag byggs...

Målvakter:

Kampen i mål står denna säsong mellan två gamla kamrater från Iowa Stars, Dallas farmarlag, där Bolts nyförvärv Dan Ellis och Mike Smith delade på bördan en gång i tiden. Den gången drog Mike Smith ifrån och etablerade sig som den främste av de två, men frågan är om inte Dan Ellis är den som ligger bäst till för platsen som Lightnings #1 den här säsongen. Han draftades som 60:a totalt 2000 av Dallas Stars och debuterade för klubben februari 2004, men det var först när han kom till Nashville Predators 07-08 som karriären tog fart. Väl där konkurrerade han ut Chris Mason, ledde laget till slutspel och vann pris för att ha ligans bästa räddningsprocent. Året efter sviktade formen och istället tog finnen Pekka Rinne över startjobbet, vilket fortsatte under fjolåret trots att Ellis ifjol inte på något sätt gjorde bort sig med 2.69 i GAA och 90.9 i räddningsprocent. I somras värvade Canadiens rättigheterna till Ellis innan trade deadline, men något avtal blev aldrig till där, och istället hamnade han i Lightning. Förhoppningarna är nu att han kan återvända till formen från 07-08, och bli den stabila sista utpost laget så länge letat efter.

Mike Smith konkurrerade som sagt ut Ellis en gång i tiden, men frågan är om han lyckas även den här gången. Sedan han kom till klubben i traden 2008 (som tog Brad Richards till Dallas Stars) har han bara visat delar av sin potential. Det började ganska bra 08-09 med 14 segrar, 2.62 i GAA och 91.6 i räddningsprocent trots att Lightning egentligen var riktigt dåliga, men sedan satte en hjärnskakning stopp för resten av spel den säsongen. Ifjol varvade han sedan bra insatser med betydligt sämre, och delade på målvaktsposten med Antero Niittymäki, som stundtals presterade på mycket högre nivå än Smith. Men likväl var det finnen som fick lämna, och Smith fick förnyat förtroende (ja, han hade ju ett gällande kontrakt också, det underlättade). Att Smith ska växa ut till en ny Brodeur är väl inte så många som tror på, förhoppningen är dock att han fortfarande kan se till att vara lagets #1, men då krävs det mer av honom.

Möjligheterna att som tredjemålvakt ta sig fram till NHL-spel är förstås ganska små, och beror allt som oftast på att någon av de andra blir skadade. Dustin Tokarski och Jaroslav Janus kämpade friskt i AHL ifjol, gjorde det helt okej och hoppades nog att någon av dem skulle stå på tur nu. Men istället har de blivit omsprungna i rangordningen av Cedrick Desjardins som kom i en trade i somras. Desjardins var AHL:s bästa målvakt den gångna säsongen med ett GAA på 2.00, och ledde Hamilton Bulldogs till final. Han är helt klart en framtida NHL-målvakt.

Backar:

Defensiven var ett riktigt problem för Lightning ifjol, vilket ledde till att man släppte in fjärde mest mål av alla lag. Men det ser ljusare ut nu. Att den gamle Stanley Cup-vinnaren från 2004, Pavel Kubina, valt att återvända betyder mycket. Han hade redan då etablerat sig som en stabil NHL-back, och har fortsatt stärka sina aktier i den rollen under sina år i Toronto Maple Leafs och nu senast för Atlanta Thrashers. Runt 40 poäng kan vi räkna med från hans klubba, och frågan är om inte det finns ytterligare potential med tanke på hur mycket bättre omgivning som finns i laget nu.

En annan ny försvarare är Brett Clark, en 33-årig kanadick som varit ett stabilt inslag för Avalanche de senaste åren. Han har offensiv potential och kan flytta pucken bra, med 39 som bästa poängnotering i NHL (06-07). Men räkna med att han lär få fokusera mer på att visa upp sitt defensiva kunnande, där han särskilt sticker ut som en av ligans främsta på att täcka skott (11:a ifjol, 2:a året innan).

Mattias Öhlund anslöt under förra sommarens free agent-period, och hade höga förväntningar på sig efter den lönecheck han skulle kvittera ut. Och visst har han bidragit med mycket NHL-rutin och hjälpt sina yngre backkollegor framåt, men hans egen offensiv har gått i stå. Inte ett enda mål och bara 13 assist gjorde det till hans poängmässigt sämsta säsong i NHL, vilket delvis kan förklaras med att han inte fick särskilt mycket tid i powerplay. Räkna med att han är revanschsugen i år och kommer att visa att han fortfarande har i ligan att göra många år till.

