Det börjar likna en svacka
Jag står fast vid det jag skrev senast. Men insatserna senaste tre matcherna är bland det sämsta man presterat sen oktober. Och det är mer frustrerande, snarare än oroande.
För nu vänder man hem igen efter att ha gått 60% under veckan på resande fot. Och så kan det ju vara ibland, men det som gör det lite värre är att det känns som de sex poäng man har med sig hem är i överkant.
För de tre matcherna på Kanadensisk mark har präglats av tröga starter, dåligt beslutsfattande och obalanserat agerande.
Man har känts desperata att hitta vägar in i matcherna men aldrig riktigt hittat rätt. I Vancouver räddades man av hemmalagets klena psyke, men vidare under resan så har motståndet inte varit sena att agera på deras tillkortakommanden.
Man har mitt i allt jobb med att hitta rätt även fått jaga på resultattavlan, vilket ytterligare drivit upp frustrationen. Allt detta har lett till en alldeles för stor fokusförflyttning till gruff och tuppfäktning vilket bara straffat sig.
Så det går nog inte att ta med sig så mycket från veckan som varit. Det är nog bäst att avfärda allt som en dålig vecka och blicka framåt mot en ny.
Shit happens liksom.
Det tänker åtminstone jag göra.