Fortfarande storebror
Det var fem första hackiga minuter, men sen tog hemmalaget tag i matchen, satte ner foten och visade med all önskvärd tydlighet att kissekatterna från Sunrise inte inte heller denna gång hade något för sina anspråk på bäst i staten.
För det är faktiskt klasskillnad matchen igenom. På i princip alla punkter.
Det är ett Lightning som känns mer robusta, mer cyniska och ger intrycket av att ha en plan och tydliga linjer. Känslan är att bara ett av lagen på banan uppträder med tryggheten av att de har något att falla tillbaka på när skiten träffar fläkten.
Nu må detta låta som en väl tilltagen sågning av nattens motstånd. Det är klart att Lightning drog sitt strå till stacken för att få Florida att se tama ut. Men det var bristen på tydliga svar som slog mig. För Tampa gör långt ifrån sin bästa match, andraperioden hade bara genom alla utvisningar som tilldömdes hemmalaget. Men det hände ingenting och man kändes aldrig riktigt hotade.
Utan man kunde lugnt hantera det slumpartade självmål Florida lyckades göra och kunde sedan sätta ner foten och fullkomligt stänga matchen i tredjeakten.
Så allt är väl en fråga om hur man väljer att se på det. Man kan se det som att Tampa än en gång visade att man är på rätt väg genom att neutralisera ett på förhand starkt motstånd. Eller att Florida visade sig ha en lång väg kvar innan de är där alla förväntar sig att de ska vara.
Jag vet inte vilket ben jag ska stå på riktigt, mer än att jag känner ett ledarskapsvakuum nere i Sunrise som ger mig lite vibbar om att Floridas problem är större än vad folk kanske tror.
Samtidigt är det två poäng in på kontot och ännu en bra insats. Och det är kanske den enda slutsats som behöver dras.
Emil Gummessongummesson_94@outlook.com@EmilGummesson2022-12-11 10:03:03