En annan svensk back var kanske den mest omtalade spelaren inför fjolårets säsong - Victor Hedman. Han fick väldigt mycket förtroende redan från början av coach Tocchet och gjorde det inledningsvis bra, men efter ett tag lyste hans orutin igenom och bra insatser varvades med rena nybörjarmisstag. Det råder ingen tvekan om att Hedman är en framtidsman dock, och räkna med att han även i år kommer att få alla chanser att utvecklas till den storback som alla förväntar sig att han ska bli.

Bakom denna fyra är det dock mer oklart vad som händer. Randy Jones anslöt under slutet av sommaren från Los Angeles och var kanske det första nyförvärvet som inte kändes helt självklart. Nog finns offensiv potential att hämta, men många kommentarer har hörts om att han inte är vidare skicklig. Men han har fått en del speltid under försäsongen och bör knipa en av de sista två platserna trots allt. Mike Lundin ligger sedan bra till för den sista platsen, efter att under fjolåret ha etablerat sig som ett ordinarie inslag i laget. Han har även han potential att producera poäng, de senaste två åren i AHL för Norfolk har han skött sig bra, frågan är bara om han kan omvandla det till samma resultat i NHL. Att i rollen som sjätte back vara högproducerande är dock svårt.

Matt Smaby har fått smaka på en del NHL-spel de senaste säsongerna och lär fortsatt vara det första valet till hands om skador dyker upp bland försvararna. Mathieu Roy gjorde 31 matcher för Blue Jackets ifjol och har potentialen att finnas med bland de som ligger närmast till hands. Men därefter finns flera mindre namnkunniga spelare som står på lut. Vladimir Mihalik och Ty Wishart är två av dem, kanske kan tjecken Radko Gudas vara en annan? Han draftades i tredje rundan i somras och skulle isåfall bidra med mycket kämpvilja och hårda tacklingar. Mark Barberio är en annan yngling som skrev kontrakt under sommaren och pockar på uppmärksamhet.

Forwards:

Offensivt sätt ser det väldigt spännande ut för Lightning i år. Två riktigt starka kedjor följs av två kanske inte lika namnkunniga, men likväl med rollspelare och grovjobbare. Forwardsensemblen leds förstås av fjolårets sensation Steven Stamkos, som delade på skytteligatiteln tillsammans med Sidney Crosby. Hans bössa måste fortsätta mullra från vänsterkanten i powerplay om det ska bli en lång säsong, och det mesta talar för att hans utveckling fortsätter åt det hållet.

Med fyra nya år i sitt kontrakt är Martin St. Louis en annan viktig kugge för Lightning. Den lilla skridskoskicklige kanadicken kan blicka tillbaka mot ännu en fenomenal säsong, där han inte bara hjälpte Stamkos till den nivå han nådde, utan även själv såg till att roffa åt sig en sjätteplats i poängligan. St. Louis efterlyste efter fjolåret att klubben verkligen hamnade på rätt spår igen för att han skulle stanna, och nu med Yzerman bakom spakarna har hans önskningar uppfyllts. Räkna med en inspirerad St. Louis i år igen.

Steve Downie var en av fjolårets största överraskningar när han tog ett viktigt kliv i sin karriär och visade att han kan mer än att bara irriteras och spela fult. Trots att han tillbringade 208 minuter i utvisningsbåset lyckades han sätta personbästa med 22 mål och 24 assist. Om det finns ytterligare poäng att klämma ur karln återstår väl att se, men vi vill fortsatt se honom även som en liten retsticka.

Kapten Vincent Lecavalier ansågs ha en ganska dålig säsong ifjol, och nog är kraven höga när han skrapade ihop 70 poäng och ändå fick det betyget. Men med tanke på vilken nivå han kan prestera på så är det förstås blygsamma siffror. Samtidigt är ju inte poängen allt, utan spelet ute på isen det viktiga, och där fick han inte det att stämma helt klart. Var har målkänslan hos den tidigare Maurice Richard Trophy-vinnaren tagit vägen? Förhoppningsvis kan allt positivt som hänt runt laget ge honom en nytändning, och med lite nya lekkamrater hoppas vi att han åter når upp och förbi 100 poäng.

