Hedersamma förluster
Ibland funkar hockey så att du finner dig själv i underläge med 5-1 utan att direkt göra en dålig match. Och ibland finner du dig själv i samma hål när du faktiskt spelar bra.
Jag börjar titta på matcherna vid klockan tre. Således måste jag till att börja med spola tillbaka streamen till början för att kunna titta. Då händer det ibland att jag får en glimt av resultatet, och när jag började titta idag så visade resultatgrafiken 4-1 i favör för bortalaget.
Det är då lätt att tänka att det är en sån match. Att man blivit utspelade och förnedrade på sin hemmaplan av ligans just nu bästa lag. Det var min känsla när jag började titta.
Men man startade med sina kanske bästa tio minuter för säsongen. Sen fortsatte man ha ganska god kontroll på händelserna.
Man fortsatte,
Man fortsatte,
Och fortsatte.
Men mot ett Boston som är själva definitionen av flow så räcker det inte ens alltid att vara bättre, det krävs att man får målen och räddningarna vid rätt tid. Och just den matchen vann Boston på total knockout.
För samtidigt som Linus Ullmark står pall mot det han får kastat mot sig under matchens nyckelperioder så viker Andrei Vasilevskiy ner sig och släpper iallafall två puckar som han bara ska ha vid tillfällen som lite suger luften ur laget framför honom.
Det har tyvärr varit lite av ett tema så här långt denna säsongen, den stora katten längst bak står inte att känna igen. Det var förvisso precis samma historia förra säsongen och det är mer frustrerande än oroande. Man vet vad man har i honom och man vet också att han måste få spela sig genom det. Det har alltid funkat innan, så det finns ingen anledning att hålla på med att trolla med andra metoder nu.
Så så är det. Du kan spela bra och torska ändå, särskilt mot ett lag som tillsynes inte vet hur man förlorar hockeymatcher. På det viset är idrotten hård.
Men när man slickat såren och analyserar videon, så kommer slutsatsen bli att man fortsatt är på rätt spår.
Emil Gummessongummesson_94@outlook.com@EmilGummesson2022-11-22 06:40:00
