Det har för sjätte gången i ordningen blivit dags att kika på de senaste fem matcherna och ställa sig frågan hur allt har varit, vad det betyder och vart vi är på väg. Men i traditionens tecken så börjar vi med ett titt på nattens match.
0 kommentarer
Det var jubilarer som firades, julstämning i luften och 40 minuter av klackarna i taket. Och efter att ha överlevt en tredjeperiod där man hamnade ordentligt på hälarna, så kunde publiken lämna Amalie Arena med lätta steg och soligt sinne.
Sent omsider så kommer här några meningar om lördagsnattens 5-1 seger mot Seattle.
Det blev en kväll av ordentlig utdelning när Tampa Bay gästade Calgary under torsdagsnatten. En urladdning i denandra perioden la grunden för en seger man tillslut kunde defilera hem väldigt behagligt.
I en match där klientelet på isen snarare skvallrar om slutresultat i klassen 5-5 snarare än 2-1. Så blev det en tight och snålspelad historia när Tampa Bay och Edmonton strålade samman under tisdagsnatten.
Det har blivit tid att ta en koll i backspegeln och se om det finns några slutsatser att dra av de fem senast spelade matcherna. Men vi får i samma vanliga ordning börja med en kort summering av nattens händelser i Vancouver.
Det blev klang, jubel, klackar i tak och allmänt positiva vibbar när San Jose gästade Tampa under torsdagen. Och slutresultatet följde ett familjärt tema när Lightning ställer till med målkalas.
Det blev ingen andra seger på lika många dagar. Ett piggare, djupare och spetsigare Toronto såg tidigt till att begrava Tampa Bay i ett hål för djupt att orka hasa sig upp ur.
Jonas Johansson i mål, en tur och retur över till Nashville över ett dygn i första halvan av en back to back. Ett motstånd som är så nedtryckta i skridskosulorna att de snart inte har något kvar att förlora.
Trots att man ledde under större delen av matchen, trots bjudningar och studsar vid rätt tillfällen så fann Tampa Bay en väg till att kamma noll i ondagsnattens match mot Washington hemma i Amalie Arena.
Det har åter blivit dags för en tillbakablick över de senaste fem matcherna. Men i vanlig ordning så tar vi först en lite närmare titt över vad som försiggick i Amalie Arena inatt.
Det är kanske hårt att säga att man gav bort matchen. Men det går inte att runda det faktum att man släppte kontrollen över en match man hade alla möjligheter att vinna.
Det var fredag morgon, klockan plingade 03.00 och förkunnade med det att det var dags för ny matchdag. Med en solig blick i sömndruckna ögon så masade jag mig mot soffan för att ta mig igenom säsongens 18e fight.
I en match som aldrig borde gått förbi 60 minuter så lyckades Tampa Bay tillslut krångla med sig två poäng ut ur Pittsburgh. Och i slutänden är det ju det som räknas.
Ibland är matcher så väl genomförda att det inte finns så mycket att säga om dem i efterhand.
Det har blivit hög tid att blicka tillbaka och summera de senaste fem matcherna av grundserien. Men vi börjar som vanligt med att gå igenom nattens batalj, som visade sig ha dignitet på flera olika plan.
Slött, slarvigt och ointresserat. Det var såklart inte ambitionen från Tampa Bay i nattens match, men insatsen visade med emfas att sex dagars ledighet inte kunde komma snabbt nog.
Ännu en match som man har ganska bra koll på. Ännu en match där man blir väldigt hårt straffade för sina misstag. Men allra främst, ännu en match man hittar ett sätt att förlora.
Att Winnipeg är riktigt bra är på inget sätt en hemlighet. Att de är bättre i den här matchen visar precis varenda statistikrad och mätdata. Ändå lämnar den här matchen en surare eftersmak än den borde göra.
En beige historia, en smygfis till hockeymatch som slutar med förlust. Allt blev således precis som det brukar när Tampa Bay spelar hockey i Minnesota.
I och med nattens seger i Colorado så satte man punkt för ännu ett shok om fem matcher av säsongen 24/25. Det har således blivit hög tid för en genomgång av vad man pysslat med under omgång 6-10.
Det spelades en hockeymatch inatt. Och även om det finns mycket kul i siffrorna att bryta ner och analysera, så känns det ovidkommande.
Hockeykarma existerar. Och nattens match bevisar det på ett utmärkt vis.