Simon Gagne blev tillskottet som verkligen visade att klubbens rykte börjar ordna till sig. Att kunna knyta till sig en såpass namnkunnig och etablerad NHL-spelare lovar gott. Den tidigare Flyern Gagne är en skicklig vänsterforward med en bra bössa som dock har en del skadefyllda säsonger bakom sig. Hans poängbästa säsong kom 05-06, då han även var och sniffade på 50 mål (det stannade dock på 47). Kan han bli kvitt sina skadeproblem lär han mycket väl kunna hota den noteringen. Dessutom kan hans färska slutspelsrutin visa sig viktig om man når dit, han var en av de viktigaste spelarna bakom Flyers lyckade slutspel, framförallt instrumental i lagets mirakulösa vändning mot Boston Bruins i Conference-semin när man låg under med 3-0 i matcher och vände och vann serien.

Ryan Malone rundar av de två första kedjorna med att bidra med storlek och fysik framför mål. Fjolåret började riktigt bra för hans del, men än en gång lyckades han inte bli till en som presterar på jämn nivå, utan produktionen föll av och slutade till sist på 47 poäng på 69 matcher. Ska det bli i år han verkligen tar det stora klivet i sin karriär och närmar sig 1 poäng per match i snitt? Kanske inte ändå, men räkna med att hans målskörd fortsatt blir viktig.

Tredjekedjan lär innehålla nyförvärvet Sean Bergenheim från Islanders, en tvåvägsspelare med offensiv potential, som dock aldrig nått upp till mer än 24 poäng som bäst för New York-laget. Dominic Moore är ett nytt ansikte även han, och kommer nu senast från Montreal Canadiens. En skicklig tvåvägscenter som ger allt för laget, och blir en bra balansspelare. Teddy Purcell kom från Kings under fjolårssäsongen och fick då en ny chans till NHL-spel, och nog visade han att han har en del hockey i sig. Kan både göra mål och spela fram, och kan även hota om en plats i någon av de två främsta kedjorna tillfälligtvis.

Fjärdekedjan är desto svårare att förutspå, och räkna med att det blir en hel del rotation under året. Nate Thompson lär knipa en plats, inte minst tack vare hans egenskaper i boxplay. En stabil kämpe som dock inte lär göra många poäng. Adam Hall har fått en del speltid nu i början av försäsongen och har potential att etablera sig i NHL. Blir Niklas Persson den av de två nya svenskarna som får mest speltid? Efter en lång karriär i Europa så har han i alla fall nu fått chansen till en plats i NHL, och nog har han väl kapacitet att spela där.

Johan Harju är den andre nye svensken vi tänker på, och trots att han hade det stundtals motigt ifjol i KHL, så bör han inte vara särskilt långt ifrån en chans till lite speltid. Men det kryllar av andra forwards som kämpar om de där sista platserna. Paul Szczechura, mannen med det mest svårstavade efternamnet i ligan (!?), gjorde 52 matcher ifjol i NHL utan att blomma ut ordentligt, men har fortsatt spela stabilt i AHL. Det lär ge honom fler chanser. Marc-Antoine Pouliout, James Wright, Chris Durno.. ja, det finns åtskilliga alternativ helt enkelt.

Nyckelspelare:

Martin St. Louis, Steven Stamkos, Pavel Kubina, Dan Ellis

Nyförvärv:

Johan Harju - Dynamo Moskva - Draftval signad
Mike Barberio - Moncton Wildcats - Draftval signad
Dan Ellis - Nashville Predators - Free Agent
Pavel Kubina - Atlanta Thrashers - Free Agent
Niklas Persson - Neftekhimik Nizhnekamsk - Free Agent
Brett Clark - Colorado Avalanche - Free Agent
Simon Gagne - Philadelphia Flyers - Trade
Marc-Antoine Pouliout - Edmonton Oilers - Free Agent
Chris Durno - Colorado Avalanche - Free Agent
Michael Verneace - San Jose Sharks - Free Agent
Mathieu Roy - Florida Panthers - Free Agent
Dominic Moore - Montreal Canadiens - Free Agent
Mike Angelidis - Carolina Hurricanes - Free Agent
Radko Gudas - Everett Silvertips - Draftval signad
Juraj Simek - Dinamo Riga - Draftval signad
Cedrick Desjardins - Montreal Canadiens - Trade
Sean Bergenheim - New York Islanders - Free Agent
Randy Jones - Los Angeles Kings - Free Agent
Alex Berry - Toronto Maple Leafs - Trade
Stefano Giliati - Toronto Maple Leafs - Trade

