Monster
När John Tortorella, numer expert på ESPN, fick frågan om sina tankar kring att hans lag var det senaste lag att vinna en serie mot Tampa Bay för över tre år sedan. Svarade han med ett citat som stannat hos mig. "We created a monster"
För det går kanske inte att beskriva det på något annat sätt? Kanske har de gått från människor till maskiner, eller rent av monster. För inget tycks komma åt denna gruppen, inget tycks skaka om dem. När ens det finns en större uppgift så växer de obönhörligen med den.
För att hamna i ett avgrundsdjupt tvåmatchershål, mot ett lag med all tänkbar vind i ryggen, komma hem och spelmässigt bara vända på en femöring. Man tightar till, man lugnar ner, man hittar tillbaka till vad som varit vägvinnande genom hela slutspelet hittills.
Resultatet?
Jo, ett Rangersmål i spel fem mot fem, ett för nivån på matcher kraftigt spelövertag och tre raka segrar, där den sista och senaste, kommer i Madison Square Garden där hemmalaget inte torskat en slutspelsmatch på över en månad.
Som på beställning.
Nu återstår givetvis många kubikmeter vatten att rinna under broarna, sen sista spiken tenderar att vara den knöligaste att slå in. Men att man lämnar New York i förarsätet är bara det en imponerande bedrift, att det dessutom är fullkomligt rättvist sett över hela serien efter de två inledande kamperna skvallrar bara det om vilken uppryckning det varit tal om de senaste tre.
Jag har landat i att man inte gör detta för att det är kul. Att följa ett lag såhär nära och dedikerat är många gånger och långa stunder skitjobbigt. Det är lite sömn, det är upptagna tankar som nog gjort bättre nytta på andra ställen, det är höga toppar och djupa dalar. Det är ett lidande för att få uppleva detta, det som händer just precis nu.
För oaktat hur resten av serien går, så hoppas jag att alla offrar nattsömnen för att uppleva det. För jag har landat i att jag nog inte under min livstid kommer få uppleva en liknande era av Lightninghockey.
Vi kommer se tillbaka på detta i bistrare tider, denna kärnan kommer alltid tillhöra klubbens största spelare, och kommer att bli ihågkomna som hjältar. Detta är gräddhyllan av supporterskap, och där har vi första parkett.
Det är alla supportars dröm, vi lever den.
Jag fortsätter tvivla, men slutar aldrig njuta.
Nu stänger vi detta.