Natten var ett klart steg i rätt riktning mot hur det såg ut på bortaturnén, men ibland är hockey bara en otroligt frustrerande sport.
Usch.
Jag tänkte börja med ett lite nytt grepp här. För jag känner att det kan vara lite kul med förändring än bara lite tankar kring den match som just varit.
Jag tycker inte om när matcherna spelas på Europavänliga tider, nog mest för att det lag jag håller på inte tycks gilla det heller. Ungefär lika lite som de gillar att möta Ottawa.
Man ska akta sig för att ryckas med i en tidig, relativt kort framgång. Men det är svårt att inte få en bra känsla över det här.
Det går inte nog att understryka hur viktigt det är att få stopp i spelet. Att kunna bryta momentum och att överleva sina dippar. För när allt kokas samman, är att klara sig ur sina nedgångar lika viktigt som att kapitalisera under euforin.
Det var svårt att egentligen säga någonting om vilket Tampalag man skulle få se. Både inre och yttre omständigheter hade kunnat spela fullt förståeliga roller i utgången. Men ut klev ett lag som i allt väsentligt visade att de bar stoltheten av en hel stad på sina axlar.
Det har blivit dags att orera lite kring det som komma skall, för inatt släpps pucken och säsongen 2024/2025 kickar igång!
Mediadagen är avklarad. Ny lagkapten är utsedd och utbasunerad. Nu börjar förberedelserna för en ny säsong, och med den en ny epok i Tampa Bay Lightnings historia.
Det har gått några dagar, de upprivna såren har bandagerats och det böjar bli dags att fundera, förstå och försöka bringa klarhet i den senaste veckans ageranden.
Jag funderade på hur jag skulle lägga upp det här, om jag skulle skrivit något redan igår, om jag skulle låta det positiva som händer ta plats först. Men jag tror ett farväl bör stå först.
Vi kan nu landa efter en omtumlande andra draftdag, spelare kom in, spelare for ut, men främst ställde sig Julien BriseBois som en av de mest centrala gestalterna under lördagen.
Kände mig tvungen att skriva av mig lite. För att finna lite logik och metodik i det som just nu pågår.
Efter att under förra veckan tagit säsongen som var i mål. Så är det nu hög tid att blocka framåt. Och under de kommande dagarna kickar säsongen 2024/2025 igång med dunder och brak.
Vi har nu tagit oss fram till den sista delen i min genomgång av säsongen 23/24. Och med det har det blivit dags för de forwards som bar blixten på bröstet under säsongen att nagelfaras lite.
Efter den matiga säsongsgenomgången igår har det nu blivit dags att bryta ner säsongen på individnivå. Under kommande två dagar kommer målvakter, backar och forwards att gås igenom i just den ordningen. Vi startar med målvakter och backar, mycket nöje!
Hux flux har det snart gått en och en halv månad sedan man brakade ur slutspelet mot Florida. Det har gått fort, samtidigt som det känns som en smärre evighet sedan man hade en nattmangling att se fram emot.
En tisdagkväll där jag redan hade nog att göra egentligen. Men när Julien BriseBois gör stora affärer måste man ju fundera lite kring det.
Good evening, good night, game over.
Liket lever. Man sprattlar i ännu några dagar. Man svarade, men gav så många olika svar att man inte riktigt vet vad man ska tro.
Hur tight det än är. Hur det än skulle kunna gå åt bägge håll, så gör det inte det. Och det handlar inte om något annat än klasskillnad.
Ny dag, ny match. Efter en dags vila kommer vi åter att få bevittna slutspelshockey igen inatt.
Resultatet är jämnt, matchen kan tyckas jämn. Men när allt summeras så är Florida helt enkelt bara bättre.
Dags att börja tugga igång maskineriet inför match två, för ett Tampa Bay som troligen kommer komma till spel utan Nick Perbix så kommer det krävas mycket för att kunna knipa med sig en match hem från Sunrise.
När Florida inte tappar huvudet är de helt enkelt ett bättre hockeylag.
Efter 82 matcher av fågel, fisk men för det allra mesta mittemellan är vi nu framme till det som man spenderat senaste halvåret och i runda slängar 5000 minuter hockey åt att vänta på. Slutspelet.
När pulsen gått ner och telefonen fått svalna så kan man luta sig tillbaka och unna sig en stunds eftertanke. Då var väl detta inte så pjåkigt?