Förluster:

Brandon Bochenski - Barys Astana - Free Agent
Todd Fedoruk - Oklart - Utköpt från sitt kontrakt
Andrej Meszaros - Philadelphia Flyers - Trade
Alex Tanguay - Calgary Flames - Free Agent
Antero Niittymäki - San Jose Sharks - Free Agent
Kurtis Foster - Edmonton Oilers - Free Agent
Zenon Konopka - New York Islanders - Free Agent
Ryan Craig - Pittsburgh Penguins - Free Agent
Matt Walker - Philadelphia Flyers - Trade
David Hale - Ottawa Senators - Free Agent
Karri Rämö - Montreal Canadiens - Trade
Matt Lashoff - Toronto Maple Leafs - Trade
Stephane Veilleux - Anaheim Ducks - Free Agent
Mark Parrish - Buffalo Sabres - Free Agent

Svenskar:

Victor Hedman
Mattias Öhlund
Johan Harju
Niklas Persson

Preliminär laguppställning:

Steve Downie - Steven Stamkos - Martin St. Louis
Simon Gagne - Vincent Lecavalier - Ryan Malone
Sean Bergenheim - Dominic Moore - Teddy Purcell
Adam Hall - Nate Thompson - Niklas Persson

Pavel Kubina - Brett Clark
Mattias Öhlund - Victor Hedman
Randy Jones - Mike Lundin

Andra notabla spelare:

Johan Harju, Marc-Antoine Pouliout, Blair Jones, Matt Smaby, Paul Szczechura, Michael Vernace, Dana Tyrell, James Wright, Vladimir Mihalik, Radko Gudas, Jaroslav Janus, Dustin Tokarski

Bästa nyförvärvet: Pavel Kubina

Man kan diskutera Kubina kontra Gagne, men Lightning hade större problem med defensiven än offensiven ifjol, och på så sätt blir Kubina en viktigare kugge. Han kommer att bidra med storlek, tyngd, trygghet och kvalité, och dessutom vara ett hot i powerplay.

Värsta förlusten: Kurtis Foster

Foster hade lite av ett genombrott ifjol när han dundrade in 42 poäng. Vem hade trott det? Ja, snacket innan hade gått att det fanns mycket kapacitet i karln, men att han hållits tillbaka av skador. Han bevisade onekligen att han är en kapabel NHL-back och kommer att saknas, men samtidigt ändå inte då Kubina på alla sätt och vis ersätter hans plats.

Årets poängkung: Steven Stamkos

Det är svårt att tro något annat. Trenden de senaste åren har vart tydligt - det är ungdomarna som dominerar i NHL. Ovechkin, Crosby, Toews, Kane och nu Stamkos. Steven är i poängtoppen för att stanna, och när det nu finns ännu mer offensiv kraft att leka med kommer det bara bidra till att göra honom ännu bättre.

Årets nykomling: Cedrick Desjardins

Kanske det svåraste av allt att förutse. Cedrick Desjardins har potential att sticka ut, men som utgångspunkt är han tredjekeeper och lär antagligen inte få chansen om inte skador uppstår. Men om så blir fallet tror jag verkligen han kan utmana om en plats i buren.

Årets genombrott: Victor Hedman

Han var fjolårets stora snackis efter att ha valts som två i draften den sommaren. Nog började det lovande, men det är inte lätt att dominera som ny back i NHL. Med ett års mognad och efter att ha vant sig vid NHL-spel kommer Hedman i år att bevisa varför han valdes som just #2 och bli en viktig del i Bolts slutspelsjakt.

###

1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11. Tampa Bay Lightning
12. Phoenix Coyotes
13. Buffalo Sabres
14. Ottawa Senators
15. St. Louis Blues
16. Nashville Predators
17. Anaheim Ducks
18. Colorado Avalanche
19. New York Rangers
20. Montreal Canadiens
21. Calgary Flames
22. Atlanta Thrashers
23. Toronto Maple Leafs
24. Minnesota Wild
25. Dallas Stars
26. Carolina Hurricanes
27. New York Islanders
28. Columbus Blue Jackets
29. Edmonton Oilers
30. Florida Panthers